lagen.nu

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD, tidigare RÅ) 2004 381

Referat

RÅ 2004 ref. 1
Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 2
Den s.k. basbeloppsregeln i 3 § 12 b mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har endast ansetts åsyfta realisationsvinst på aktier i ett och samma fåmansföretag. Inkomsttaxering 1997 och 1998.
RÅ 2004 ref. 3
Särskild löneskatt på pensionskostnader skall inte tas ut på sådana kostnader för personal vid ett fast driftställe i utlandet. Förhandsbesked angående särskild löneskatt på pensionskostnader.
RÅ 2004 ref. 4
Fråga om beskattning på grund av underlåtenhet att taga ut ränta. Inkomsttaxeringar 1989 och 1990.
RÅ 2004 ref. 5
Bidrag som ett aktiebolag lämnat till en vinstandelsstiftelse har fördelats på de anställda utifrån en bedömning av individens medverkan till vinst. Bidragen har inte ansetts tillkomma de anställda på likartade villkor. Ersättning som utbetalats från stiftelsen till de anställda skall därför ingå i stiftelsens underlag för arbetsgivaravgifter.
RÅ 2004 ref. 6
Avstående från en rätt till framtida inkomster från exploateringen av en uppfinning har med hänsyn till omständigheterna ansetts föranleda tillämpning av bestämmelserna om uttag ur näringsverksamhet i 22 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 7
Tidning som i allt väsentligt innehåller annonser, varav merparten från privatpersoner, har ansetts huvudsakligen ägnad åt reklam, varför bestämmelsen i 7 kap. 1 § tredje stycket mervärdesskattelagen om reducerad skattesats inte varit tillämplig. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.
RÅ 2004 ref. 8
En av Livsmedelsverket offentliggjord skrivelse, kompletterad med ett pressmeddelande jämte vissa ytterligare uppgifter på verkets hemsida, har - trots att den rubricerats som information - ansetts utgöra ett överklagbart beslut, vilket undanröjts såsom innefattande ett kompetensöverskridande.
RÅ 2004 ref. 9
Uppgifter från Socialstyrelsens dödsorsaksregister, som skulle användas vid uppföljning av viss medicinsk behandling, lämnades inte ut med stöd av 9 kap. 4 § sekretesslagen, eftersom de inte ansågs behövas för forsknings- eller statistikändamål.
RÅ 2004 ref. 10
Ett aktiebolag har i bokslutet för ett visst räkenskapsår gjort avsättning till en vinstandelsstiftelse. Den omständigheten att bolaget fört över medel till stiftelsen först en tid efter utgången av fristen för att lämna självdeklarationen avseende räkenskapsåret har inte ansetts hindra avdrag för avsättningen vid inkomstbeskattningen. Eftertaxering för 1994.
RÅ 2004 ref. 11
Grund för att påföra skattetillägg har ansetts föreligga då ett aktiebolag yrkat avdrag för nedskrivning av anläggningstillgångar och de lämnade uppgifterna inte motsade att bolaget hade rätt till sådant avdrag. Inkomsttaxering 1999.
RÅ 2004 ref. 12
Utfallande försäkringsbelopp från grupplivförsäkring med försäkringstagarens dödsbo som förmånstagare ingår i den skattepliktiga kvarlåtenskapen.
RÅ 2004 ref. 13
Fråga i mål om eftertaxering för inkomst dels om innebörden av kammarrättens dom, dels - i sak - om tillämpning av den s.k. korrigeringsregeln i 43 § 1 mom. kommunalskattelagen (jfr 14 kap. 19 § inkomstskattelagen).
RÅ 2004 ref. 14
Beslut att tillåta ombyggnad av kraftverk i vattenområde som skyddats enligt lagen om hushållning med naturresurser har upphävts, eftersom vattenföretaget ansetts medföra mer än obetydlig miljöpåverkan. Rättsprövning.
RÅ 2004 ref. 15
Ett beslut om återförvisning för ytterligare utredning har ansetts överklagbart, eftersom det grundats på ett principiellt ställningstagande i en sakfråga, vilket kunde komma att ligga till grund för de nya bedömningar som skulle göras med anledning av återförvisningen.
RÅ 2004 ref. 16
Funktionshindrat barn som har arbetsledaransvar för sina personliga assistenter har inte ansetts berättigat till förhöjd ersättning för den arbetsledande uppgiften då den utförts av en förälder.
RÅ 2004 ref. 17
Artikel 6 i Europakonventionen har ansetts tillämplig på förfarandet för uttagande av särskild avgift, då person med insynsställning i aktiemarknadsbolag underlåtit att inom föreskriven tid göra anmälan om ändrat aktieinnehav.
RÅ 2004 ref. 18
Ett aktiebolag har, i anslutning till att beslut fattats om att vissa anställda i bolaget skall sluta sina anställningar i förtid, gjort utfästelser om avgångsvederlag. Utan hinder av att anställningarna vid räkenskapsårets utgång ännu inte upphört har bolaget ansetts ha rätt till avdrag för belopp motsvarande den reservering som gjorts för avgångsvederlagen och på dessa belöpande arbetsgivaravgifter. Inkomsttaxering 1996.
RÅ 2004 ref. 19
Föreläggande vid vite att inom viss tid ge in bouppteckning enligt 20 kap. 9 § ärvdabalken utgör ett överklagbart beslut.
RÅ 2004 ref. 20
Begreppet "handelsbolag" i 1994 års skatteavtal med Amerikas Förenta Stater har ansetts omfatta ett "Limited Liability Company" som i beskattningshänseende behandlas som ett handelsbolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 21
En moder och hennes tre barn, som årligen vistas åtta månader i Egypten för barnens skolgång där och fyra månader i Sverige där fadern bor och arbetar och där familjens gemensamma bostad också finns, har med ledning av folkbokföringens principer ansetts ha hemvist i Sverige med den följden att modern har rätt att uppbära allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg för barnen.
RÅ 2004 ref. 22
Jordbruksverket saknar rätt att överklaga domstols avgörande i mål om förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen, när länsstyrelse meddelat första beslutet i saken.
RÅ 2004 ref. 23
Regeringens beslut i ett ärende om verkställighet utomlands av en brottmålsdom med stöd av 1983 års konvention om överförande av dömda personer och 1997 års tilläggsprotokoll har inte ansetts kunna bli föremål för rättsprövning.
RÅ 2004 ref. 24
Underlåtenhet att säga upp ett gällande avtal - i följd varav avtalet förlängdes ytterligare en period - har inte ansetts utgöra en del av ett upphandlingsförfarande enligt lagen om offentlig upphandling.
RÅ 2004 ref. 25
Mål om återkallelse av F-skattsedel har ansetts som ett mål om skatt i den mening som avses i lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
RÅ 2004 ref. 26
Omsättning av varor har inte ansetts undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 30 a § första stycket mervärdesskattelagen eftersom det inte framkommit att varorna förts från Sverige till ett annat EG-land.
RÅ 2004 ref. 27
Fråga om rättshandlingars verkliga innebörd. Eftertaxering 1995 och 1996 samt inkomsttaxering 1997.
RÅ 2004 ref. 28
Det strider mot EG-rätten att inte medge en arbetsgivare avdrag för premier som erläggs för en försäkring som tagits hos ett utländskt försäkringsföretag men som i övrigt uppfyller alla krav på att vara en tjänstepensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 29
En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 30
Pensionsstiftelses skuld avseende gottgörelse till arbetsgivare skall avräknas vid bestämmande av underlag för avkastningsskatt. Taxering till avkastningsskatt 1995.
RÅ 2004 ref. 31
Ett stöd som en arbetsgivare tillhandahåller sina anställda i form av en till arbetsplatsen knuten grupp av assistenter i en s.k. assistentpool kan inte anses utgöra personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
RÅ 2004 ref. 32
Tillstånd till innehav av enhandsvapen för skydd mot rovdjur har inte medgivits.
RÅ 2004 ref. 33
Allsvensk damfotbollsspelare har inte beskattats för ett från Svenska Fotbollförbundet erhållet stipendium. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 34
Ett fackförbund, som tillhandahåller ett helägt försäkringsbolag administrativa tjänster, har inte ansetts som sådan näringsidkare enligt 6 a kap. 2 § första stycket 2 mervärdesskattelagen vars huvudsakliga inriktning är att tillhandahålla bolaget tjänster. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.
RÅ 2004 ref. 35
En innehavare av s.k. personaloptioner har ansetts förvärva värdepapper när inskränkningarna i rätten att förfoga över optionerna upphör enligt optionsvillkoren (I) eller till följd av ändringar i dessa (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 36
Fråga om tjänster som utförts av hos fastighetsägare anställd personal skall föranleda uttagsbeskattning avseende mervärdesskatt.
RÅ 2004 ref. 37
Bestämmelsen i 20 kap. 2 § ärvdabalken att två gode män skall utses att förrätta bouppteckning har inte ansetts innefatta ett krav på att de gode männen måste vara samtidigt närvarande vid bouppteckningsförrättningen.
RÅ 2004 ref. 38
Kravet i 6 kap. 22 § utlänningslagen att Migrationsverket minst var tredje dag skall ompröva beslut att hålla förvarstagen utlänning avskild gäller inte i fråga om utlänning som placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest med stöd av 6 kap. 19 § andra stycket 2 samma lag.
RÅ 2004 ref. 39
Vid inkomsttaxeringen har godtagits att en enskild näringsverksamhet med retroaktiv verkan överförts till ett aktiebolag, då beskattningsåret inte kommit att överstiga 18 månader. Inkomsttaxering 1996.
RÅ 2004 ref. 40
Handläggningen i domstol av mål rörande återkallelse respektive utfärdande av F-skattsedel (I och II).
RÅ 2004 ref. 41
En i Sverige försäkrad person har enligt artiklarna 49 och 50 i EG-fördraget rätt till ersättning från den svenska sjukförsäkringen för kostnader för sjukhusvård (I) och tandvård (II) som tillhandahållits i annan EU-medlemsstat.
RÅ 2004 ref. 42
Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 43
I Sverige inte bosatta personer har beskattats här för ersättning vid upplåtelse av en svensk privatbostadsfastighet. Avdrag har därför medgetts för ränteutgifter avseende fastigheten som belöper sig på upplåtelsetiden. Inkomsttaxering 1997.
RÅ 2004 ref. 44
Tillstånd har medgivits till sådan kameraövervakning av väntrum på ett sjukhus akutmottagning som handhas av sjukvårdspersonalen och som inte innefattat inspelning av bilder och upptagning av ljud.
