Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 23 maj 2007

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 18, 1997, s. 1.

3 EGT L 266, s. 1.

4 EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57.

5 Enligt 23 § MBL avses med kollektivavtal ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

6 AD 1989 nr 120. Tvisten avsåg de arbetsvillkor som var tillämpliga på besättningen på ett containerfartyg med namnet Britannia, som seglade under utländsk flagg.

7 Enligt de uppgifter som Byggnads har lämnat har förbundet 128000 medlemmar varav 95000 i yrkesverksam ålder. Byggnads företräder mer än 87 procent av arbetstagarna inom byggsektorn i Sverige. Förbundet består av 31 avdelningar. Byggnads är medlem av den nationella sammanslutningen Landsorganisationen i Sverige (nedan kallad LO), som företräder nära 1860000 arbetstagare.

8 Det vill säga ungefär 16 euro i timmen om man utgår från att 1 euro enligt den genomsnittliga växelkursen mellan euron och den svenska kronan under år 2004 motsvarade 9,10 SEK.

9 Kollektivavtalet i fråga är uppbyggt på det sättet att prestationslön är den normala löneformen vid nyproduktion. Arbetsgivaren och lokalavdelningen kan dock enas om att tillämpa en tidlön.

10 Det vill säga 12 euro per timme. Enligt svarandena i målet i Arbetsdomstolen återfinns stupstocksregeln i artikel 3 c punkt 12 i Byggnadsavtalet, och grundlönen på 109 SEK framgår av det tilläggsprotokoll till detta avtal som var tillämpligt år 2004.

11 Enligt handlingarna i målet har denna fackliga organisation 26500 medlemmar. Den är i likhet med Byggnads medlem i LO.

12 Se, bland annat vad beträffar friheten att tillhandahålla tjänster, dom av den 28 april 1998 i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkterna 17-21, av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms (REG 2001, s. I-5473), punkterna 44-46, och av den 23 oktober 2003 i mål C-56/01, Inizan (REG 2003, s. I-12403), punkt 17. Detta konstaterande ligger nära domstolens konstaterande vad gäller direkta skatter, se särskilt dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkt 21, och av den 14 november 2006 i mål C-513/04, Kerckhaert och Morres (REG 2006, s. I-10967), punkt 15 och där angiven rättspraxis.

13 Enligt artikel 3.1 j i fördraget skall gemenskapens verksamhet innefatta en politik på det sociala området och rubriken för avdelning XI innehåller ordet socialpolitik.

14 Se också, beträffande artikel 117 EG, dom av den 17 mars 1993 i de förenade målen C-72/91 och C-73/91, Sloman Neptun (REG 1993, s. I-887; svensk specialutgåva, volym 14, s. 47), punkt 25, och där angiven rättspraxis, i vilken det anges att denna artikel [endast] avser ... sociala mål, som kan uppnås genom gemenskapens agerande, genom ett nära samarbete mellan medlemsstaterna samt genom den gemensamma marknadens funktion.

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 juli 2005 i de förenade målen C-154/04 och C-155/04, Alliance for Natural Health m.fl. (REG 2005, s. I-6451), punkt 126, beträffande äganderätten. Se också punkt 133 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande som är gemensamt för mål C-67/96, Albany (REG 1999, s. I-5751), de förenade målen C-115/97, C-116/97 och C-117/97, Brentjens' (REG 1999, s. I-6025), och mål C-219/97, Drijvende Bokken (REG 1999, s. I-6121), där domstolen meddelade domar den 21 september 1999.

16 Se bland annat dom av den 18 juni 1991 i mål C-260/89, ERT (REG 1991, s. I-2925), punkt 41, av den 6 mars 2001 i mål C-274/99 P, Connolly mot kommissionen (REG 2001, s. I-1611), punkt 37, och av den 18 januari 2007 i mål C-229/05 P, PKK och KNK mot rådet (REG 2007, s. I-439), punkt 79 och där angiven rättspraxis.

17 Dom av den 15 juni 1978 i mål 149/77, Defrenne (REG 1978, s. 1365; svensk specialutgåva, volym 4, s. 127), punkt 28, beträffande ställningen för den grundläggande rätten till avskaffande av könsdiskriminering, av den 2 februari 1988 i mål 24/86, Blaizot m.fl. (REG 1988, s. 379; svensk specialutgåva, volym 9, s. 335), punkt 17, beträffande artikel 10 i stadgan enligt vilken universitetsutbildning anses utgöra en form av yrkesutbildning, av den 27 juni 2006 i mål C-540/03, parlamentet mot rådet (REG 2006, s. I-5769), punkt 107, beträffande angivelsen i rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EUT L 251, s. 12), enligt vilken direktivet inte skall påverka tillämpningen av förmånligare bestämmelser enligt den europeiska sociala stadgan.

