Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 30 juni 2016

1 Originalspråk: tyska.

2 Dom Kücükdeveci ( C‑555/07, EU:C:2010:21, punkt 21) avseende diskriminering på grund av ålder och dom Léger ( C‑528/13, EU:C:2015:288, punkt 48) avseende sexuell läggning.

3 Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EGT L 303, 2000, s. 16) (nedan även kallat direktiv 2000/78 eller direktivet).

4 Dom Kücükdeveci ( C‑555/07, EU:C:2010:21, punkt 21), dom Prigge m.fl. ( C‑447/09, EU:C:2011:573, punkt 38), och dom DI ( C‑441/14, EU:C:2016:278, punkt 22).

5 1990 års lag om pensioner.

6 Ändringarna gjordes genom Social Welfare (Miscellaneous Provisions) Act 2004 (2004 års lag (diverse bestämmelser) om social trygghet), genom vilken en ny avdelning VII infördes i 1990 års lag om pensioner för införlivande av direktiv 2000/78.

7 2010 års lag om registrerat partnerskap och vissa rättigheter och skyldigheter för samboende.

8 Civil Partnership (Recognition of Registered Foreign Relationships) Order 2010 (2010 års förordning om registrerat partnerskap (erkännande av i utlandet registrerade förhållanden)), s. I. 649.

9 Arbetsdomstolen i Dublin.

10 I Förenade kungariket är 2004 års lag om registrerat partnerskap (Civil Partnership Act 2004) tillämplig.

11 Enligt uppgifter från den hänskjutande domstolen framgick vid en försäkringsteknisk översyn år 2008 att pensionsplanen endast skulle kunna betala ut 37 procent av den pension som medlemmarna hade tjänat in.

12 Se dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179) och, för ett liknande resonemang, dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, punkt 66).

13 Avseende överenstämmelsen med begreppet lön i artikel 157 FEUF (tidigare artikel 119 EEG-fördraget eller artikel 141 EG) se skäl 13 i direktiv 2000/78.

14 Dom Bilka-Kaufhaus ( 170/84, EU:C:1986:204, punkterna 22 och 23), dom Barber ( C‑262/88, EU:C:1990:209, punkterna 28–30), och dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, punkt 45), se, för ett liknande resonemang, dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, punkterna 30–33).

15 Dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, punkt 45), se, för ett liknande resonemang, – avseende dagens artikel 157 AEUV – dom Ten Oever ( C‑109/91, EU:C:1993:833, punkterna 12 och 13), dom Coloroll Pension Trustees ( C‑200/91, EU:C:1994:348, punkt 18), och dom Menauer ( C‑379/99, EU:C:2001:527, punkt 18).

16 Se även skäl 13 i direktiv 2000/78.

17 Se dom Beune ( C‑7/93, EU:C:1994:350, punkt 38), dom Griesmar ( C‑366/99, EU:C:2001:648, punkt 37), dom Niemi ( C‑351/00, EU:C:2002:480, punkt 43), och dom kommissionen/Grekland ( C‑559/07, EU:C:2009:198, punkt 46).

18 Dom Beune ( C‑7/93, EU:C:1994:350, punkterna 43 och 45), dom Griesmar ( C‑366/99, EU:C:2001:648, punkterna 28 och 30), dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, punkterna 46 och 48), och dom kommissionen/Grekland ( C‑559/07, EU:C:2009:198, punkterna 47 och 50).

19 Dom Brock ( 68/69, EU:C:1970:24, punkt 6), dom Licata/WSA ( 270/84, EU:C:1986:304, punkt 31), dom Pokrzeptowicz-Meyer ( C‑162/00, EU:C:2002:57, punkt 50), dom Monsanto Technology ( C‑428/08, EU:C:2010:402, punkt 66), och dom kommissionen/Moravia Gas Storage ( C‑596/13 P, EU:C:2015:203, punkt 32).

20 Se dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, särskilt punkterna 19, 20 och 79) och, för ett liknande resonemang, dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, särskilt punkterna 22 och 66).

21 Dom Barber ( C‑262/88, EU:C:1990:209, punkterna 40–45).

22 Dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, punkterna 77–79) och dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, punkt 66).