RÅ 2004 ref. 45
En häst, som köps från en privatperson (annan än uppfödaren) och som efter träning till ridhäst säljs vidare, är att betrakta som en sådan begagnad vara som avses i 9 a kap. 4 § mervärdesskattelagen. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.
RÅ 2004 ref. 46
Fråga om byte av efternamn till en förälders efternamn kan göras genom anmälan enligt 5 § namnlagen (I och II).
RÅ 2004 ref. 47
Försäkringskassa har inte ägt att till den försäkrades nackdel ändra beslut om sjukpenning som förfallit till betalning.
RÅ 2004 ref. 48
En kommun har med en fastighetsägare (ett bolag) överenskommit att denne skall ombesörja upphandlingen av en byggentreprenad avseende uppförandet av en idrottsanläggning på fastigheten. Kommunen, som betalar mer än hälften av kostnaderna för entreprenaden och som har ett väsentligt inflytande på projektets genomförande, har ansetts intaga ställning som part i ett mål om överprövning enligt lagen om offentlig upphandling.
RÅ 2004 ref. 49
Myndighet har ansetts ha fog för sin åtgärd att föra blanketter med inhämtade uppgifter om anställdas bisysslor till ett särskilt ärende. Blanketterna ansågs därför upprättade - och därmed allmänna handlingar - först när ärendet hade slutbehandlats.
RÅ 2004 ref. 50
I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 51
Fråga om beslut om eftertaxering varit uppenbart oskäligt. Eftertaxering 1995 och 1996.
RÅ 2004 ref. 52
Föräldrarna till ett dövt barn har deltagit i en av landstinget anordnad kurs i teckenspråk. Deltagande i en sådan kurs har ansetts ge rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10 a § lagen om allmän försäkring, dock endast för en av föräldrarna för samma tid.
RÅ 2004 ref. 53
Föreskrifter utfärdade av Arbetsmarknadsstyrelsen om beräkning av arbetslöshetsersättning till företagare har i ett visst hänseende ansetts strida mot gemenskapsrätten.
RÅ 2004 ref. 54
Allmän försäkringskassa har inte rätt att utan uttryckligt författningsstöd ta ut ränta på fordran som avser återbetalning av för mycket uppburen ersättning från en socialförsäkring.
RÅ 2004 ref. 55
Naturvårdslagens regler har ansetts tillämpliga på ett föreläggande om stängselgenombrott som meddelats före miljöbalkens ikraftträdande, trots att frågan gällde om föreläggandet kunde omfatta även sådana nya fastighetsägare som förvärvat egendomen efter denna tidpunkt.
RÅ 2004 ref. 56
Fråga om undanröjande av beslut om villkorlig körkortsåterkallelse när misslyckade startförsök registrerats i alkolåsets minne.
RÅ 2004 ref. 57
Föreskriften i 17 kap. 2 a § skattebetalningslagen om anstånd med betalning av skattetillägg tillämpas omedelbart vid ikraftträdandet, även om beslut i den fråga som föranlett skattetillägget överklagats redan dessförinnan.
RÅ 2004 ref. 58
Vid övergångsvis tillämpning av anståndsreglerna i uppbördslagen har det ansetts obilligt att vägra anstånd med betalning av skattetillägg innan domstol prövat den fråga som föranlett tillägget, då de nya reglerna i skattebetalningslagen ger en generell rätt till anstånd i denna situation.
RÅ 2004 ref. 59
Försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen skall vid behov lämnas för erläggande av avgift för sluten sjukhusvård.
RÅ 2004 ref. 60
Skattskyldig har medgivits avdrag för ingående skatt på förvärv av tjänster i samband med utgivning av konvertibla skuldebrev och nyemission av aktier. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.
RÅ 2004 ref. 61
En person har inte ansetts verksam i betydande omfattning i sitt helägda fåmansbolag när den huvudsakliga verksamheten i bolaget bestått av kapitalförvaltning.
RÅ 2004 ref. 62
Ägare av aktiebolag har inte beskattats för ersättning som bolaget uppburit från helägt dotterbolag för arbete som ägaren utfört i dotterbolaget. Inkomsttaxering 1994, 1995 och 1996.
RÅ 2004 ref. 63
Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör förutsatta handläggningsåtgärder. Inkomsttaxering 1992.
RÅ 2004 ref. 64
En byggnad under uppförande har hänförts till den byggnadstyp som den skall tillhöra när den färdigställts. Fastighetstaxeringar 1987-1989.
RÅ 2004 ref. 65
En säljares felaktiga debitering av svensk mervärdesskatt för varor som inte omsatts i Sverige ger, oavsett de närmare omständigheterna, inte köparen rätt till avdrag för ingående skatt enligt 8 kap. 3 § mervärdesskattelagen.
RÅ 2004 ref. 66
Avkastningsskatt på pensionsmedel har ansetts böra sättas ned med belopp motsvarande beräknad utländsk skatt som hänför sig till tidigare år. Förhandsbesked. Avräkning av utländsk skatt.
RÅ 2004 ref. 67
Avgifter och ersättningar avseende kostnadsutjämning mellan arbetsgivare enligt ITP-planen har inte ansetts påverka beskattningsunderlaget enligt lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader. Förhandsbesked angående särskild löneskatt på pensionskostnader.
RÅ 2004 ref. 68
Betalningssäkring kan ske även för en fordran avseende skattetillägg.
RÅ 2004 ref. 69
Försäkrads förnyade talan om rätt till livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring skall inte avvisas på grund av res judicata, när talan inte avser samma tidsperiod som prövats i domstols tidigare lagakraftvunna avgörande. Prövningstillstånd i kammarrätt.
RÅ 2004 ref. 70
Ett landstings beslut att en patientavgift vid läkarbesök skall inkludera eventuell provtagning medan viss avgift tas ut för provtagning utan samband med läkarbesök har inte ansetts strida mot den kommunala likställighetsprincipen.
RÅ 2004 ref. 71
Anskaffningsvärdet på aktier som övergår från att ha varit kapitaltillgångar till att behandlas som lagertillgångar utgörs av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktierna avyttrats. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 72
Nedsättning av statlig fastighetsskatt på grund av att lägenheter inte har kunnat hyras ut har medgetts utan beaktande av den för värdeområdet genomsnittliga vakansgraden. 1997 års taxering.
RÅ 2004 ref. 73
En sökande av arbetslöshetsersättning har inte haft godtagbart skäl att avvisa ett erbjudet arbete av den anledningen att han ansett lagen om anställningsskydd berättiga honom till en annan anställningsform än vad det erbjudna arbetet innefattade.
RÅ 2004 ref. 74
Ett vid en universitetsinstitution utvecklat datorprogram för administration av den egna verksamheten har inte ansetts utgöra ett inslag i affärsverksamhet, varför 6 kap. 1 § sekretesslagen inte ansetts tillämplig.
RÅ 2004 ref. 75
Uppgifter om marknadsnotering av aktier har ansetts utgöra sådant normalt tillgängligt kontrollmaterial som medför att skattetillägg skall påföras efter en lägre procentsats. Inkomsttaxering 2001.
RÅ 2004 ref. 76
Fråga om en ideell förening uppfyller fullföljdskravet i 7 kap. 10 § inkomstskattelagen genom att tillskjuta medel till en nybildad stiftelse inom samma intressesfär. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 77
En stiftelse, som i mer än ringa omfattning bedriver dels skolverksamhet dels förskola och skolbarnomsorg, har inte ansetts begränsat skattskyldig. Inkomsttaxering 1998.
RÅ 2004 ref. 78
Ett beslut om dispens från kravet på ligghall för utegångsdjur har inte kunnat återkallas till nackdel för enskild då det inte förelegat tvingande säkerhetsskäl såsom fara för djurens liv eller hälsa.
RÅ 2004 ref. 79
Kommun har inte ansetts skyldig att enligt socialtjänstlagen ge bistånd till psykoterapibehandling i privat regi, då sökandens tillstånd inte var så akut att han inte kunde avvakta den behandling som landstinget kunde erbjuda. Nya motivuttalanden till en i sak oförändrad lagtext har inte föranlett Regeringsrätten att frångå etablerad praxis.
RÅ 2004 ref. 80
Vid beräkning av inkomst från fåmansbolag på grundval av löneunderlag i dotterbolag har fördelning av löneunderlaget ansetts kunna ske mellan ägare av två moderbolag till dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 81
Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 82
I avsaknad av övergångsbestämmelse har nya bestämmelser avseende förlängning av en ersättningsperiod inom arbetslöshetsförsäkringen inte ansetts tillämpliga i det fall ersättningsperioden löpt ut före ikraftträdandet men prövningen av en ansökan om förlängning skett därefter.
RÅ 2004 ref. 83
Ersättning i form av egna aktier i ett bolag till anställda i bolaget har ansetts avdragsgill som lönekostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 84
Livförsäkring, som tecknas i en försäkringsrörelse som är etablerad i en annan medlemsstat inom EU och som uppfyller samtliga villkor som ställs på en pensionsförsäkring - utom villkoret att försäkringen skall vara tecknad i en i Sverige bedriven försäkringsrörelse - har ansetts likställd med en pensionsförsäkring såvitt avser taxering till avkastningsskatt och förmögenhetsskatt. Förhandsbesked angående inkomstskatt, avkastningsskatt och förmögenhetsskatt.
RÅ 2004 ref. 85
Ersättning för skolavgifter till person som beviljats skattelättnad som s.k. utländsk expert har inte undantagits från beskattning då ersättningen avsett utgifter för barnens fortsatta skolgång på hemorten och således inte föranletts av vistelsen i Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 86
Att förvägra en person, som är bosatt och skattskyldig i Sverige men arbetar i Danmark, avdrag för avgift till dansk arbetslöshetskassa har ansetts strida mot gemenskapsrättens regler om fri rörlighet för arbetstagare.
RÅ 2004 ref. 87
Ett aktiebolag som innehar 90,1 procent av aktierna i ett annat aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts som moderföretag till detta utan hinder av att avtal ingåtts med den andre delägaren om ekonomisk likställdhet dem emellan beträffande det gemensamt ägda bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 88
Läkare som biträtt bandyklubb i samband med matcher och träningar har inte ansetts vara en sådan idrottsutövare som avses i lagen om socialavgifter. Ersättning till läkaren har därför ansetts skola ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter.
RÅ 2004 ref. 89
En förälder har felaktigt uppburit föräldrapenning på sjukpenningnivå med anledning av barns födelse under samtliga dagar för vilka sådan föräldrapenning kan utges. Fråga om den andra föräldern härefter kan uppbära föräldrapenning på sjukpenningnivå.
