Förslag till avgörande av generaladvokat Priit Pikamäe föredraget den 29 juli 2019

1 Originalspråk: franska.

2 EGT 45, 1962, s. 1385.

3 EUT L 124, 2004, s. 1.

4 Europaparlamentets och rådets förordning av den 6 juli 2016 om överföring till Europeiska unionens tribunal av behörigheten att i första instans avgöra tvister mellan Europeiska unionen och dess anställda (EUT L 200, 2016, s. 137).

5 EGT L 303, 2000, s. 16.

6 Se, bland annat, dom av den 11 juni 2015, EMA/kommissionen ( C‑100/14 P, ej publicerad, EU:C:2015:382, punkt 67 och där angiven rättspraxis), och dom av den 26 maj 2016, Rose Vision/kommissionen ( C‑224/15 P, EU:C:2016:358, punkt 24).

7 Se, bland annat, dom av den 8 februari 2007, Groupe Danone/kommissionen ( C‑3/06 P, EU:C:2007:88, punkt 45), och dom av den 19 december 2012, Planet/kommissionen ( C‑314/11 P, EU:C:2012:823, punkt 63).

8 Dom av den 11 april 2013, Mindo/kommissionen ( C‑652/11 P, EU:C:2013:229, punkt 30).

9 Invändningen att villkoret skulle vara godtyckligt och olämpligt avspeglar delvis punkt 72 i domen av den 15 april 2010, Gualtieri/kommissionen ( C‑485/08 P, EU:C:2010:188), vilken nämns i punkt 19 i ansökan, där domstolen drog slutsatser i samband med prövning av en grund som avsåg åsidosättande av likabehandlingsprincipen. Både rådet (punkt 6 i interventionsinlagan) och kommissionen (punkt 2 i yttrandet om rådets interventionsinlaga) ansluter sig till denna analys av HK:s argumentation.

10 Se, bland annat, dom av den 5 juni 2008, Wood ( C‑164/07, EU:C:2008:321, punkt 13), och dom av den 19 november 2009, Sturgeon m.fl. ( C‑402/07 och C‑432/07, EU:C:2009:716, punkt 48).

11 I punkt 31 i den överklagade domen angav tribunalen uttryckligen att begreppet make uteslutande avsåg en relation som grundade sig på civiläktenskap i termens traditionella betydelse.

12 I artikel 1.2 c i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna stadgas också att ingen av partnerna får vara gift eller leva i ett förhållande med någon annan samt att det inte får föreligga vissa släktskapsrelationer mellan partnerna.

13 Detta påpekande gäller oberoende av att utfallet av bedömningen med avseende på likhet skulle ha kunnat bli detsamma om denna andra kategori av personer hade tagits med.

14 Vid sidan av den till sin natur uttryckliga kritik som ingick i invändningen att villkoret om minst ett års äktenskap var godtyckligt och olämpligt hade HK också, i motsats till vad tribunalen uppgav i punkt 34 i den överklagade domen, lagt fram argument där han kritiserade det syfte som uppgavs motivera skillnaden i behandling – närmare bestämt i punkterna 14–16 i sitt yttrande om rådets interventionsinlaga.

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 december 1998, Baustahlgewebe/kommissionen ( C‑185/95 P, EU:C:1998:608, punkt 128), dom av den 29 april 2004, British Sugar/kommissionen ( C‑359/01 P, EU:C:2004:255, punkt 47), och dom av den 28 juni 2005, Dansk Rørindustri m.fl./kommissionen ( C‑189/02 P, C‑202/02 P, C‑205/02 P till C‑208/02 P och C‑213/02 P, EU:C:2005:408, punkt 244).

16 Dom av den 20 maj 2010, Gogos/kommissionen ( C‑583/08 P, EU:C:2010:287, punkt 29), och beslut av den 31 mars 2011, EMC Development/kommissionen ( C‑367/10 P, ej publicerat, EU:C:2011:203, punkt 46).

17 Se dom av den 17 januari 1989, Vainker/parlamentet ( 293/87, EU:C:1989:8, punkt 8).

18 Se dom av den 25 oktober 2013, kommissionen/Moschonaki ( T‑476/11 P, EU:T:2013:557, punkt 71), och dom av den 4 juli 2014, Kimman/kommissionen ( T‑644/11 P, EU:T:2014:613, punkt 43).

19 Se dom av den 4 juli 2014, Kimman/kommissionen ( T‑644/11 P, EU:T:2014:613, punkt 45 och där angiven rättspraxis).

20 Se dom av den 25 oktober 2013, kommissionen/Moschonaki ( T‑476/11 P, EU:T:2013:557, punkt 76 och där angiven rättspraxis).