23 Dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, punkterna 57–64).

24 Dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, punkt 66).

25 Se mitt förslag till avgörande i målet Andersen ( C‑499/08, EU:C:2010:248, punkt 28).

26 Se, i detta avseende, trots sambandet med diskriminering på grund av ålder, sista meningen i skäl 25 i direktiv 2000/78. Se dessutom ordalydelsen i artikel 4.1 och artikel 6 i detta direktiv enligt vilken medlemsstaterna på de närmare villkor för motivering som anges där får föreskriva att särbehandling … inte skall utgöra diskriminering. Se, för ett liknande resonemang, rättspraxis, som inte alltid är enhetlig, till exempel avseende diskriminering på grund av ålder dom Vital Pérez ( C‑416/13, EU:C:2014:2371, punkt 27).

27 Se mitt förslag till avgörande i målet Andersen ( C‑499/08, EU:C:2010:248, punkt 31) och – avseende det närbesläktade direktivet 2000/43/EG – mitt förslag till avgörande i målet CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:170, punkt 73); se, dessutom, dom Hay ( C‑267/12, EU:C:2013:823, punkt 45).

28 Se, exempelvis, dom Dekker ( C‑177/88, EU:C:1990:383, punkterna 12 och 17), dom Handels- og Kontorfunktionærernes Forbund ( C‑179/88, EU:C:1990:384, punkt 13), dom Busch ( C‑320/01, EU:C:2003:114, punkt 39), dom Kiiski ( C‑116/06, EU:C:2007:536, punkt 55), dom Kleist ( C‑356/09, EU:C:2010:703, punkt 31), dom Ingeniørforeningen i Danmark ( C‑499/08, EU:C:2010:600, punkterna 23 och 24), dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, punkt 72), dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, punkt 52), och dom Hay ( C‑267/12, EU:C:2013:823, punkterna 41 och 44), se, för ett liknande resonemang, även dom CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:480, punkterna 76, 91 och 95).

29 Avseende diskriminering på grund av kön genom hänvisning till graviditet se dom Dekker ( C‑177/88, EU:C:1990:383, punkterna 12 och 17), dom Handels- og Kontorfunktionærernes Forbund ( C‑179/88, EU:C:1990:384, punkt 13), och dom Busch ( C‑320/01, EU:C:2003:114, punkt 39).

30 Föga övertygande är därför den invändning som framställts av de myndigheter som är svarande, nämligen att även heterosexuella arbetstagare som är födda före år 1951 i vissa fall eventuellt inte kunde ingå äktenskap med den partner som de önskade i behörig tid före sextioårsdagen, eftersom de inte uppfyllde de rättsliga kraven i detta avseende. Härvidlag rör det sig nämligen antingen om sällsynta undantag (till exempel då den berörda personen inte är myndig eller saknar rättskapacitet) eller om sådana fall där ett tidigare äktenskap, om än havererat, var i kraft på grund av arbetstagarens fria vilja, och ett andra äktenskap därför inte kunde ingås. En sådan situation kan inte jämföras med den situation i vilken homosexuella arbetstagare som är födda före år 1951 befinner sig i, eftersom de inte enbart i sällsynta undantag, utan som i allmänhet såsom grupp var förhindrade att ingå förbindelser innan de fyllt 60 år.

31 Se, i detta avseende, dom Runevič-Vardyn och Wardyn ( C‑391/09, EU:C:2011:291, punkt 43) och dom CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:480, punkterna 42 och 66), avseende det närbesläktade direktivet 2000/43.

32 Se, bland annat, dom O’Flynn ( C‑237/94, EU:C:1996:206, punkt 18) avseende fri rörlighet för arbetstagare. Enligt denna dom ska inte enbart sådana villkor i den nationella lagstiftningen som väsentligen eller till större del drabbar migrerande arbetstagare anses som en indirekt diskriminering på grund av nationalitet, utan även sådana villkor som gäller utan åtskillnad, men som lättare kan uppfyllas av arbetstagare som är medborgare i landet än av migrerande arbetstagare och slutligen även sådana villkor som innebär en risk för att nackdelar ska uppkomma för migrerande arbetstagare.