RÅ 2004 ref. 90
Funktionshindrad, som beviljats boende i gruppbostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), har ansetts inte kunna få assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (LASS) när han deltar i daglig verksamhet utanför gruppboendet.
RÅ 2004 ref. 91
En tidsfrist för ansökan om arbetslöshetsersättning har ansetts inte kunna gälla, när tillämpliga författningar inte innehåller någon uttrycklig regel därom.
RÅ 2004 ref. 92
En försäkrad som arbetat deltid och som bedömts kunna arbeta i motsvarande omfattning efter inträffat sjukfall har inte ansetts ha rätt till sjukpenning.
RÅ 2004 ref. 93
Uttagsbeskattning har ansetts skola ske när en stiftelse övergått från att vara fullt ut skattskyldig till att vara skattskyldig bara för viss inkomst. Delägarrätter och fordringsrätter som förvärvats i ett tidigare skede när stiftelsen inte var fullt ut skattskyldig har därvid ansetts anskaffade för belopp motsvarande marknadsvärdet vid övergången till full skattskyldighet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 94
Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 95
Den svenska lotterilagstiftningen och dess tillämpning har ansetts motsvara EG-domstolens krav.
RÅ 2004 ref. 96
En person, som mot ersättning upplåtit plats på sin hemsida för en s.k. banner med länk till ett utländskt vadhållningsföretag, har ansetts i förvärvssyfte ha främjat deltagande i ett utom landet anordnat lotteri.
RÅ 2004 ref. 97
Sekretess enligt 5 kap. 2 § 1 sekretesslagen har ansetts gälla för uppgifter om samtliga datorer med tillhörande utrustning vid en tingsrätt med avseende på tillverkningsnummer, fabrikat, typ, inventarienummer och inköpsdatum.
RÅ 2004 ref. 98
Fråga om uppgifter om en enstaka namngiven persons vapeninnehav kunde lämnas ut till innehavare av en juridisk byrå med tillstånd att bedriva inkassoverksamhet.
RÅ 2004 ref. 99
Kammarrätt hade inte bort avvisa en ansökan om rättsprövning med åberopande av att aktuellt beslut rörde civila rättigheter och därför med stöd av artikel 6 i Europakonventionen - trots uttryckligt fullföljdsförbud i den tillämpliga lagen - kunnat överklagas hos domstol.
RÅ 2004 ref. 100
Omsättning av s.k. market maker-tjänster har ansetts skattepliktig till mervärdesskatt.
RÅ 2004 ref. 101
Förmån av fria dagstidningar som en chefredaktör för en dagstidning erhållit av arbetsgivaren har ansetts skattefri. Inkomsttaxering 1998.
RÅ 2004 ref. 102
Uppgifter om vilka som återkallat sitt samtycke till användning av vävnadsprov enligt lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. har ansetts hänförliga till sådan verksamhet som avses i 7 kap. 42 § sekretesslagen. Hinder för utlämnande av uppgifterna har ansetts föreligga enligt nämnda stadgande, och då de i uppgifterna berörda personerna inte med fog kunnat misstänkas för något brott har utlämnande med stöd av 14 kap. 2 § fjärde stycket sekretesslagen inte heller ansetts kunna ske.
RÅ 2004 ref. 103
En dag-för-dag-anställd, som i förväg känt till att han skulle opereras viss dag, har inte avtalat med arbetsgivaren om något arbete under sjukperioden. Eftersom något anställningsförhållande således inte förelegat och han dessutom arbetat regelbundet före sjukperioden har han ansetts ha rätt till sjukpenning även under de första 14 dagarna av sjukperioden.
RÅ 2004 ref. 104
Juridisk person omfattas inte av reglerna om rättelse av felaktiga uppgifter i lagen om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet.
RÅ 2004 ref. 105
För att ett omprövningsbeslut till skattskyldigs nackdel skall anses meddelat före utgången av året efter taxeringsåret måste det senast under detta år ha expedierats eller på annat sätt offentliggjorts.
RÅ 2004 ref. 106
Uppgifter från tidigare års deklaration som funnits registrerade i det centrala skatteregistret har ansetts utgöra sådant normalt tillgängligt kontrollmaterial som medför att skattetillägg skall påföras efter en lägre procentsats.
RÅ 2004 ref. 107
Föregående års självdeklaration har alltjämt ansetts utgöra sådant normalt tillgängligt kontrollmaterial som medför att skattetillägg kan påföras efter en lägre procentsats.
RÅ 2004 ref. 108
I ett ärende enligt lagen om byggande av järnväg har Banverket överlämnat frågan om byggandet av järnvägen till regeringen för tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1 § miljöbalken. Enskilda som inte behandlats som parter i regeringsärendet har inte ansetts behöriga att ansöka om rättsprövning av tillåtlighetsbeslutet, eftersom det först vid fastställandet av järnvägsplanen säkert går att uttala sig om vilka som är saklegitimerade och de som berörs av den kommande järnvägen på ett sådant sätt att de skall anses som sakägare har möjlighet att få en domstolsprövning till stånd av beslutet om fastställelse av järnvägsplanen.
RÅ 2004 ref. 109
Vid rättsprövning av ett regeringsbeslut har konstaterats att regeringen begått ett fel vid ärendets avgörande. Regeringens beslut har trots detta inte upphävts då det med hänsyn till senare tillkommen utredning ansetts uppenbart att felet inte påverkat utgången i sak.
RÅ 2004 ref. 110
Ansökan om förhandsbesked enligt 16 § LSS om gruppboende i annan kommun har, oavsett att behovet av gruppboende var tillgodosett i en närbelägen kommun, ansetts böra bifallas när sökanden haft en varaktig anknytning till den nya kommunen och uttryckt en klar och bestämd önskan att bosätta sig där.
RÅ 2004 ref. 111
En i Tyskland bosatt person som uppburit tjänsteinkomst vid en månads arbete i Sverige och inte haft andra skattepliktiga inkomster i hemlandet har medgivits grundavdrag som vid bosättning i Sverige hela beskattningsåret. EG-rätt.
RÅ 2004 ref. 112
Ett IT-konsultbolag har vägrats avdrag för ingående mervärdesskatt på förvärv av datorutrustning som tillhandahållits anställda mot avstående av lön motsvarande bolagets anskaffningskostnad, då bolaget inte ansågs ha visat att utrustningen varit avsedd att användas i bolagets verksamhet.
RÅ 2004 ref. 113
Utgifter i form av löner som ett bolag haft för utveckling av anskaffade maskiner får dras av omedelbart. Inkomsttaxering 1996.
RÅ 2004 ref. 114
S.k. förbjudet lån har ansetts föreligga trots att den skattskyldige haft en fordran mot det bolag som lämnat lånet till honom som beloppsmässigt överstigit lånebeloppet. Synnerliga skäl att underlåta beskattning för lånebeloppet har inte ansetts föreligga. Inkomsttaxering 1996.
RÅ 2004 ref. 115
S.k. förbjudet lån har ansetts föreligga då den skattskyldiges invändning att utbetalning från bolag avsett ett uppdrag för detta inte haft stöd i utredningen i målet. Synnerliga skäl att underlåta beskattning har inte ansetts föreligga. Eftertaxering för 2000 för inkomst.
RÅ 2004 ref. 116
Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen bedömning av omständigheterna ansetts föreligga. Därvid har särskilt avseende fästs vid lånevillkoren (räntans storlek, säkerheten och återbetalningstiden). Inkomsttaxering 2001.
RÅ 2004 ref. 117
Ett beslut om beviljande av rättshjälp, som tingsrätt meddelat i ett pågående mål om äktenskapsskillnad m.m., har inte ansetts omfatta ett hos förvaltningsdomstol senare anhängiggjort mål om utbekommande av allmän handling.
RÅ 2004 ref. 118
Beslut om åläggande för kommun att utge särskild avgift enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade länder inte till efterrättelse omedelbart och kan därför inte bli föremål för inhibition.
RÅ 2004 ref. 119
Kostnaden för gruppbostad, för en funktionshindrad, som beviljats boende i gruppbostad enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), har inte ansetts som merutgift för dubbelt boende vid prövning av rätt till handikappersättning.
RÅ 2004 ref. 120
En försäkrad, som efter en arbetsskada utbildat sig till ett nytt yrke, har av arbetsmarknadsskäl inte kunnat få någon anställning i det nya yrket. Vid en livränteprövning fyra och ett halvt år efter det att han avslutade utbildningen har hans inkomst efter skadan ansetts skola fastställas till ett belopp motsvarande den lön han då skulle ha haft om han börjat arbeta inom yrket omedelbart efter utbildningens avslutande.
RÅ 2004 ref. 121
För rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn, som fyllt 16 men inte 21 år och som omfattas av 1 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, krävs inte att förälder och barn bor tillsammans.
RÅ 2004 ref. 122
Rätt till presstöd har ansetts som en civil rättighet och Presstödsnämnden som en domstol i Europakonventionens mening.
RÅ 2004 ref. 123
Försäkrad har till följd av en godkänd arbetsskada minskat sin arbetstid från 77,5 procent till 50 procent av heltid och erhållit halv förtidspension. Arbetsskadelivräntan har samordnats med 100 procent av förtidspensionen.
RÅ 2004 ref. 124
Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen när skattskyldig varit verksam i ett dotterföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 125
Demontering av en ombyggd läktare i en medeltidskyrka har inte ansetts strida mot lagen om kulturminnen m.m.
RÅ 2004 ref. 126
Vid tillämpning av ettårsregeln har inkomst som inte överförts till verksamhetslandet Irland - och som enligt irländsk lagstiftning inte beskattats där - ansetts skattefri. Inkomsttaxering 1998-2000.
RÅ 2004 ref. 127
Fråga om tillämpning av bestämmelserna om arbetsgivares avdrag för tryggande av pensionsutfästelser när utfästelserna delvis avser pension före 65 års ålder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 128
Ett kommunalt partistöd innefattande, förutom mandatbundet stöd m.m., ett grundstöd uppgående till 12 procent av det totala stödet har vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet inte ansetts vara utformat i strid med 2 kap. 10 § kommunallagen.
RÅ 2004 ref. 129
En ideell förenings anskaffande av bidrag per telefon, där bidragsgivaren av föreningen endast erhöll brevmärken eller en nål av helt obetydligt värde, bedömdes inte utgöra rörelse. Inkomsttaxering 1994-1997.