18 Dom av den 26 juni 2001 i mål C-173/99, BECTU (REG 2001, s. I-4881), punkt 39, av den 9 september 2003 i mål C-151/02, Jaeger (REG 2003, s. I-8389), punkt 47, och av den 5 oktober 2004 i de förenade målen C-397/01-C-403/01, Pfeiffer m.fl. (REG 2004, s. I-8835), punkt 91, beträffande punkterna 8 och 19 första stycket i stadgan, vilka det erinras om i fjärde skälet i rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, s. 18).

19 EGT C 364, s. 1.

20 Domen i det ovannämnda målet parlamentet mot rådet, punkt 38.

21 Se den dom som meddelades av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) den 6 februari 1976 i mål Schmidt och Dahlström mot Sverige, serie A nr 21, § 34.

22 Se Europadomstolens dom av den 30 juni 1993 i mål lSigurđur A. Sigurjónsson mot Island, serie A nr 264, § 35, av den 25 april 1996, i mål Gustafsson mot Sverige, Recueil des arrêts et décisions

23 Domarna i de ovannämnda målen Gustafsson mot Sverige, § 45, samt Sørensen och Rasmussen mot Danmark, § 57.

24 Europadomstolens dom av den 27 oktober 1975 i mål Syndicat national de la police belge mot Belgien, serie A, nr 19, § 39, och av den 6 februari 1976 i mål Svenska Lokmannaförbundet mot Sverige, serie A nro20, § 4, domen i det ovannämnda målet Schmidt och Dahlström mot Sverige, § 36, domen i det ovannämnda målet Gustafsson mot Sverige, § 45, och domen av den 2 juli 2002 i mål Wilson, National Union of Journalists m.fl. mot Förenade kungariket, Recueil des arrêts et décisions

25 Se domen i det ovannämnda målet Schmidt och Dahlström mot Sverige, § 36.

26 Se domarna i de ovannämnda målen Svenska Lokmannaförbundet mot Sverige, § 39, och Gustafsson mot Sverige, § 45.

27 Domarna i de ovannämnda målen Syndicat national de la police belge mot Belgien, § 39, och Svenska Lokmannaförbundet mot Sverige, § 39.

28 Domarna i de ovannämnda målen Syndicat national de la police belge mot Belgien, § 39, Svenska Lokmannaförbundet mot Sverige, § 40, och Wilson, National Union of Journalists m.fl. mot Förenade kungariket, § 42.

29 Ibidem.

30 Artikel 38 i den europeiska sociala stadgan.

31 Se artikel 9.3 i Förbundsrepubliken Tysklands grundlag, artikel 49.1 i Republiken Bulgariens konstitution, artikel 21.2 i bilaga D, del II, i Republiken Cyperns konstitution, artikel 29 i Republiken Estlands konstitution, 13 § i Republiken Finlands grundlag, ingressen till Republiken Frankrikes konstitution, artikel 40.6.1 punkt iii i Irlands konstitution, artikel 39 första stycket i Republiken Italiens konstitution, artikel 50 i Republiken Litauens konstitution, artikel 59.1 i Republiken Polens konstitution, artikel 55.1 i Republiken Portugals konstitution, artikel 40.1 i Republiken Rumäniens konstitution, artikel 29 i Republiken Slovakiens konstitution och artikel 76 i Republiken Sloveniens konstitution.

32 Se artikel 9.3 i Förbundsrepubliken Tysklands grundlag, artikel 37.2 i Konungariket Spaniens konstitution, ingressen till Republiken Frankrikes konstitution, artikel 59.3 i Republiken Polens konstitution, artikel 56 i den portugisiska konstitutionen och 2 kap. 17 § i Konungariket Sveriges regeringsform.