33 Detta illustreras väl av det välkända exemplet avseende diskriminering av kvinnliga deltidsanställda. Om en viss förmån, till exempel bibehållen lön vid sjukfrånvaro i dom Rinner-Kühn ( 171/88, EU:C:1989:328), förvägras deltidanställda, räcker det att denna bestämmelse särskilt missgynnar kvinnor för att indirekt diskriminering på grund av kön ska antas föreligga. Den omständigheten att även vissa män kan missgynnas på samma sätt, nämligen om de arbetar deltid, hindrar enligt min mening inte att en indirekt diskriminering på grund av kön anses föreligga, lika litet som den omständigheten att vissa kvinnor kan undgå att missgynnas, närmare bestämt då de arbetar heltid.

34 Dom Palacios de la Villa ( C‑411/05, EU:C:2007:604, punkterna 56 och 57), dom Age Concern England ( C‑388/07, EU:C:2009:128, punkterna 44 och 45) och dom Rosenbladt ( C‑45/09, EU:C:2010:601, punkt 58).

35 Se, för ett liknande resonemang, dom CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:480, punkt 83 jämförd med punkt 80), där domstolen anser att den omständigheten att ett företag inte kan lämna konkreta uppgifter om huruvida en åtgärd krävs, utan enbart anger att skälen är allmänt kända är ett tecken på att ändamålen med antidiskrimineringsdirektiven äventyras.

36 En åldersgräns på 60 år kan teoretiskt sätt även syfta till att utesluta att ett överskott av förmåner tillerkänns, eftersom de flesta i den åldern redan har tryggat sin ålderdom annorledes. Det finns i förevarande fall emellertid inget som tyder på ett sådant syfte, särskilt som den här aktuella åldersgränsen på 60 år inte anknyter till åldern hos den part som ska komma i åtnjutande av förmåner, utan enbart till åldern hos den arbetstagare som är ansluten till pensionsplanen.

37 Avseende den ekonomiska balansen i systemet för social trygghet se, bland annat, dom Kohll ( C‑158/96, EU:C:1998:171, punkt 41) och dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, punkt 77); avseende förbudet mot agerande som utgör missbruk, se dom Halifax m.fl. ( C‑255/02, EU:C:2006:121, punkt 68), och dom Torresi ( C‑58/13 och C‑59/13, EU:C:2014:2088, punkt 42).

38 Dom Maizena m.fl. ( 137/85, EU:C:1987:493, punkt 15), dom Förenade kungariket/rådet ( C‑84/94, EU:C:1996:431, punkt 57), dom British American Tobacco (Investments) och Imperial Tobacco ( C‑491/01, EU:C:2002:741, punkt 122), dom Digital Rights Ireland ( C‑293/12 och C‑594/12, EU:C:2014:238, punkt 46), och dom Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:400, punkt 67).

39 Dom Schräder HS Kraftfutter ( 265/87, EU:C:1989:303, punkt 21), dom Jippes m.fl. ( C‑189/01, EU:C:2001:420, punkt 81), och dom ERG m.fl. ( C‑379/08 och C‑380/08, EU:C:2010:127, punkt 86); se även, för ett liknande resonemang, dom Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:400, punkt 91).

40 Det är ovanligt att adjektivet angemessen tillämpas i den tyska språkversionen av artikel 2.2 a i i direktiv 2000/78. Såsom framgår av andra språkversioner (engelska: appropriate, franska: appropriés, italienska: appropriati, spanska: adecuados, nederländska: passend) skulle adjektivet geeignet passa bättre i den tyska språkversionen.

41 Se, särskilt avseende direktiv 2000/78, dom Petersen ( C‑341/08, EU:C:2010:4, punkt 53) och dom HK Danmark ( C‑476/11, EU:C:2013:590, punkt 67); se, dessutom, vad gäller kravet på konsekvens, dom Hartlauer ( C‑169/07, EU:C:2009:141, punkt 55), och dom Hiebler ( C‑293/14, EU:C:2015:843, punkt 65).

42 I Irland är den lägsta åldern för att uppbära lagstadgad ålderspension 66 år. Se The 2015 Ageing Report, Underlying Assumptions and Projection Methodologies, Joint Report prepared by the European Commission (DG ECFIN) and the Economic Policy Committee (AWG), del II, s. 199 (ISSN 0379–0991, tillgänglig på webbplatsen: http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/european_economy/2014/pdf/ee8_en.pdf, hämtad den 19 april 2016).