RÅ 2004 ref. 130
En familj som begärt bistånd enligt socialtjänstlagen i form av bl.a. bostad i vistelsekommunen har avböjt erbjudande om bostad m.m. i kommun i annan del av landet. Oavsett att erbjudandet allmänt sett uppfyllde kraven på en skälig levnadsnivå har familjens ställningstagande i fråga om byte av bostadsort ansetts böra respekteras. Vistelsekommunens vägran att därefter utge bistånd till försörjning m.m. har därför ansetts strida mot socialtjänstlagen.
RÅ 2004 ref. 131
Det förhållandet att en stiftelse fullföljer sitt ändamål innefattande bl.a. främjande av vetenskaplig forskning genom att dela ut medel till mottagare utomlands har inte medfört att stiftelsen förlorat sin inskränkta skattskyldighet. Inkomst- och förmögenhetstaxering 2000.
RÅ 2004 ref. 132
Vid beräkning av spärrbelopp enligt 6 och 7 §§ lagen om avräkning av utländsk skatt har koncernbidrag som lämnats av ett aktiebolag och utdelning från en värdepappersfond reducerat den sammanräknade förvärvsinkomsten utan att påverka de utländska förvärvsinkomsterna (I och II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 133
Vid tillämpning av lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader har beskattningsunderlaget inte påverkats när ökningen av ett aktiebolags pensionsåtagande redovisats i balansräkningen men inte i en sådan delpost som avses i 8 a § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Förhandsbesked.
RÅ 2004 ref. 134
Vid tillämpning av reglerna om underlag för lättnadsbelopp och gränsbelopp får omkostnadsbeloppet inte bestämmas enligt schablonmetoden i 48 kap. 15 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 135
En skattskyldig har avyttrat aktier i ett fåmansföretag. Anskaffningskostnaden enligt de s.k. 3:12-reglerna har bestämts enligt den alternativregel som knyter an till kapitalunderlaget i bolaget. Regeln har ansetts böra tillämpas så att resultatet blir från materiell synpunkt tillfredsställande. Inkomsttaxering 1995.
RÅ 2004 ref. 136
Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 137
Aktierna i ett bolag ägs av två personer med samma ägarandel och röstetal. Som säkerhet för pensionsutfästelser till delägarna avser bolaget att teckna och pantsätta kapitalförsäkringar. Försäkringarna har vid tillämpningen av reglerna om skalbolag ansetts som likvida tillgångar medan varken försäkringarna eller utfästelserna beaktats vid värderingen av aktierna i bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt och förmögenhetsskatt.
RÅ 2004 ref. 138
Ett interimistiskt förordnande om ett barns rätt till umgänge med sin fader har inte ansetts medföra att barnet fått ett varaktigt växelvis boende hos båda föräldrarna enligt lagen om underhållsstöd.
RÅ 2004 ref. 139
Fråga om förutsättningar förelåg för ändring av en ansökan om arealstöd efter ansökningstidens utgång.
RÅ 2004 ref. 140
Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
RÅ 2004 ref. 141
Avdrag för värdeminskning av nyttjanderätt har inte medgetts då det under beskattningsåret inte stått klart att rättigheten skulle kunna utnyttjas på avsett sätt. Inkomsttaxering 1991.
RÅ 2004 ref. 142
En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra ett av bolaget utgivet finansiellt instrument. Förlust på reversen har därför utgjort en avdragsgill realisationsförlust. Inkomsttaxering 1995.
RÅ 2004 ref. 143
Nedskrivning av lånefordringar på grund av s.k. länderrisker har ansetts kunna göras enhetligt med en för varje enskilt land tillämpad procentsats. Inkomsttaxering 1998 och 1999.
RÅ 2004 ref. 144
Fråga om beräkning av skattetillägg när inkomst som redovisats i inkomstslaget kapital i stället bort tas upp i inkomstslaget tjänst.
RÅ 2004 ref. 145
Avgångsvederlag, som utgått efter det att en anställning upphört, har inte ansetts kunna ligga till grund för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst.

Notiser

RÅ 2004 not 1
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Vårdbidrag för barn som beviljats annat samhällsstöd (ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om vårdbidrag för barn som beviljats annat samhällsstöd (ändringsskäl) / Vårdbidrag (kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om vårdbidrag för barn som beviljats annat samhällsstöd (ändringsskäl)
RÅ 2004 not 2
Ansökan av B.P. m.fl. ang. rättsprövning av ett beslut om avslag på en framställan om att få införa kommunala vårdbidrag
RÅ 2004 not 3
Ansökan av B.P. m.fl. om rättsprövning av ett beslut om avslag på en framställan om att få införa kommunala vårdbidrag
RÅ 2004 not 4
Not 4. Överklagande av U.L. ang. skattetillägg vid inkomsttaxering 1995. - Sedan U.L. trots föreläggande inte lämnat någon självdeklaration för taxeringsåret 1995 beslutade Skattemyndigheten i Stockholms län den 31 oktober 1995 att skönstaxera honom enligt inkomna kontrolluppgifter. Samtidigt påförde skattemyndigheten honom förseningsavgift med 2 000 kr samt skattetillägg med 40 procent av den skatt som debiterats på grund av skönstaxeringen. Den 24 april 1997 inkom U.L. med en självdeklaration och yrkade att bli taxerad enligt denna samt att skattetillägget skulle tas bort. Han redovisade inga andra inkomster än dem skattemyndigheten redan kände till genom erhållna kontrolluppgifter men yrkade avdrag för kostnader för resor till och från arbetet. Skattemyndigheten beslutade den 28 augusti 1997 att sänka den taxerade förvärvsinkomsten och med anledning därav sätta ned skattetillägget med ca 3 000 kr till 48 281 kr. U.L. överklagade skattemyndighetens beslut och yrkade att skattetillägget skulle efterges eftersom ett skattetillägg av denna storlek inte kunde anses stå i rimlig proportion till försummelsen utan måste anses uppenbart oskäligt. - U.L. överklagade och yrkade att det påförda skattetillägget skulle efterges. Han yrkade också ersättning för kostnader. -
RÅ 2004 not 5
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Ersättning skulle beräknas med utgångspunkt i starta-eget-bidrag eller i tidigare anställningsinkomster (ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om arbetslöshetsersättning skulle beviljas med utgångspunkt i starta-eget- bidrag eller i tidigare anställningsinkomster (ändringsskäl)
RÅ 2004 not 6
Aktiebolag, som tidigare erhållit förhandsbesked om att skattskyldighet inte förelåg för förvaltningsarvode från ett kommanditbolag i vilket aktiebolaget var komplementär, ansågs inte berättigat till avdrag för ingående mervärdesskatt som hänförde sig till förvärv avseende allmänna omkostnader som avsåg aktiebolagets deltagande i förvaltningen av kommanditbolaget (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 7
Beräkning av livränteunderlag (fråga om inkomstbortfall när bisyssla som deltidsbrandman inte kunnat upprätthållas till följd av arbetsskada)
RÅ 2004 not 8
Överklagande av N.A.T. av beslut om muntlig förhandling. -Kammarrätten i Stockholm (beslut i protokoll 2003-10-30) avslog en framställning från bl.a. N.A.T. om muntlig förhandling i ett mål om eftergift av återbetalning av bostadsbidrag. I beslutet upplyste kammarrätten om att detta beslut inte fick överklagas särskilt
RÅ 2004 not 9
Kammarrätts beslut att undanröja länsrätts beslut att avslå en ansökan om inhibition i mål angående återkrav av arbetslöshetsersättning upphävdes eftersom kammarrätten felaktigt utgått från att beslutet om återkrav inte trädde i kraft förrän det vunnit laga kraft
RÅ 2004 not 10
Alkoholskatt (ett aktiebolag ansågs inte skattskyldigt till alkoholskatt för alkohol som påträffats i bolagets buss vid införsel av varorna till Sverige)
RÅ 2004 not 11
Den s.k. basbeloppsregeln i 3 § 12 b mom. lagen om statlig inkomstskatt ansågs åsyfta endast realisationsvinst på aktier i ett och samma fåmansföretag
RÅ 2004 not 12
Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Annan än den som begärt att få ta del av allmän handling hade inte rätt att överklaga kammarrätts beslut om utlämnande
RÅ 2004 not 13
Ersättning för sjukvårdskostnader som uppkommit i annan EU-stat
RÅ 2004 not 14
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om ersättning för sjukvårdskostnader som uppkommit i annan EU-stat
RÅ 2004 not 15
Överklagande av Skatteverket ang. skattskyldighet för utdelning avseende AB Cythere 3 (Cythere) vid eftertaxering för 1990 för inkomst m.m
RÅ 2004 not 16
Brev med överklagande som poststämplats utomlands sista dagen för överklagande hade kommit in för sent
RÅ 2004 not 17
Rättsverkan av ett avstående från föräldrapenning (prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Föräldrapenning (kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde rättsverkan av ett avstående från föräldrapenning, prejudikatskäl)
RÅ 2004 not 18
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Föräldrapenning (samband med utgången i annat mål som återförvisats till kammarrätt, ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om föräldrapenning då målet hade samband med utgången i annat mål som återförvisats till kammarrätt (ändringsskäl)
RÅ 2004 not 19
Ansökan avvisad och överlämnad till kammarrätt när den avsett försutten tid för att överklaga beslut av
RÅ 2004 not 20
Rättsprövning, plan- och bygglagen, beslut att anta detaljplan / Utökad bebyggelse inom område av riksintresse för kulturmiljövården (avslag) / För utökad bebyggelse inom område av riksintresse för kulturmiljövården (avslag)
RÅ 2004 not 21
Disciplinpåföljd preskriberad (resningsärende, avslag)
RÅ 2004 not 22
Medgivet anstånd med komplettering av överklagande gällde annat mål
RÅ 2004 not 23