33 Se artikel 50 i Republiken Bulgariens konstitution, artikel 27.1 i bilaga D, del II, i Republiken Cyperns konstitution, artikel 29 i Republiken Estlands konstitution, ingressen till Republiken Frankrikes konstitution, artikel 23.2 i Republiken Greklands konstitution, artikel 70 C punkt 2 i Republiken Ungerns konstitution, artikel 40 i Republiken Italiens konstitution, artikel 108 i Republiken Lettlands konstitution, artikel 51 i Republiken Litauens konstitution, artikel 59.3 i Republiken Polens konstitution, artikel 57.1 i den portugisiska konstitutionen, artikel 43.1 i Republiken Rumäniens konstitution, artikel 30.4 i Republiken Slovakiens konstitution och artikel 77 i Republiken Sloveniens konstitution.

34 Se också, för ett liknande resonemang, punkt 159 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i de ovannämnda förenade målen Albany, Brentjens' och Drijvende Bokken.

35 Dom av den 8 oktober 1974 i mål 175/73, Union syndicale m. fl. mot rådet (REG 1974, s. 917), punkt 14, och i mål 18/74, Syndicat general du personnel des organismes européens mot kommissionen (REG 1974, s. 933; svensk specialutgåva, volym 2, s. 351), punkt 10, samt av den 10 januari 1990 i de förenade målen C-193/87 och C-194/87, Maurissen och Union syndicale mot revisionsrätten (REG 1990, s. I-95), punkt 13.

36 Detta följer bland annat av artikel 6.4 i den europeiska sociala stadgan. Se också Europadomstolens dom i det ovannämnda målet Schmidt och Dahlström mot Sverige, § 36.

37 Se bland annat Europadomstolens dom i det ovannämnda målet Gustafsson mot Sverige, § 45. Domstolen har också uppställt ett sådant kriterium. Se särskilt dom av den 12 juni 2003 i mål C-112/00, Schmidberger (REG 2003, s. I-5659), punkt 80 och där angiven rättspraxis.

38 Enligt Europadomstolens rättspraxis (se bland annat domarna i de ovannämnda målen Gustafsson mot Sverige, § 45, och Wilson, National Union of Journalists m.fl. mot Förenade kungariket, § 41) kan nämligen artikel 11 i Europakonventionen medföra en positiv skyldighet för en stat att säkerställa det faktiska åtnjutandet av de rättigheter som den ger.

39 Se, för ett liknande resonemang, punkt 177 i mina förslag till avgörande av den 26 oktober 2006 i mål C-354/04 P, Gestoras Pro Amnistía m.fl. mot rådet (REG 2007, s. I-1579), och i mål C-355/04 P, Segi m.fl. mot rådet (REG 2007, s. I-1657), där domstolen meddelade domar den 27 februari 2007.

40 Domen i det ovannämnda målet Schmidberger, punkterna 76, 77 och 81.

41 Se bland annat dom, av den 15 januari 1998 i mål C-15/96, Schöning-Kougebetopoulou (REG 1998, s. I-47), punkt 12, av den 24 september 1998 i mål C-35/97, kommissionen mot Frankrike (REG 1998, s. I-5325), punkterna 36 och 37, och av den 16 september 2004 i mål C-400/02, Mérida (REG 2004, s. I-8471), punkterna 19 och 21.

42 Se bland annat dom av den 31 maj 1995 i mål C-400/93, Royal Copenhagen (REG 1995, s. I-1275), punkt 45, och av den 26 juni 2001 i mål C-381/99, Brunnhofer (REG 2001, s. I-4961), punkterna 28-32.

43 Se bland annat dom av den 12 april 2005 i mål C-145/03, Keller (REG 2005, s. I-2529), punkt 33, och av den 11 juli 2006 i mål C-13/05, Chacon Navas (REG 2006, s. I-6467), punkt 32.

44 Se dom av den 7 september 1999 i mål C-355/97, Beck och Bergdorf (REG 1999, s. I-4977), punkt 22, och av den 16 juni 2005 i mål C-105/03, Pupino (REG 2005, s. I-5285), punkt 30, samt domen i det ovannämnda målet Chacón Navas, punkt 33.

45 Akt om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen (EUT L 236, 2003, s. 33).

46 Med grundläggande fördrag menas enligt artikel 1 i 2003 års anslutningsakt: a) fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) med de tillägg och ändringar som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter som trätt i kraft före denna anslutning, b) fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) med de tillägg och ändringar som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter som trätt i kraft före denna anslutning.

47 EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33.

48 Det skall noteras att den första övergångsperioden var tillämplig på åtta av de tio medlemsstaterna, det vill säga alla utom Republiken Malta och Republiken Cypern, som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004.