43 Se, i detta avseende, mitt förslag till avgörande i målet CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:170, punkt 123) och i målet Belov ( C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 108).

44 Se, för ett liknande resonemang, avseende artikel 6.1 i direktiv 2000/78, dom HK Danmark ( C‑476/11, EU:C:2013:590, punkt 66), och dom Dansk Jurist- og Økonomforbund ( C‑546/11, EU:C:2013:603, punkt 58).

45 Se, för ett liknande resonemang, avseende proportionalitetsprövningen inom ramen för artikel 6.1 i direktiv 2000/78, dom Dansk Jurist- og Økonomforbund ( C‑546/11, EU:C:2013:603, punkt 69).

46 Se, för ett liknande resonemang, dom Dansk Jurist- og Økonomforbund ( C‑546/11, EU:C:2013:603, punkt 70), och dom Specht m.fl. ( C‑501/12–C‑506/12, C‑540/12 och C‑541/12, EU:C:2014:2005, punkterna 78 och 79); se, dessutom, mitt förslag till avgörande i målet Hlozek ( C‑19/02, EU:C:2004:204, punkt 58).

47 Det rör sig om tidsperioden mellan arbetstagarens pensionering och död (se, i detta avseende, ovan, sista delen av punkt 22 i detta förslag till avgörande).

48 Se, för ett liknande resonemang, dom Palacios de la Villa ( C‑411/05, EU:C:2007:604, punkt 73), och dom Ingeniørforeningen i Danmark ( C‑499/08, EU:C:2010:600, punkt 47); avseende diskriminering på grund av ålder inom ramen för direktiv 2000/78, se, dessutom, dom CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:480, punkt 123) och mitt förslag till avgörande i det målet (EU:C:2015:170, punkt 131) och i målet Belov ( C‑394/11, EU:C:2012:585, punkt 117), avseende direktiv 2000/43.

49 Se, för ett liknande resonemang, dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, punkt 51).

50 Dom Specht m.fl. ( C‑501/12–C‑506/12, C‑540/12 och C‑541/12, EU:C:2014:2005, punkt 77), och dom Schmitzer ( C‑530/13, EU:C:2014:2359, punkt 41); se, för ett liknande resonemang – avseende likabehandling av kvinnor och män –, dom Hill och Stapleton ( C‑243/95, EU:C:1998:298, punkt 40), dom Jørgensen ( C‑226/98, EU:C:2000:191, punkt 39), och dom Schönheit och Becker ( C‑4/02 och C‑5/02, EU:C:2003:583, punk 85).

51 Detta gäller i ännu högre grad då den aktuella åldersgränsen under sjuttiotalet faktiskt, såsom antyds i beslutet om hänskjutande, utgjorde en vanligt förekommande klausul i tjänstepensionsplaner i Irland.

52 Se, i detta avseende, dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179) och dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286).

53 Se, i detta avseende, ovan punkt 40 i detta förslag till avgörande och fotnot 19.

54 Fast rättspraxis, se senast dom DI ( C‑441/14, EU:C:2016:278, punkterna 29–37 och punkt 43), avseende förbudet mot diskriminering på grund av ålder i direktiv 2000/78.

55 Se, exempelvis, dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, särskilt punkterna 19, 20 och 79) och dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, särskilt punkterna 22 och 66) avseende direktiv 2000/78, och dom CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:480, särskilt punkt 22) avseende direktiv 2000/43.

56 Dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, punkterna 58–60), och dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, punkterna 34–36).

57 Dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, punkt 73), dom Römer ( C‑147/08, EU:C:2011:286, punkt 52), och dom Hay ( C‑267/12, EU:C:2013:823, punkt 47).

58 Se, för ett liknande resonemang, dom Ten Oever ( C‑109/91, EU:C:1993:833, punkt 13), dom Coloroll Pension Trustees ( C‑200/91, EU:C:1994:348, punkt 18), och dom Menauer ( C‑379/99, EU:C:2001:527, punkt 18), avseende liknande problematik vad beträffar artikel 119 EEG-fördraget (i dag artikel 157 FEUF).