Not 23. Överklagande av Autoliv AB ang. avvisad talan på grund av att överklagande kommit in för sent. - Länsrätten i Stockholms län meddelade den 22 mars 2002 dom i mål avseende mervärdesskatt för Autoliv AB för redovisningsperioderna december 1997 och december 1998 samt ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Bolaget överklagade länsrättens domar i skrivelse som kom in till länsrätten den 6 maj 2002 och till Kammarrätten i Stockholm påföljande dag. Den 15 maj 2002 skickade kammarrätten upplysning om att förenklad delgivning kunde komma att användas i målen (blankett DV 805) till bolaget. Kammarrätten meddelade dom i målen den 4 juni 2003. Dagen därefter sändes domen till bolaget. Meddelande härom skickades till bolaget den 10 juni 2003. Mellan dessa dagar inföll pingsthelgen. Bolaget överklagade domen i en skrivelse som kom in till kammarrätten den 4 september 2003. Genom beslut den 23 september 2003 avvisade kammarrätten överklagandet som för sent inkommet. Som skäl anfördes att bolaget fått del av domen den 25 juni 2003 och att överklagandet, som skulle ha kommit in till kammarrätten inom två månader från denna dag, kommit in för sent. - I överklagande yrkade bolaget att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens avvisningsbeslut och ta upp överklagandet till prövning samt bevilja bolaget ersättning enligt lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för dess kostnader i Regeringsrätten. Som stöd för sin talan anförde bolaget sammanfattningsvis följande. Kammarrättens dom rörde ett stort belopp, nämligen totalt ca 20 miljoner kr. Bolaget hade emellertid missat att bevaka överklagandetiden som en direkt följd av att kammarrätten tillämpat förenklad delgivning. Upplysningen om att förenklad delgivning kunde komma att användas i målen hade inte skickats till bolaget i nära anslutning till att överklagandet kom in till kammarrätten. Meddelandet om att domen hade sänts till bolaget skickades först sex dagar efter det att domen hade expedierats. Vidare var meddelandet endast ställt till "Autoliv AB". Bolaget borde ha upplysts om att det hade varit lämpligt att hos kammarrätten anmäla en kontaktperson hos bolaget. Delgivningen sammanföll med bl.a. sommarsemestrarnas början. -
RÅ 2004 not 24
Not 24. Ansökan av P.A.U. om resning. - Skattemyndigheten i Örebro beslutade den 29 december 1998 att för taxeringsåren 1997 och 1998 höja P.A.U:s inkomst av tjänst och inkomst av kapital samt att påföra honom skattetillägg. P.A.U. överklagade skattemyndighetens beslut. Länsrätten i Värmlands län avslog överklagandena genom dom den 25 oktober 1999. Sedan P.A.U. överklagat länsrättens dom avslog Kammarrätten i Göteborg genom dom den 27 augusti 2001 överklagandena. P.A.U. fullföljde sin talan men Regeringsrätten beslutade den 30 september 2003 att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 6323--6324-2001). - P.A.U. ansökte om resning och anförde bl.a. att ombudet utan hans vetskap återtagit ett av honom framställt yrkande om muntlig förhandling i kammarrätten. -
RÅ 2004 not 25
Då fastighetsförsäljning som inte redovisats av den skattskyldige framgått av underrättelse om sökt lagfart togs skattetillägg ut efter den lägre procentsatsen (20 procent)
RÅ 2004 not 26
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. / Ersättning beviljades i mål om förhandsbesked där Riksskatteverket var sökande / Kvotering skulle inte ske av avdrag för realisationsförlust vid kommanditbolags avyttring av näringsfastighet (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 27
Sjukpenninggrundande inkomst (försäkrad hade rätt att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst under en längre tids frihetsberörande då han under hela denna tid också var arbetsoförmögen på grund av sjukdom)
RÅ 2004 not 28
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om
RÅ 2004 not 29
Prövning av nättariffer enligt ellagen (prejudikatskäl) / Kammarrätten borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om
RÅ 2004 not 30
Kammarrätts beslut att vägra prövningstillstånd fastställdes i mål om undantag från ellagens krav på särredovisning av område som omfattas av nätkoncession
RÅ 2004 not 31
Not 31. Överklagande och ansökan om resning av C-G.G. i mål om eftertaxering för inkomst 1993 och 1994 och inkomsttaxering 1995 samt skattetillägg m.m. - I de överklagade domarna hade Kammarrätten i Stockholm, såvitt nu är i fråga, funnit att C-G.G. skall beskattas för bilförmån vid 1994 och 1995 års taxering och för poster hänförliga till ett avräkningskonto i Förvaltnings AB Kitale vid 1993 och 1994 års taxeringar. Kammarrätten hade vidare avslagit hans yrkanden om undanröjande eller eftergift av påförda skattetillägg och om ersättning för kostnader i kammarrätten och Länsrätten i Stockholms län. - C-G.G. överklagade kammarrättens domar i nyss berörda hänseenden och yrkade alternativt att han skulle beviljas resning. Han yrkade vidare ersättning för kostnader i Regeringsrätten med 43 750 kr inklusive mervärdesskatt. -
RÅ 2004 not 32
Energiskatt (avdrag medgavs för skatt på gasol som förbrukades vid förbränning av processvatten i brännugn vid tillverkning av kemiska produkter) / Avdrag medgavs för skatt på gasol som förbrukades vid förbränning av processvatten i brännugn vid tillverkning av kemiska produkter, förhandsbesked)
RÅ 2004 not 33
Fråga om inhibition i byggnadsmål ansågs ha förfallit då överklagandet prövats i sak (avskrivning)
RÅ 2004 not 34
Då kammarrätt avslagit ansökan om prövningstillstånd utan att ta ställning till framställning om inhämtande av kompletterande handlingar återförvisades målet / Kammarrätts beslut att vägra prövningstillstånd upphävdes och målet återförvisades då kammarrätten inte tagit ställning till framställning om inhämtande av kompletterande handlingar
RÅ 2004 not 35
Regeringen inte prövat en åtalsanmälan mot Justitiekanslern / Beslut ansågs inte utgöra myndighetsutövning mot enskild och kunde därför inte bli föremål för rättsprövning då beslutet inneburit att
RÅ 2004 not 36
Ansökan av A.K. om rättsprövning av beslut i fråga om tomtindelning
RÅ 2004 not 37
Ansökan av C., R., F. och A.O. om återställande av försutten tid
RÅ 2004 not 38
Ansökan av C.N. om prövning av statsråds beslut om förvar enligt utlänningslagen (1989:529)
RÅ 2004 not 39
Registrering av tilläggsbouppteckning och återvinning av arvsskatt / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Registrering av tilläggsbouppteckning och återvinning av arvsskatt (ändringsskäl)
RÅ 2004 not 40
Trettondedagsafton ansågs inte vara allmän helgdag
RÅ 2004 not 41
Not 41. Överklagande av S.K. i mål ang. avvisande av talan, m.m. - S.K. yrkade i en skrivelse den 7 februari 2001 rubricerad "Överklagande av pensionsgrundande inkomst" viss ändring av skattemyndighetens beslut avseende inkomst av rörelse för, såvitt nu är ifråga, 1989. Skattemyndigheten, som behandlade skrivelsen som en begäran om omprövning av pensionsgrundande inkomst, avvisade framställningen såsom för sent inkommen. -
RÅ 2004 not 42
Föräldrapenning (kammarrätts beslut att vägra prövningstillstånd fastställdes) / Kammarrätts beslut att vägra prövningstillstånd fastställdes i mål om föräldrapenning
RÅ 2004 not 43
Kammarrätts beslut att meddela prövningstillstånd kunde inte överklagas
RÅ 2004 not 44
Sekretess enligt 7 kap. 4 § och 12 kap. 1 § sekretesslagen förelåg för uppgifter hos domstol rörande socialnämnds utredning och beslut
RÅ 2004 not 45
Ekonomisk förening ansågs inte ha fått del av länsrätts dom när delgivning av domen skett med en person som inte var behörig att ta emot delgivningar för föreningens räkning
RÅ 2004 not 46
Tillhandahållande av försäkring i samband med försäljning av vara ansågs som ett underordnat led vid varuförsäljningen och hela vederlaget hänfördes till omsättning av vara / Tillhandahållande av försäkring i samband med försäljning avvara ansågs som ett underordnat led vid varuförsäljningen och hela vederlaget hänfördes till omsättning av vara (förhandsbesked) / Tillhandahållande av försäkring i samband med försäljning av vara ansågs som ett underordnat led vid varuförsäljningen och hela vederlaget hänfördes till omsättning av vara (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 47
Fråga om ändring i efterhand av ansökan om arealersättning
RÅ 2004 not 48
Ansökan av I.Å. om återställande av försutten tid, m.m. -Kammarrätten i Göteborg (2003-12-19) avvisade I.Å:s överklagande av kammarrättens dom den 30 september 2003. Kammarrätten hänvisade därvid till att I.Å:s ombud hade fått del av domen den 2 oktober 2003 men att överklagandet kom in först den 5 december 2003 och alltså för sent
RÅ 2004 not 49
Ansökan av A.B. och T.Å. om rättsprövning av ett beslut om antagande av detaljplan. - Kommunfullmäktige i Enköpings kommun beslutade den 31 oktober 2002 att anta detaljplan för fastigheterna Bergvreten 1:19 och del av Bergvreten 1:14 m.fl. i Enköping. Detaljplanen syftade till att området skulle kunna utnyttjas för boende för personer med behov av särskild vårdomsorg. Planområdet skulle bebyggas med tre envåningshus med en sammanlagd lokalyta om 900 kvm. Enligt gällande detaljplan var området avsett som park eller plantering. - Beslutet överklagades av ett flertal personer, bl.a. A.B. och T.Å., den senare i egenskap av ägare av fastigheten Bergvreten 1:33. -Länsstyrelsen i Uppsala län (2003-03-18)avvisade A.B:s överklagande med motiveringen att hans fastighet inte var belägen så i förhållande till planområdet att han kunde anses berörd av planen på sådant sätt att han hade rätt att överklaga beslutet och anförde därefter i sakfrågan följande. Enligt 5 kap. 18 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen, om det inte är onödigt. Bestämmelsen skall enligt 5 kap. 32 § samma lag tillämpas även när detaljplaner ändras eller upphävs
RÅ 2004 not 50
Betydande olägenhet för konferensverksamhet (avslag)
RÅ 2004 not 51
Ansökan av H.H. om rättsprövning av beslut om antagande av detaljplan. - Byggnadsnämnden i Umeå kommun beslutade den 16 juni 2003 att anta detaljplan för del av Österteg 6:41 m.fl. inom stadsdelen Teg. Detaljplanen avsåg att möjliggöra flyttning av postens åkeri med godshantering till Östertegs industriområde för att uppnå större närhet till postterminalen vid Alviks flygplats. För att rymma verksamheten skulle en tomt avsedd för småindustri utvidgas. Utvidgningen skulle ske på ett område som i den gällande planen var avsatt som grönområde. - Efter överklagade av H.H. avslogLänsstyrelsen i Västerbottens län (2003-08-19) överklagandet med följande motivering. - Enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Länsstyrelsen finner detaljplaneförslaget förenligt med 2 kap. 1-3 §§ PBL. Även om miljöförhållandena för boende och annan störningskänslig verksamhet på de berörda fastigheterna försämras i förhållande till vad som gäller idag finner länsstyrelsen att intrångseffekterna med hänvisning till gällande plan inte är större än att de får tålas. Eventuella behov av åtgärder till följd av intrångseffekter från föreslagen verksamhet eller påverkan av fastighetsvärden är frågor som hanteras i annan ordning. Länsstyrelsen finner också att den föreslagna verksamheten inte på något uppenbart sätt strider mot intentionerna för det sedan tidigare planerade småindustriområdet. Ej heller utgör utvidgningen av verksamhetsområdet över det skogbevuxna grönområdet sådan förändring att den utgör grund att häva planen