49 Vad beträffar öppnandet av arbetsmarknaderna i gemenskapens femton gamla medlemsstater under och i slutet av den första övergångsperioden, se uppgifterna i kommissionens pressmeddelande av den 28 april 2006 Transitional measures for the free movement of the workers forming the subject of the accession treaty of 2003 (Memo/06/176), http://www.europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/06/176&format=HTML&aged=l&language=FR&guiLanguage=fr.

50 Detta framhålls i punkt 12 i ovannämnda bilaga VIII.

51 Dom av den 27 mars 1990 i mål C-113/89, Rush Portuguesa (REG 1990, s. I-1417; svensk specialutgåva, volym 10, s. 389), punkterna 13 och 16.

52 Såsom jag har angett ovan framgår det av handlingarna i målet att samtliga arbetstagare som Laval utstationerade återvände till Lettland efter det att svarandena i målet i Arbetsdomstolen hade vidtagit stridsåtgärder.

53 Se, i detta avseende, dom av den 23 november 1999 i de förenade målen C-369/96 och C-376/96, Arblade m.fl. (REG 1999, s. I-8453), punkt 32.

54 Se bland annat dom av den 4 maj 1999 i mål C-262/96, Sürül (REG 1999, s. I-2685), punkt 64, av den 28 oktober 1999 i mål C-55/98, Vestergaard (REG 1999, s. I-7641), punkt 16, av den 26 juni 2003 i mål C-422/01, Skandia och Ramstedt (REG 2003, s. I-6817), punkt 61, och av den 16 februari 2006 i mål C-185/04, Öberg (REG 2006, s. I-1453), punkt 25.

55 Domen i det ovannämnda målet Vestergaard, punkt 17, och dom av den 11 december 2003 i mål C-289/02, AMOK (REG 2003, s. I-15059), punkt 26. Se även domen i det ovannämnda målet Skandia och Ramstedt, punkterna 61 och 62.

56 Så är fallet med Laval och med den tyska, den belgiska, den estniska, den franska, den isländska, den lettiska, den litauiska och den österrikiska regeringen (som föreslår ett gemensamt svar på de två frågorna) samt den polska, liksom den spanska och den irländska regeringen, som dock endast behandlar den första tolkningsfrågan i sina yttranden.

57 Så är fallet (framför allt) i andra hand, med svarandena i målet i Arbetsdomstolen (som föreslår ett gemensamt svar på de två frågorna), den danska regeringen (som endast har undersökt den första tolkningsfrågan), den finländska regeringen (som inte uttalar sig om hur de två frågorna skall besvaras), den svenska och den tjeckiska regeringen samt Eftas övervakningsmyndighet, som endast har besvarat den första tolkningsfrågan.

58 Dom av den 26 februari 1986 i mål 152/84, Marshall (REG 1986, s. 723; svensk specialutgåva, volym 8, s. 457), punkt 48, och av den 14 juli 1994 i mål C-91/92, Faccini Dori (REG 1994, s. I-3325; svensk specialutgåva, volym 16, s. 1), punkt 20, av den 7 januari 2004 i mål C-201/02, Wells (REG 2004, s. I-723), punkt 56, samt domen i det ovannämnda målet Pfeiffer m.fl., punkt 108, och dom av den 25 oktober 2005 i mål C-350/03, Schulte (REG 2005, s. I-9215), punkt 70. Denna vägran gäller åtminstone de så kallade klassiska direktiven. Domstolen har dock i undantagsfall godtagit att när en enskild baserar sig på en teknisk föreskrift i en medlemsstat som inte har anmälts till kommissionen på förslagsstadiet i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i artiklarna 8 och 9 i rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 109, s. 8; svensk specialutgåva, område 13, volym 12, s. 154), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 204, s. 37), vars syfte är att förhindra framtida begränsningar av den fria rörligheten för varor, kan medlemsstatens underlåtenhet att anmäla den tekniska föreskriften göras gällande mot honom i en tvist med en annan enskild, se dom av den 30 april 1996 i mål C-194/94, CIA Security International (REG 1996, s. I-2201), punkterna 48, 54 och 55, av den 26 september 2000 i mål C-443/98, Unilever (REG 2000, s. I-7535), punkterna 49 och 50, och av den 6 juni 2002 i mål C-159/00, Sapod Audic (REG 2002, s. I-5031), punkterna 49 och 50.