59 Se, för ett liknande resonemang, dom Coleman ( C‑303/06, EU:C:2008:415, särskilt punkterna 38, 43, 48, 50 och 51), där indirekt diskriminering av en arbetstagare på grund av funktionshinder ansågs föreligga, varvid det inte rörde sig om funktionshinder hos arbetstagaren utan om funktionshinder hos arbetstagarens barn som var i behov av vård.

60 Utöver den i fotnot 59 nämnda domen Coleman ( C‑303/06, EU:C:2008:415) kan denna slutsats även dras av domen CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:480, särskilt punkterna 56, 59 och 60) avseende det närbesläktade direktivet 2000/43, där det slogs fast att en person kan ha diskriminerats på grund av etniskt ursprung även om personen inte själv tillhör den missgynnade etniska gruppen, utan enbart utsätts för diskriminering på grund av anknytning.

61 Se, för ett liknande resonemang, dom Prigge m.fl. ( C‑447/09, EU:C:2011:573, punkterna 52–83), se även mitt förslag till avgörande i målet Andersen ( C‑499/08, EU:C:2010:248, punkt 31).

62 Dom HK Danmark ( C‑476/11, EU:C:2013:590, punkt 48), och dom Dansk Jurist- og Økonomforbund ( C‑546/11, EU:C:2013:603, punkt 43).

63 Dom HK Danmark ( C‑476/11, EU:C:2013:590, punkt 49), se även mitt förslag till avgörande i det målet (EU:C:2013:65, punkt 36).

64 I vart fall har en sådan försäkringsteknisk komponent inte kunnat styrkas här enligt de uppgifter som Labour Court lämnat.

65 Dom HK Danmark ( C‑476/11, EU:C:2013:590, punkterna 46 och 52), och dom Dansk Jurist- og Økonomforbund ( C‑546/11, EU:C:2013:603, punkt 41).

66 Såsom framgår av domen HK Danmark ( C‑476/11, EU:C:2013:590, punkterna 51 och 52, första meningen) ska förbudet mot en analog utvidgning av artikel 6.2 i direktiv 2000/78 även tillämpas vid motiveringen av mindre allvarliga fall av diskriminering på grund av ålder.

67 Dom Dansk Jurist- og Økonomforbund ( C‑546/11, EU:C:2013:603, punkt 39). Det är inte utan skäl som adverbet särskilt saknas i ordalydelsen i artikel 6.2, till skillnad från i artikel 6.1 i direktiv 2000/78.

68 Se, i detta avseende, ovan punkterna 70 och 71 i detta förslag till avgörande.

69 Dom Age Concern England ( C‑388/07, EU:C:2009:128, punkt 46), dom Hütter ( C‑88/08, EU:C:2009:381, punkt 41), och dom Prigge m.fl. ( C‑447/09, EU:C:2011:573, punkterna 80–82); se, i detta avseende, även mitt förslag till avgörande i målet Andersen ( C‑499/08, EU:C:2010:248, punkt 31 och fotnot 29).

70 Mot denna bakgrund kan det påstående som framförts av de myndigheter som är svarande inte godtas. Åldersgränser i den mening som avses i artikel 6.2 behöver inte motiveras. Naturligtvis måste även sådana åldersgränser hålla vid en proportionalitetsprövning.

71 Se punkterna 74–99 ovan i detta förslag till avgörande.

72 Se ovan punkt 110 i detta förslag till avgörande.

73 Se punkt 146 ovan i detta förslag till avgörande.

74 I detta avseende har även begreppet flerfaldig diskriminering myntats. Detta begrepp kan emellertid vara vilseledande, eftersom det antyder att det föreligger två fall av särbehandling som vart och ett helt oberoende av varandra ska betraktas som diskriminering och på sin höjd förstärks genom tillkomsten av ytterligare skäl för särbehandling. Den fråga som ska prövas här avser emellertid samspelet mellan två eller flera faktorer vilka var och en för sig inte leder till diskriminering av de berörda parterna.

75 Jag tänker exempelvis på domen Kleist ( C‑356/09, EU:C:2010:703, samspel mellan ålder och kön), domen Odar ( C‑152/11, EU:C:2012:772, samspel mellan ålder och funktionshinder) och domen Z ( C‑363/12, EU:C:2014:159, samspel mellan kön och eventuellt funktionshinder) och det anhängiga målet Milkova (C‑406/15, samspel mellan funktionshinder och ställning som tjänsteman).