RÅ 2004 not 52
Not 52. Överklagande av B.C. ang. prövningstillstånd i kammarrätt i mål om jordbruksstöd. - B.C., som var nötköttsproducent, ansökte hos Länsstyrelsen i Södermanlands län om am- och dikobidrag för 16 amkor för år 1996 enligt rådets förordning (EEG) nr 805/68 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött. Detta bidrag är ett arealbaserat stöd om antalet djur för vilket bidrag söks överstiger 15. Den som söker sådant stöd måste därför anmäla foderareal, dvs. sådan areal som en producent har tillgänglig för uppfödning av kreatur. Storleken på foderarealen skall stå i viss relation till antalet kreatur för vilka stöd söks. - B.C. ägde själv mark men han hade också enligt avtal med en annan markägare under flera år haft djur på ett av denne ägt område benämnt Mågla strandängar. Han anmälde såväl sin egen mark som Mågla strandängar som foderareal. Sammanlagt anmälde B.C. 56 hektar som foderareal varav Mågla strandängar omfattade 34 hektar. - Vid den administrativa kontroll av anmälningar och ansökningar som skedde hos länsstyrelsen framkom att ägaren av Mågla strandängar ansökt om stöd för biologisk mångfald för strandängarna enligt rådets förordning (EEG) nr 2078/92 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven. Länsstyrelsen angav i skrivelser till B.C. och markägaren att en viss areal kan utnyttjas endast av en företagare som underlag för att söka något EU-stöd och anmodade dem att skriftligen ange vem av dem som hade bruknings-/dispositionsrätten till området. Med anledning härav återkallade B.C. sin anmälan av Mågla strandängar som foderareal. Länsstyrelsen beslutade den 20 november 1996 att fastställa B.C:s foderareal till 0,0 hektar. Beslutet grundades på artikel 9 i kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem enligt vilken bestämmelse inget arealbaserat stöd beviljas om skillnaden mellan anmäld och fastställd foderareal överstiger 20 procent av den fastställda arealen. Detta fick till följd att länsstyrelsen i beslut den 14 januari 1997 avslog B.C:s ansökan om am- och dikobidrag för år 1996, eftersom han enligt länsstyrelsens tidigare beslut saknade foderareal. - Med anledning av att vissa nötkreatur i Europa drabbades av sjukdomen bovin spongiform encefalopati - den s.k. galna kosjukan - utbetalades under år 1996 ett särskilt bidrag på 38,4 ecu per am- och dikobidrag för kalenderåret 1995 (BSE-bidrag). Detta bidrag utgick i förskott och beräknades med ledning av antalet bidragsberättigande djur som en producent hade under år 1995. En förutsättning för att den som tagit emot bidrag skulle få behålla hela bidraget var att antalet bidragsberättigande djur under 1996 inte understeg antalet för 1995. - B.C. fick förskottsvis BSE-bidrag med 5 679 kr för 16 amkor, dvs. samma antal kor som han sökte am- och dikobidrag för under år 1996. - Som en konsekvens av att B.C:s foderareal fastställdes till 0,0 hektar ansågs han inte inneha någon am- eller diko som berättigade till bidrag under år 1996. Till följd av detta beslutade länsstyrelsen den 18 augusti 1997 att återkräva det BSE-bidrag som betalats ut till honom. - B.C. överklagade länsstyrelsens beslut om foderareal, am- och dikobidrag samt återkravet av BSE-bidraget hos Jordbruksverket men verket avslog överklagandena. B.C. fullföljde sin talan i vart fall såvitt avsåg foderarealen och BSE-bidraget hos Länsrätten i Södermanlands län, som i domar den 19 maj 1998 lämnade hans talan utan bifall. Kammarrätten i Stockholm meddelade i beslut den 26 augusti 1999 inte prövningstillstånd. - B.C. fullföljde sin talan hos Regeringsrätten och anförde bl.a. följande. När ett statligt verk som Jordbruksverket utfärdar anvisningar och föreskrifter för hur jordbruksverksamhet skall bedrivas måste dessa vara utformade på sådant sätt att missförstånd inte kan uppstå. I Jordbruksverkets broschyr till ledning för ifyllande av blanketten för arealersättning och foderareal angavs bl.a. att olika producenter inte fick anmäla samma skifte som foderareal. Eftersom markägaren sökte miljöbidrag och han själv bidrag för nötkreatur ansåg han att han inte lämnat någon felaktig uppgift i sin anmälan. Det var därför oacceptabelt att han skulle drabbas av en så ingripande åtgärd som nu blivit fallet när han på grund av den förment felaktiga anmälan av foderareal blivit av med samtliga bidrag för år 1996. I nästföljande års upplaga av broschyren hade Jordbruksverket ändrat texten så att det nu framgick att en producent inte fick anmäla ett skifte som foderareal samtidigt som en annan producent anmälde samma skifte som foderareal eller sökte något stöd för skiftet. Även länsstyrelsen hade funnit texten i broschyren bristfällig och ansett att Jordbruksverket med anledning av detta borde mildra den påföljd som han råkat ut för. - Länsstyrelsen i Södermanlands län anförde bl.a. följande. Länsstyrelsen hade att genomföra föreskrivna administrativa kontroller enligt ett regelverk som i detta fall hade gett ett entydigt resultat. Endast Jordbruksverket kunde lämna dispenser från detta regelverk. Länsstyrelsen hade i yttrande till Jordbruksverket agerat för att B.C. skulle få dispens från de sanktioner som normalt inträdde vid avvikelser mellan anmäld och godkänd foderareal som var större än 20 procent. Anledningen till länsstyrelsens agerande var att informationen om hur blanketterna skulle fyllas i var otydlig då miljöstöden infördes år 1996. - Jordbruksverket avgav yttrande i målet och anförde bl.a. följande. Det finns olika typer av stöd till jordbruket som finansieras av EU. De s.k. direktstöden (bl.a. arealstöd och djurbidrag) syftar till att uppnå de mål som anges i artikel 33 i Romfördraget genom att närma gemenskapens priser för vissa jordbruksgrödor till världsmarknadspriserna och att kompensera för det inkomstbortfall som följer av sänkningen av de institutionella priserna. Stöden finansieras helt av EU och betalas ut till jordbrukare per producerad enhet (hektar jordbruksmark eller antal djurenheter). De stöd som är del av den stödordning som regleras av förordning (EEG) nr 2078/92 har ett annat syfte än direktstöden. Dessa stöd syftar till att minska de negativa effekter som jordbruksproduktionen för med sig för miljön. - - - Dessa stöd är medfinansierade av EU och betalas ut för att kompensera jordbrukarna för inkomstbortfall på grund av produktionsminskningar eller ökade kostnader och för den roll de spelar i förbättringen av miljön. Av artikel 10.1 i kommissionens förordning (EG) nr 746/96 om tillämpningsföreskrifter till förordning (EEG) nr 2078/92 framgår att utbetalning inte får ske samtidigt för samma åtagande enligt förordning (EEG) nr 2078/92 och enligt en annan gemensam stödordning. Enligt artikel 10.2 får de olika former av stöd som är knutna till de åtaganden som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 2078/92 kombineras sinsemellan och med andra gemenskapsstöd, under förutsättning att villkoren för de olika åtagandena kompletterar varandra och är förenliga inbördes. Detta innebär att flera utbetalningar inte kan ske för exakt samma åtgärd, t.ex. odling av en viss gröda på visst sätt eller skötsel av en viss mark på angivet sätt, men att olika stöd och stödtyper får kombineras om stöden kompletterar varandra. Jordbruksverkets bedömning är att de olika stödordningarna har olika syften och att en kombination av stöden, även på samma mark, är avsedd och önskvärd för att uppnå de effekter med stöden som eftersträvas. -
RÅ 2004 not 53
Lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument / Prövningstillstånd, kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om eftergift av särskild avgift (prejudikat- och ändringsskäl) / Eftergift av särskild avgift enligt lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument (prejudikat- och ändringsskäl)
RÅ 2004 not 54
Lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument
RÅ 2004 not 55
Skyldighet att återbetala arbetslöshetsersättning ansågs inte föreligga i andra fall än som anges i lagen om arbetslöshetsförsäkring
RÅ 2004 not 56
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Arbetslöshetsförsäkring (fråga om återbetalningsskyldighet kan åläggas i andra fall än som anges i lagen om arbetslöshetsförsäkring, ändringsskäl och synnerliga skäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om återbetalning av arbetslöshetsersättning (fråga om återbetalningsskyldighet kan åläggas i andra fall än som anges i lagen om arbetslöshetsförsäkring, ändringsskäl och synnerliga skäl)
RÅ 2004 not 57
Överklagande av E.T. och M.T. ang. avvisad talan på grund av att överklagande kommit in för sent
RÅ 2004 not 58
Finansiella tillgångar i koncerngemensamt finansieringsbolag ansågs utgöra lagertillgångar (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 59
Avyttring av andelar i peruanskt bolag undantogs från beskattning med stöd av skatteavtal (förhandsbesked) / Avtalet med Peru (avyttring av andelar i peruanskt bolag undantogs från beskattning med stöd av avtalet, förhandsbesked)
RÅ 2004 not 60
Besvärsrätt ansågs inte föreligga mot beslut att anta detaljplan (avslag)
RÅ 2004 not 61