59 Till skillnad från vad som är fallet med medlemsstaternas regionala myndigheter mot vilka domstolen har slagit fast att en enskild direkt kan göra gällande ett direktiv, se dom av den 22 juni 1989 i mål 103/88, Fratelli Costanzo (REG 1989, s. 1839; svensk specialutgåva, volym 10, s. 83), punkt 31, och av den 4 december 1997 i de förenade målen C-253/96-C-258/96, Kampelmann (REG 1997, s. I-6907), punkt 46.

60 Till skillnad från vad som var fallet i mål C-188/89, Foster m. fl., där domstolen meddelade dom den 12 juli 1990 (REG 1990, s. I-3313; svensk specialutgåva, volym 10, s. 479), punkterna 20 och 22. Se även dom av den 14 september 2000 i mål C-343/98, Collino och Chiapperò (REG 2000, s. I-6659, punkt 23, av den 20 mars 2003 i mål C-187/00, Kutz-Bauer (REG 2003, s. I-2741), punkt 69, och av den 10 mars 2005 i mål C-196/02, Nikoloudi (REG 2005, s. I-1789), punkt 70.

61 Se bland annat domen i det ovannämnda målet Pfeiffer m.fl., punkt 113, och dom av den 4 juli 2006 i mål C-212/04, Adeneler m.fl. (REG 2006, s. I-6057), punkt 108.

62 Se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Pfeiffer m.fl., punkterna 114, 115, 116, 118 och 119), och Adeneler m.fl., punkterna 108, 109 och 111 (min kursivering).

63 Domarna i de ovannämnda målen Pupino, punkterna 44 och 47, och Adeneler m.fl., punkt 110.

64 Detta skäl är överflödigt eftersom gemenskapsrätten, inklusive primärrätten, inte kan inverka på själva kärnan i rätten att vidta stridsåtgärder, och detta gäller således med nödvändighet även sekundärrätten.

65 Domen i det ovannämnda målet Rush Portuguesa, punkt 18, av den 21 oktober 2004 i mål C-445/03, kommissionen mot Luxemburg (REG 2004, s. I-10191), punkt 29, av den 19 januari 2006 i mål C-244/04, kommissionen mot Tyskland (REG 2006, s. I-885), punkterna 44 och 61, och av den 21 september 2006 i mål C-168/04, kommissionen mot Österrike (REG 2006, s. I-9041), punkt 47. Det skall noteras att det enligt dessa domar och skäl 12 i direktiv 96/71 är möjligt att utsträcka kollektivavtal i allmänhet till att omfatta tjänsteföretagen, medan skälen i tidigare eller andra samtida domar endast avsåg värdmedlemsstatens minimilön. Se bland annat dom av den 3 februari 1982 i de förenade målen 62/81och 63/81, Seco (REG 1982, s. 223; svensk specialutgåva, volym 6, s. 299), punkt 14, och av den 9 augusti 1994 i mål C-43/93, Vander Elst (REG 1994, s. I-3803; svensk specialutgåva, volym 16, s. 59), punkt 23, samt domen i det ovannämnda målet Arblade m.fl., punkt 41, och dom av den 14 april 2005 i mål C-341/02, kommissionen mot Tyskland (REG 2005, s. I-2733), punkt 24.

66 Se även, för ett liknande resonemang, fotnot 15 i generaladvokaten Légers förslag till avgörande i det ovannämnda målet kommissionen mot Österrike och punkt 27 i generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomers förslag till avgörande i mål C-490/04, kommissionen mot Tyskland (pågående mål), som föredrogs den 14 december 2006.

67 Se domen av den 14 april 2005 i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkterna 41 och 42.

68 Se analogt, beträffande den fria rörligheten för varor, dom av den 25 mars 2004 i mål C-71/02, Karner (REG 2004, s. I-3025), punkterna 33 och 34.

69 Dom av den 12 oktober 2004 i mål C-60/03, Wolff & Müller (REG 2004, s. I-9553), punkterna 28-30.

70 Dom av den 12 december 1974 i mål 36/74, Walrave och Koch (REG 1974, s. 1405; svensk specialutgåva, volym 2, s. 409), punkterna 17,18, 23 och 24, av den 14 juli 1976 i mål 13/76, Dona (REG 1976, s. 1333; svensk specialutgåva, volym 3, s. 169), punkterna 17 och 18, av den 11 april 2000 i de förenade målen C-51/96 och C-191/97, Deliège (REG 2000, s. I-2549), punkt 47, av den 13 april 2000 i mål C-176/96, Lehtonen och Castors Braine (REG 2000, s. I-2681), punkt 35, av den 19 februari 2002 i mål C-309/99, Wouters m.fl. (REG 2002, s. I-1577), punkt 120, och av den 18 juli 2006 i mål C-519/04 P, Meca-Medina och Majcen mot kommissionen (REG 2006, s. I-6991), punkt 24.