21 Dom av den 27 oktober 2016, ECB/Cerafogli ( T‑787/14 P, EU:T:2016:633).

22 Se dom av den 19 september 2013, Omprövning kommissionen/Strack ( C‑579/12 RX‑II, EU:C:2013:570, punkt 39). Tilläggas ska att HK:s hänvisning till direktiv 2000/78, som är ett uttryck för den allmänna likabehandlingsprincipen på området anställning och arbete, saknar relevans i det aktuella fallet, eftersom den tvist som är i fråga rör lagenligheten av en bestämmelse i tjänsteföreskrifterna.

23 Se dom av den 1 mars 2011, Association belge des Consommateurs Test-Achats m.fl. ( C‑236/09, EU:C:2011:100, punkt 29).

24 Dom av den 21 oktober 2009, Ramaekers-Jørgensen/kommissionen ( F‑74/08, EU:F:2009:142, punkt 53), och dom av den 1 juli 2010, Mandt/parlamentet ( F‑45/07, EU:F:2010:72, punkt 88).

25 Se dom av den 6 maj 2014, Forget/kommissionen ( F‑153/12, EU:F:2014:61, punkt 29).

26 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 oktober 2009, kommissionen/Roodhuijzen ( T‑58/08 P, EU:T:2009:385, punkt 75).

27 Enligt artikel 515‑8 i Code civil (den franska civillagen) är samboskap ett de facto-förbund som kännetecknas av att två personer, av olika eller samma kön, stabilt och varaktigt lever tillsammans som ett par.

28 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 31 maj 2001, D och Sverige/rådet ( C‑122/99 P och C‑125/99 P, EU:C:2001:304, punkt 49).

29 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 maj 2011, Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, punkt 42).

30 Se dom av den 9 november 2010, Volker und Markus Schecke och Eifert ( C‑92/09 och C‑93/09, EU:C:2010:662, punkterna 56–72).

31 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 1 juli 2010, Knauf Gips/kommissionen ( C‑407/08 P, EU:C:2010:389, punkt 91), och dom av den 17 oktober 2013, Schwarz ( C‑291/12, EU:C:2013:670, punkt 35).

32 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 maj 2003, Österreichischer Rundfunk m.fl. ( C‑465/00, C‑138/01 och C‑139/01, EU:C:2003:294, punkt 77), förslag till avgörande av generaladvokaten Cruz Villalón i målet Scarlet Extended ( C‑70/10, EU:C:2011:255, punkterna 93–100), och förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet Schwarz ( C‑291/12, EU:C:2013:401, punkt 43).

33 Se dom av den 16 december 2008, Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl. ( C‑127/07, EU:C:2008:728, punkt 47), och dom av den 17 oktober 2013, Schaible ( C‑101/12, EU:C:2013:661, punkt 78).

34 Det är också möjligt att här hänvisa till skäl 31 i förordning nr 723/2004, där det i minst sagt allmänna termer anges att [d]e omständigheter som låg till grund för de nuvarande bestämmelserna om invaliditetspension och efterlevandepension har förändrats, och därför bör bestämmelserna uppdateras och förenklas. Det skälet avspeglas dessutom i skäl 7, enligt vilket [p]rincipen om icke-diskriminering enligt EG-fördraget bör följas, vilket innebär att personalpolitiken måste ge lika möjligheter för alla, oavsett kön, funktionshinder, ålder, ras, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller civilstånd, och detta förtydligas i skäl 8, där det anges att [t]jänstemän som utan att vara gifta lever tillsammans i ett förhållande som av en medlemsstat erkänns som en stabil samlevnadsform, men som inte har någon rättslig möjlighet att ingå äktenskap, bör få samma förmåner som gifta par.

35 Se, för ett liknande resonemang såvitt avser principen om icke-diskriminering på grund av ålder, dom av den 16 oktober 2007, Palacios de la Villa ( C‑411/05, EU:C:2007:604, punkterna 56 och 57), dom av den 12 januari 2010, Petersen ( C‑341/08, EU:C:2010:4, punkt 49), och dom av den 6 november 2012, kommissionen/Ungern ( C‑286/12, EU:C:2012:687, punkt 58).

36 Se dom av den 18 november 1987, Maizena m.fl. ( 137/85, EU:C:1987:493, punkt 15), dom av den 12 november 1996, Förenade kungariket/rådet ( C‑84/94, EU:C:1996:431, punkt 57), dom av den 10 december 2002, British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco ( C‑491/01, EU:C:2002:741, punkt 122), dom av den 8 april 2014, Digital Rights Ireland m.fl. ( C‑293/12 och C‑594/12, EU:C:2014:238, punkt 46), och dom av den 16 juni 2015, Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:400, punkt 67).