Not 61. Ansökan av J.T. m.fl. om rättsprövning av beslut om antagande av detaljplan. - Kommunfullmäktige i Strängnäs kommun beslutade den 17 juni 2002 att anta detaljplan för Seminariet 5 och Norrstacken 13 och 14 m.fl. fastigheter i Sjöviken. Syftet med planen var att skapa förutsättningar för att genomföra utbyggnad av ett bostadsområde i enlighet med resultatet av en arkitekttävling. Sedan beslutet hade överklagats av J.T. och ett stort antal andra personer avslog Länsstyrelsen i Södermanlands län överklagandena i beslut den 18 december 2002. Länsstyrelsen hade därvid bl.a. behandlat klagandenas invändning att kommunfullmäktiges beslut om detaljplan inte kunde vinna laga kraft förrän miljödomstolen lämnat erforderliga tillstånd till byggande i vatten. - J.T. m.fl. fullföljde sin talan hos regeringen och anförde därvid följande. Detaljplanehandläggningen uppfyllde inte plan- och bygglagens (1987:10), PBL, och kommunallagens (1991:900) bestämmelser. Genom den klandervärda hanteringen vid planarbetet hade den demokratiska processen satts ur spel och en enskild exploatörs intressen hade prioriterats framför allmänhetens och enskilda sakägares möjligheter att påverka planförslaget. Detta framgick med stor klarhet av den starka opinion mot planförslaget från närboende och övriga Strängnäsbor som med stor oro följt planhanteringen men vars synpunkter inte påverkat planförslaget. De välkomnade ett byggande på outnyttjad kvartersmark inom planområdet men ansåg att planförslaget borde omarbetas så att förståelse och respekt tillmättes PBL:s intentioner, att vett och sans fick råda vad avsåg utnyttjandegrad och att respekt för Strängnäs särart och Mälarens naturliga utsträckning visades. Parkeringsbehovet var inte löst och förvärrade en redan dålig trafiksituation på Kung Göstas väg och Visholmsvägen. Vid en noggrann granskning av planförslaget fann de att befintlig kantstensparkering på allmän platsmark, dvs. utmed Kung Göstas väg och Visholmsvägen, skulle komma att privatiseras för att uppfylla parkeringsnormen. Inom planområdets västra del, den som trafikmatades via Kung Göstas väg, redovisades endast sex parkeringsplatser på ett "torg". Bryggkonstruktionen rymde förutom bostäder även 36 båtplatser, som enligt uppgift skulle hyras ut till Strängnäsbor. Det var orealistiskt att tro att sex platser var tillräckligt för båtägare och den tillströmning av andra brygganvändare som planförfattaren beskrev. Strängnäs kommun utlyste en arkitekttävling, varvid kommunstyrelsen beslutade om segrare efter förslag från en bedömningsgrupp. Den av kommunen tillsatta bedömningsgruppen gavs en sådan sammansättning att dess kommande beslut hade en viss förankring i såväl plan- och byggnämnden som i kommunfullmäktige. I fullmäktige deltog fyra personer, som med mycket stort personligt intresse engagerat sig för det segrande förslagets genomförande, i beslutet. Delikatessjäv hade således förelegat beträffande dessa fyra ledamöter. Kommunen skrev därefter avtal med segraren, dvs. exploatören, om hur Sjöviken skulle utvecklas enligt exploatörens gestaltningsprogram. Exploatören fick också i uppdrag att utarbeta detaljplanen som gavs ut för yttrande i december 2001. Alltför många oklarheter, formella fel och motstridiga uppgifter förelåg i de planhandlingar, som skulle bedömas av sakägare, Strängnäsbor och förtroendevalda. Ingen avvägning hade gjorts mellan allmänna och enskilda intressen. Det var uppenbart att planarbetet skötts av konsulter med mycket starka bindningar till exploatören i stället för att det utförts av en opartisk och obunden planerarkompetens. Detaljplaneförslaget överensstämde inte med de förslag som förordades av majoriteten av dem som gett synpunkter under utställningen. Kommunen hade inte följt bestämmelserna angående samråd. Tävlingsbidragen bestod av idéskisser som visade hur de tävlande tänkt sig att bebyggelsen skulle utformas. Allmänheten bereddes tillfälle att "tycka till" om vad de ansåg verkade mest tilltalande. De presumtiva sakägarna hade inte fått någon särskild information och ordet detaljplan var inte ens nämnt. En enhällig bedömningsgrupp utsåg sedan det segrande förslaget. Utställningen pågick från den 12 januari till den 3 februari 2001. Bedömningsgruppen fattade sitt beslut om val av entreprenör redan den 31 januari, dvs. innan utställningen avslutats. Sakägares och övriga intressenters uppfattningar gällande de väsentliga frågorna om byggnationerna på Mälaren, förändring av Mälarens strandlinje, trafikmiljön och exploateringsgraden hade inte beaktats. Mindre och enligt deras uppfattning perifera förslag hade dock beaktats. Kommunfullmäktige fattade tidigt beslut om att tävlingsbidragen skulle innehålla ett mälarnära boende och inte ett boende på Mälaren. Genom denna tidiga manipulation hade samhällsbyggnadskontoret inte följt folkviljans beslut och intention. Tyvärr hade fullmäktige vid sitt beslut att anta planen inte uppmärksammat denna förändring. De blivande sakägarna hade svävat i fullständig okunnighet om planarbetet. Först när allmänheten genom en annons upplystes om att ett informationsmöte skulle hållas den 14 november 2001, fick de reda på att ett planförslag utarbetats. De som infann sig vid mötet ställdes inför fullbordat faktum när de fick del av ett färdigt förslag till detaljplan. Sakägare och andra intressenter hade inte haft någon som helst möjlighet att göra sina röster hörda när planen utarbetades, inte ens under samrådsmötet. Syftet med samrådet hade således på ett flagrant sätt nonchalerats under planens utarbetande. Den fördjupade översiktsplanen gav inte stöd för ett byggande i vatten. Bostadsbyggande i Mälaren är inte förenligt med Strängnäs särart och Mälarens naturliga sträckning. I utlåtandet efter utställningen står det att deras yttrande över utställningsförslaget kom in för sent. Det är fel. Deras synpunkter lämnades i brevlådefacket vid kommunhusets entré tidigt på morgonen sista inlämningsdagen. Planförfattarens bemötanden och förklaringar i utlåtandet efter utställningen behandlade endast ett mindre antal av deras synpunkter. Gestaltningsprogrammet kunde inte vara juridiskt bindande som planbestämmelse. Planen borde därför omarbetas för att PBL:s intentioner skulle följas. De föreslagna bryggorna och båtplatserna hade en negativ inverkan på den befintliga badplatsen ur hälso- och säkerhetssynpunkt. Båtplatserna och båtarnas angöring utgjorde, på grund av närheten till Visholmsbadet, en stor riskfaktor redan i dag. De föreslagna båtplatserna skulle placeras betydligt närmare badplatsen än befintliga bryggor. Miljökonsekvensbeskrivningen var en ren partsinlaga, där ingen intressent blivit informerad och endast en sakägare fått yttra sig. Gällande ordning att exploatören bekostar miljökonsekvensbeskrivningen genom konsultuppdrag, innebar att konsulten blev beroende av exploatören och att detta beroende skapade ett jävsförhållande vid utformningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Detaljplanens exploateringsavtal stred mot lagen om offentlig upphandling. -
RÅ 2004 not 62
Ansökan av C.N. om prövning av statsråds beslut om förvar enligt utlänningslagen (1989:529)
RÅ 2004 not 63
Kammarrätts beslut att vägra prövningstillstånd fastställdes i mål om flyttning av gravsatt aska
RÅ 2004 not 64
Fråga om tillämplig skattesats vid tillhandahållande dels per telefon av bl.a. förinspelade noveller, dels av varor i form av böcker, häften eller liknande alster (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 65
Kammarrätt borde ha hållit muntlig förhandling i mål om handikappersättning / Handikappersättning (kammarrätt borde ha hållit muntlig förhandling i mål om handikappersättning)
RÅ 2004 not 66
Kammarrätt borde ha hållit muntlig förhandling i mål om arbetsskadeersättning
RÅ 2004 not 67
Mål rörande villkor för permission avskrevs då den intagne villkorligt frigivits / Mål rörande villkor för permission från kriminalvård i anstalt avskrevs då den intagne villkorligt frigivits
RÅ 2004 not 68
Ansökan av Lassagård AB (bolaget) om resning i mål om arealersättning
RÅ 2004 not 69
Mål om utdömande av vite avskrevs sedan adressaten avlidit
RÅ 2004 not 70
Då kammarrätt avslagit ansökan om prövningstillstånd utan att ta ställning till framställning om inhämtande av sakkunnigutlåtande återförvisades målet / Kammarrätts beslut att vägra prövningstillstånd upphävdes och målet återförvisades då kammarrätten inte tagit ställning till framställning om inhämtande av sakkunnigutlåtande
RÅ 2004 not 71
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Arbetslöshetsförsäkring (fråga om rätt till ersättning för person som enligt tidigare avgörande var utförsäkrad) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om rätt till ersättning för person som enligt tidigare avgörande var utförsäkrad
RÅ 2004 not 72
För att möjliggöra ytterligare bebyggelse (avslag)
RÅ 2004 not 73
Ansökan av A.L. och I.B. om rättsprövning av beslut om detaljplan. -Kommunfullmäktige i Skurups kommun (2002-03-11) beslutade att anta detaljplan för södra delen av västra infarten i Skurup. Planens syfte var att västra infarten till Skurup skulle förbättras och att de centrala delarna skulle avlastas vad gäller trafik. Planen skulle bestämma läget och möjliggöra uppförandet av en utbyggnad av västra infarten mellan Västergatan och Södergatans förlängning samt en anslutning till Saritslövsvägen österut och till Saritslövs sjöland västerut. Planområdet var beläget väster om befintlig bebyggelse och begränsades av Västergatans förlängning i norr, Södergatans förlängning i söder och av Saritslövsvägen i öster. Västra infarten sträcker sig ca 1,5 km i nordsydlig riktning och Saritslövsvägens förlängning mot Västra infarten sträcker sig ca 350 meter i östvästlig riktning. Vägområdet är ca 45 meter brett för Västra infarten och ca 27 meter brett för Saritslövsvägens förlängning
RÅ 2004 not 74
För att möjliggöra ytterligare bebyggelse (avslag)
RÅ 2004 not 75
Bygglov för mast och teknikbodar för mobil telefoni (avslag)
RÅ 2004 not 76
Moderbolag hade inte rätt till avdrag för ingående skatt hänförlig till dotterbolags skattepliktiga verksamhet / Moderbolags olika fel vid redovisning av mervärdesskatt avseende transaktioner med dotterbolag ansågs vid beräkning av underlag för skattetillägg avse samma fråga
RÅ 2004 not 77
Kammarrätts beslut att inte meddela prövningstillstånd i mål om återkallelse av auktorisation för bevakningsföretag upphävdes och målet återförvisades då förutsättningarna för en prövning av återkallelsefrågan ändrats
RÅ 2004 not 78
Skattetillägg skulle beräknas på skillnaden mellan utgående och ingående mervärdesskatt när en skattskyldig inte redovisat någon mervärdesskatt i sin självdeklaration men senare lämnat uppgifter som godtagits av skattemyndigheten
RÅ 2004 not 79
Beräkning av ett aktiebolags underskott i ett kommanditbolag när kommanditbolaget avyttrat andelar i andra kommanditbolag och därvid som tillkommande post vid beräkning av justerat ingångsvärde tagit upp inkomst som uppkommit i sistnämnda bolag under tid då aktiebolaget inte var delägare i förstnämnda kommanditbolag