71 Se domen i det ovannämnda målet Walrave och Koch, punkt 19 (min kursivering).

72 Ibidem.

73 Se bland annat Fahlbeck R., Labour and Employment Law in Sweden, Acta Societatis Juridicae Lundensis nr 125, Juristförlaget i Lund, Lund, 1997, s. 27; Rönnmar M., Mechanisms for establishing and changing terms and conditions of employment in Sweden, i JILPT Comparative Labour Law Seminar, JILPT Report, nr 1, 2004, s. 96; Bruun N. och Malmberg J., Ten Years within the EU — Labour Law in Sweden and Finland following EU accession, i Wahl N. och Cramer P., Swedish Studies in European Law, Hart, Oxford, 2006, sidorna 79-81, samt Dølvik J.E. och Eidring L., The Nordic Labour Market two years after the EU enlargement, TemaNord 2006:558, Norden, Köpenhamn, 2006, s. 24.

74 Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén - Genomförandet av direktiv 96/71 /EG i medlemsstaterna (KOM(2003) 458 slutlig).

75 Mina kursiveringar.

76 Se bland annat domarna i de ovannämnda målen Rush Portuguesa, punkt 18, och Vander Elst, punkt 23.

77 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 januari 1985 i mål 143/83, kommissionen mot Danmark (REG 1985, s. 427; svensk specialutgåva, volym 8, s. 31), punkterna 8 och 9, och av den 10 juli 1986 i mål 235/84, kommissionen mot Italien (REG 1986, s. 2291), punkt 20, och av den 8 juli 1999 i mål C-234/97, Fernández de Bobadilla (REG 1999, s. I-4773), punkt 19.

78 Domen i det ovannämnda målet Fernández de Bobadilla, punkt 19 och där angiven rättspraxis.

79 Se den ovannämnda artikeln av Röonmar M., s. 98, och artikeln av Malberg J., The Collective Agreement as an Instrument for Regulation of Wages and Employment Conditions, Scandinavian Studies in Law, volym 43, 2002, Stockholm, s. 208.

80 Se dom av den 14 april 2005 i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkt 26, i vilken domstolen konstaterade att det var frivilligt att lagstifta om minimilön inom det nationella territoriet. Se även rådets och kommissionens förklaring nr 5, bilagd rådets protokoll i samband med antagandet av direktiv 96/71 (dokument 10048/96 add. 1, 20 september 1996).

81 Se bland annat dom av den 17 december 1981 i mål 279/80, Webb (REG 1981, s. 3305; svensk specialutgåva, volym 6, s. 265), punkt 16, av den 10 juli 1991 i mål C-294/89, kommissionen mot Frankrike (REG 1991, s. I-3591), punkt 26, och av den 15 mars 2001 i mål C-165/98, Mazzoleni och ISA (REG 2001, s. I-2189), punkt 23.

82 Se domen i de ovannämnda förenade målen Arblade m.fl., punkt 31. I detta mål slog domstolen fast att uttrycket lagbestämmelser om polisiära frågor och säkerhetsfrågor skall förstås så, att det avser nationella bestämmelser vars iakttagande har ansetts så avgörande för skyddet av den politiska, sociala eller ekonomiska ordningen i den berörda medlemsstaten att det stadgas att dessa bestämmelser skall gälla för alla personer som befinner sig inom denna medlemsstats territorium och för alla rättsförhållanden lokaliserade till denna medlemsstat (punkt 30).

83 Angående stupstocksregeln, se punkt 26 i förevarande förslag till avgörande.

84 Se bland annat domarna i det ovannämnda målet Vander Elst, punkt 14, och domen i de ovannämnda förenade målen Arblade m.fl., punkt 33, samt dom av den 24 januari 2002 i mål C-164/99, Portugaia Construções (REG 2002, s. I-787), punkt 16, och domen i det ovannämnda målet Wolff & Muller, punkt 31.