76 Burri/Schiek, Multiple Discrimination in EU Law – Opportunities for legal responses to intersectional gender discrimination?, 2009, offentliggjord av Europeiska kommissionen, s. 3 och 4, Baer/Bittner/Götsche, Mehrdimensionale Diskriminierung – Begriffe, Theorien und juristische Analyse, Berlin 2010, s. 10 och följande sidor; Bamforth/Malik/O’Cinneide, Discrimination Law: Theory and Context, London 2008, s. 541; se även rapporten Bekämpfung von Mehrfachdiskriminierung – Praktiken, Politikstrategien und Rechtsvorschriften (Bekämpning av diskriminering på flera grunder – Praxis, politiska strategier och regelverk) som beställdes och offentliggjordes av Europeiska kommissionen i september 2007.

77 Crenshaw, K., Demarginalizing the Intersection of Race and Sex: A Black Feminist Critique of Antidiscrimination Doctrine, i The University of Chicago Legal Forum, 1989, s. 139–167.

78 Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 2 april 2009 om förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, P6_TA(2009) 0211, s. 21 och 22.

79 Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Gemensam rapport om tillämpningen av direktiv 2000/43 och direktiv 2000/78 som lades fram den 17 januari 2014, COM(2014) 2 final, s. 11; meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ickediskriminering och lika möjligheter: Ett förnyat engagemang som lades fram den 2 juli 2008, KOM(2008) 420 slutlig, s. 10.

80 Unionslagstiftaren har för den särskilda rättfärdigandegrund för särbehandling på grund av religion eller övertygelse som införts i direktiv 2000/78 i artikel 4.2 i direktiv 2000/78 för företag som intar en särskild ideologisk ståndpunkt uppställt villkoret att särbehandling inte [får] åberopas som skäl för diskriminering på andra grunder. På motsvarande sätt tillåter unionslagstiftaren i artikel 6.2 i direktivet att vissa åldersgränser fastställs och att vissa ålderskriterier beaktas, under förutsättning att detta inte leder till diskriminering på grund av kön. I skäl 3 i direktivet påpekas särskilt att kvinnor ofta utsätts för flera olika former av diskriminering. Även kommissionen har för övrigt i sin rapport av den 17 januari 2014 i förbigående anfört att direktiv 2000/78 i viss omfattning redan medger att en kombination av två eller fler grunder för diskriminering kan angripas i samma situation, se COM(2014) 2 final, s. 11.

81 Se punkterna 54–64 ovan i detta förslag till avgörande.

82 Se, för ett liknande resonemang, avseende det närbesläktade direktivet 2000/43, dom Runevič-Vardyn und Wardyn ( C‑391/09, EU:C:2011:291, punkt 43) och dom CHEZ Razpredelenie Bulgaria ( C‑83/14, EU:C:2015:480, punkterna 42 och 66).

83 Förutsatt att diskriminering inte anses föreligga redan på grund av en av de båda faktorerna var för sig, såsom jag utgått från inom ramen för den första och den andra frågan.

84 Se, i detta avseende, punkterna 74–99 ovan i detta förslag till avgörande.

85 Dom Defrenne (Defrenne II, 43/75, EU:C:1976:56, punkterna 69 och 70), dom Barber ( C‑262/88, EU:C:1990:209, punkt 44), och dom Bosman ( C‑415/93, EU:C:1995:463, punkt 144).

86 Dom Barber ( C‑262/88, EU:C:1990:209).

87 Dom Barber ( C‑262/88, EU:C:1990:209, punkt 41), dom Bosman ( C‑415/93, EU:C:1995:463, punkt 142), dom Meilicke m.fl. ( C‑292/04, EU:C:2007:132, punkt 36) och dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, punkt 77).

88 Dom Maruko ( C‑267/06, EU:C:2008:179, punkterna 77–79).

89 Dom Barber ( C‑262/88, EU:C:1990:209, punkt 44) och dom Bosman ( C‑415/93, EU:C:1995:463, punkt 144); se, för ett liknande resonemang, dom UNIS och Beaudout Père et Fils ( C‑25/14 och C‑26/14, EU:C:2015:821, punkt 53).