37 Se dom av den 11 juli 1989, Schräder HS Kraftfutter ( 265/87, EU:C:1989:303, punkt 21), dom av den 12 juli 2001, Jippes m.fl. ( C‑189/01, EU:C:2001:420, punkt 81), och dom av den 9 mars 2010, ERG m.fl. ( C‑379/08 och C‑380/08, EU:C:2010:127, punkt 86); se även, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juni 2015, Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:400, punkt 91).

38 Dom av den 29 november 2006, Campoli/kommissionen ( T‑135/05, EU:T:2006:366, punkt 72). Vid tolkning av artikel 6.1 i direktiv 2000/78 i samband med prövning av en begäran om förhandsavgörande har domstolen dessutom vid upprepade tillfällen framhållit att medlemsstaterna har stort utrymme för skönsmässig bedömning vid valet av åtgärder ägnade att leda till att målen för deras socialpolitik uppnås.

39 Dom av den 26 september 2013, Dansk Jurist- og Økonomforbund ( C‑546/11, EU:C:2013:603, punkt 58), och dom av den 15 april 2010, Gualtieri/kommissionen ( C‑485/08 P, EU:C:2010:188, punkt 72). I ett med avseende på de faktiska omständigheterna liknande sammanhang, som rörde diskriminering i samband med utbetalning av en social förmån, fann Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna visserligen, i sin dom av den 11 juni 2002, Willis mot Förenade kungariket (CE:ECHR:2002:0611JUD003604297), att de konventionsslutande staterna hade visst utrymme för skönsmässig bedömning när det gällde att avgöra huruvida, och i vilken utsträckning, skillnader mellan i övrigt likartade situationer motiverade skillnader i behandling, men Europadomstolen prövade icke desto mindre i det aktuella fallet huruvida skillnaden i behandling saknade objektiv och rimlig grund, det vill säga huruvida det eftersträvade målet inte var legitimt eller huruvida det saknades rimlig proportion mellan de använda medlen och det eftersträvade målet.

40 Se dom av den 5 mars 2009, Age Concern England ( C‑388/07, EU:C:2009:128, punkt 51).

41 Se även, såvitt avser kravet på sammanhang, dom av den 10 mars 2009, Hartlauer ( C‑169/07, EU:C:2009:141, punkt 55), och dom av den 23 december 2015, Hiebler ( C‑293/14, EU:C:2015:843, punkt 65), vilka båda är prejudikatbildande. Se, särskilt såvitt avser direktiv 2000/78, dom av den 12 januari 2010, Petersen ( C‑341/08, EU:C:2010:4, punkt 53), och dom av den 26 september 2013, HK Danmark ( C‑476/11, EU:C:2013:590, punkt 67).

42 Se dom av den 19 juni 2014, Specht m.fl. ( C‑501/12 till C‑506/12, C‑540/12 och C‑541/12, EU:C:2014:2005, punkt 77), och dom av den 11 november 2014, Schmitzer ( C‑530/13, EU:C:2014:2359, punkt 41); se, för ett liknande resonemang såvitt avser likabehandling av män och kvinnor, dom av den 17 juni 1998, Hill och Stapleton ( C‑243/95, EU:C:1998:298, punkt 40), dom av den 6 april 2000, Jørgensen ( C‑226/98, EU:C:2000:191, punkt 39), dom av den 23 oktober 2003, Schönheit och Becker ( C‑4/02 och C‑5/02, EU:C:2003:583, punkt 85), och dom av den 21 juli 2011, Fuchs och Köhler ( C‑159/10 och C‑160/10, EU:C:2011:508, punkt 74).

43 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 september 2013, Dansk Jurist- og Økonomforbund ( C‑546/11, EU:C:2013:603, punkt 69).

44 Se, för ett liknande resonemang i mål som rörde diskriminering på grund av ålder inom ramen för direktiv 2000/78, dom av den 16 oktober 2007, Palacios de la Villa ( C‑411/05, EU:C:2007:604, punkt 73), och dom av den 12 oktober 2010, Ingeniørforeningen i Danmark ( C‑499/08, EU:C:2010:600, punkt 47); se även dom av den 16 juli 2015, CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:480, punkt 123), samt förslagen till avgörande av generaladvokaten Kokott i det målet (EU:C:2015:170, punkt 131) och i målet Belov ( C‑394/11, EU:C:2013:48, punkt 117), vilka båda rörde rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 2000, s. 22).

45 Se dom av den 1 juni 1994, kommissionen/Brazzelli Lualdi m.fl. ( C‑136/92 P, EU:C:1994:211, punkt 42), och dom av den 12 juli 2011, kommissionen/Q ( T‑80/09 P, EU:T:2011:347, punkt 42).