85 Domarna i de ovannämnda målen Portugaia Construções, punkt 18, och Wolff & Muller, punkt 32.

86 Se det nyanserade synsättet i domen i det ovannämnda målet Walrave och Koch, punkt 34.

87 Domen i de ovannämnda förenade målen Deliège, punkterna 60-69.

88 Domen i det ovannämnda målet Wouters m.fl., punkt 122.

89 Domen i det ovannämnda målet Meca-Medina och Majcen, punkt 29.

90 Se bland annat dom av den 25 juli 1991 i mål C-76/90, Säger (REG 1991, s. I-4221), punkt 13, av den 25 oktober 2001 i de förenade målen C-49/98, C-50/98, C-52/98-C-54/98 och C-68/98-C-71/98, Finalarte m.fl. (REG 2001, s. I-7831), punkt 29, och domen i det ovannämnda målet Portugaia Construções, punkt 17.

91 Se domen i det ovannämnda målet Portugaia Construções, punkterna 2I-23 och där angiven rättspraxis.

92 Se bland annat domen i de ovannämnda förenade målen Arblade m.fl., punkterna 34 och 35, samt domarna i de ovannämnda målen Portugaia Construções, punkt 19, Wolff & Muller, punkt 34, och kommissionen mot Luxemburg, punkt 21.

93 Domen i det ovannämnda målet Schmidberger, punkterna 66-68.

94 Se, för ett liknande resonemang, beträffande åberopandet av hänsyn till allmän ordning (ordre public), säkerhet och hälsa, dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 86.

95 Se bland annat, vad beträffar skyddet för arbetstagare, domarna i de ovannämnda förenade målen Arblade m.fl., punkt 36, och Finalarte m.fl., punkt 33, samt domarna i de ovannämnda målen Portugaia Construções, punkt 20, och Wolff & Muller, punkt 35. Vad beträffar motarbetandet av social dumpning, se dom av den 19 januari 2006 i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkt 61.

96 Se artikel 3 i direktiv 96/71 och domen av den 19 januari 2006 i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkt 61.

97 Se ovan mina inledande anmärkningar liksom bland annat domen i det ovannämnda målet Schmidberger, punkt 80 och där angiven rättspraxis.

98 Dom av den 28 mars 1996 i mål C-272/94, Guiot (REG 1996, s. I-1905), punkterna 16 och 17, domen i de ovannämnda förenade målen Arblade m.fl., punkt 51, och domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Luxemburg, punkt 29, samt domen av den 19 januari 2006 i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkt 44.

99 Se dom av den 14 april 2005 i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkt 29. Det skall noteras att domstolen i domen i det ovannämnda målet Mazzoleni och ISA angav att den hänskjutande domstolen skulle beakta nettolönerna vid jämförelsen av lönevillkoren. Detta förklaras dock enligt min uppfattning av de mycket speciella omständigheterna i målet. Det handlade nämligen om ett företag som var etablerat i ett gränsområde och vars arbetstagare, inom ramen för företagets tillhandahållande av tjänster, kunde komma att utföra, som deltidsarbete och under kortare perioder, en del av sitt arbete på en annan medlemsstats angränsande territorium än den stat i vilken företaget var etablerat.

100 Se, beträffande denna aspekt av föreningsfriheten, den rättpraxis som anges ovan i punkt 70 i förevarande förslag till avgörande.

101 Europadomstolens dom i det ovannämnda målet Gustafsson mot Sverige, punkt 52.

102 Det följer nämligen av de svar som svarandena i målet i Arbetsdomstolen har lämnat på domstolens skriftliga frågor att kravet att arbetsgivaren skall tillämpa samtliga villkor som föreskrivs i ett kollektivavtal innan den lönenivå som föreskrivs eller bestäms i enlighet med detta kollektivavtal kan tillämpas inte är något förhållande som gäller allmänt för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

103 Se domen i det ovannämnda målet Wolff & Muller, punkt 38.

104 Se domen i det ovannämnda målet Schmidberger, punkt 80.

105 Se, beträffande artikel 14 i förordning nr 1408/71, domstolens nyligen avkunnade dom av den 26 januari 2006 i mål C-2/05, Herbosch Kiere (REG 2006, s. I-1079).

106 Europadomstolens dom av den 13 februari 2007 i mål Evaldsson m.fl. mot Sverige (ännu inte publicerad), §§ 8, 61 och 62.

107 Ibidem, §§ 54, 55 och 63.