RÅ 2004 not 80
Mål om utfärdande av F-skattsedel avskrevs när den skattskyldige inte hade intresse av att det prövades: Uppbörd
RÅ 2004 not 81
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Arbetsskadeförsäkring (ansökan om prövningstillstånd avslagen utan att ställning tagits till framställning om inhämtande av sakkunnigutlåtande / Då kammarrätt avslagit ansökan om prövningstillstånd utan att ta ställning till framställning om inhämtande av sakkunnigutlåtande återförvisades målet
RÅ 2004 not 82
Ansökan av O.S. om resning i mål om arbetslöshetsersättning. - Akademikernas erkända arbetslöshetskassa beslutade den 1 november 1999 att avslå O.S:s ansökan om arbetslöshetsersättning. Som skäl för beslutet anförde kassan att O.S:s postdoktorala studier inte kunde räknas som överhoppningsbar tid och att han därmed inom ramtiden inte uppfyllde arbetsvillkoret. I omprövningsbeslut den 21 december 1999 fann kassan inte skäl att ändra sitt tidigare beslut. O.S. överklagade beslutet hos Länsrätten i Stockholms län som i dom den 24 februari 2000 avslog överklagandet. O.S. fullföljde sin talan hos Kammarrätten i Stockholm som enligt dom den 9 oktober 2001 avslog överklagandet. Kammarrättens dom överklagades av O.S. hos Regeringsrätten som den 28 oktober 2003 beslutade att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 7044-01)
RÅ 2004 not 83
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Föreläggande enligt plan- och bygglagen (fråga om föreläggandet riktats mot rätt person, ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om föreläggande enligt plan- och bygglagen (fråga om föreläggandet riktats mot rätt person, ändringsskäl)
RÅ 2004 not 84
Ersättning för sjukvårdskostnader som uppkommit i annan EU-stat / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Prövningstillstånd, kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om
RÅ 2004 not 85
Not 85. Överklagande av S.T. ang. skattetillägg på grund av uteblivna deklarationer vid inkomsttaxering 1998 och 1999. - Skattemyndigheten i Stockholms län förelade S.T. att inkomma med självdeklaration för taxeringsåret 1998 eftersom någon sådan inte inkommit till myndigheten inom föreskriven tid. Föreläggandet sändes ut till S.T:s dåvarande folkbokföringsadress, Krällingegränd 21 i Spånga. Då någon deklaration inte kom in trots föreläggandet beslutade skattemyndigheten den 10 oktober 1998 att skönstaxera S.T. för en beräknad förvärvsinkomst om 176 814 kr. Samtidigt påförde skattemyndigheten förseningsavgift med 2 000 kr samt skattetillägg med 40 procent av den skatt som debiterats på grund av skönstaxeringen. S.T. överklagade skattemyndighetens beslut och inkom därefter den 14 mars 2000 med självdeklaration i vilken inkomsten redovisades till 107 064 kr. Skattemyndigheten beslutade genom omprövning den 5 juni 2000 att taxera henne enligt ingiven deklaration. Skattemyndigheten beslutade vidare att inte undanröja skattetillägget och att inte medge eftergift av förseningsavgiften. Länsrätten i Stockholms län och därefter Kammarrätten i Stockholm avslog hennes överklaganden. - Skattemyndigheten förelade S.T. även vid 1999 års taxering att inkomma med självdeklaration eftersom någon sådan inte inkommit till myndigheten inom föreskriven tid. Även detta föreläggande sändes till S.T:s då gällande folkbokföringsadress Krällingegränd 21 i Spånga. Då någon deklaration inte kom in trots föreläggandet beslutade skattemyndigheten den 25 november 1999 att skönstaxera henne för en beräknad förvärvsinkomst om 130 052 kr. Skattemyndigheten påförde samtidigt förseningsavgift med 2 000 kr och skattetillägg med 40 procent av den skatt som debiterats på grund av skönstaxeringen. S.T. överklagade skattemyndighetens beslut varefter länsrätten avslog hennes överklagande. Sedan S.T. också överklagat länsrättens avgörande förordnade kammarrätten att hon skulle taxeras i enlighet med en den 16 april 2002 inkommen deklaration men avslog hennes överklagande i fråga om förseningsavgift och skattetillägg. - Hos Regeringsrätten fullföljde S.T. sin talan och anförde bl.a. följande. Hon och hela hennes familj flyttade från Krällingegränd 21 den 30 april 1997. Hon gjorde folkbokföringsändring men trots att skattemyndigheten visste att hon flyttat från Krällingegränd 21 fortsatte myndigheten att skicka flera brev till den adressen. Hon kunde inte besvara breven då hon aldrig fick dem. Av postens returer framgår att hennes ansökan om eftersändning fungerat. Det betyder att hon gjort en adressändring. Posten returnerade deklarationerna till skattemyndigheten. - Skatteverket bestred bifall till överklagandet och anförde följande. S.T. hade skönstaxerats båda åren. Skönstaxeringarna hade föregåtts av förelägganden om att inkomma med deklaration och överväganden om skönstaxeringar. Dessa handlingar hade skickats till Krällingegränd 21. Någon anmälan från S.T. om att hon flyttat från Krällingegränd 21 till Rinkebysvängen 107 hade inte inkommit till skattemyndigheten. Inte heller hade hon ansökt och tilldelats någon särskild postadress beträffande Rinkebysvängen 107. Skattemyndigheten påbörjade en utredning om hennes rätta folkbokföring under 1998. Utredningen ledde inte till någon ändring av hennes folkbokföringsadress. S.T. var skyldig att deklarera även om hon inte fick några självdeklarationer sända till sig. Eftersom hon trots förelägganden inte inkommit med självdeklarationer i rätt tid, hade det funnits anledning att påföra skattetillägg och förseningsavgifter. Vad S.T. anfört utgjorde inte grund för att efterge dessa. -
RÅ 2004 not 86
Underlåtenhet att begära förnyad behandling av vilandeförklarad ansökan (resningsärende, avslag) / Underlåtenhet att begära förnyad behandling av vilandeförklarad ansökan om skatteberäkning för ackumulerad inkomst (avslag)
RÅ 2004 not 87
Vid tillämpningen av reglerna om underprisöverlåtelse ansågs överlåtelse av andelar i två fastighetsförvaltande handelsbolag till ett av överlåtaren helägt byggnadsaktiebolag avse överlåtarens hela enskilda näringsverksamhet (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 88
Beslut som inte ansetts kunna bli föremål för rättsprövning / Regeringsrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd kunde inte bli föremål för rättsprövning
RÅ 2004 not 89
Kammarrätts beslut att vägra prövningstillstånd fastställdes i mål om arbetsskadeförsäkring
RÅ 2004 not 90
Ansökan om resning som riktade sig mot Regeringsrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd skulle prövas av Regeringsrätten (avslag)
RÅ 2004 not 91
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Hur semesterlön skall hanteras vid beräkning av förvärvsinkomsten under normalarbetstiden / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om arbetslöshetsersättning då fråga var om / Arbetslöshetsförsäkring (fråga om hur semesterlön skall hanteras vid beräkning av förvärvsinkomsten under normalarbetstiden, prejudikatskäl)
RÅ 2004 not 92
Not 92. Notisen har utgått.
RÅ 2004 not 93
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om rätt till sjukpenning då länsrätt avslagit yrkande om muntlig förhandling, synnerliga skäl / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om rätt till sjukpenning (länsrätt hade avslagit yrkande om muntlig förhandling, synnerliga skäl)
RÅ 2004 not 94
Uttagsbeskattning skulle ske av fastighetsägares tjänster som utfördes på sådan del av fastigheterna som användes för upplåtelser som inte medförde skattskyldighet (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 95
Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Ideella föreningar och stiftelse ansågs inte berörda av detaljplan på sådant sätt att talerätt förelåg (avslag) / Ideella föreningar och stiftelse ansågs inte berörda av detaljplan på sådant sätt att talerätt förelåg (rättsprövning, avslag)
RÅ 2004 not 96
Ansökan av C.N. om prövning av statsråds beslut om förvar enligt utlänningslagen
RÅ 2004 not 97
Standardiserade elderivat ansågs inte omfattade av bestämmelserna om delägarrätter
RÅ 2004 not 98
Grund för att påföra skattetillägg ansågs inte föreligga då / Under allmänna avdrag redovisats underskott av näringsverksamhet med större belopp än som godtas i fråga om nystartad verksamhet och anledning saknats anta att fråga var om litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet
RÅ 2004 not 99
Not 99. Överklagande av Skivvaruhuset i Göteborg AB ang. mervärdesskatt. - Skivvaruhuset i Göteborg AB, som haft utgifter för hyrda lokaler, inkom till skattemyndigheten med rättelsedeklarationer avseende redovisningsperioderna mars-april, maj-juni och november-december 1993 samt mars-april och maj-juni 1994. Enligt rättelsedeklarationerna skulle den ingående skatten ökas med sammanlagt 549 364 kr. -
RÅ 2004 not 100
Fråga om avdrag för fiktiv mervärdesskatt (resningsärende, avslag)
RÅ 2004 not 101
Beskattning av delägare i en s.k. nationell fond (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 102
Grund för att påföra skattetillägg ansågs föreligga då ett aktiebolag yrkat avdrag för nedskrivning av anläggningstillgångar och de lämnade uppgifterna inte motsade att bolaget hade rätt till sådant avdrag
RÅ 2004 not 103
Mål återförvisades till kammarrätten då ett där framställt yrkande inte hade prövats
RÅ 2004 not 104
Då fastighetsförsäljning, som inte redovisats av den skattskyldige, framgick av underrättelse togs skattetillägg ut efter den lägre procentsatsen (20 procent)
RÅ 2004 not 105
Överklagande av I.W. ang. beslut av Steriliseringsnämnden. - I.W. ansökte om ersättning enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall. -Steriliseringsnämnden (2000-11-14) lämnade ansökningen utan bifall
RÅ 2004 not 106
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Undanröjande av villkorlig körkortsåterkallelse (prejudikat- och ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om undanröjande av villkorlig körkortsåterkallelse (prejudikat- och ändringsskäl)
RÅ 2004 not 107
Socialnämnd ansågs inte skyldig att tillgodose behovet av vård för missbruk
RÅ 2004 not 108
Regeringsrätten hade i mål om mervärdesskatt inte inhämtat förhandsavgörande från EG-domstolen (avslag) / Regeringsrätten hade i mål om mervärdesskatt inte inhämtat förhandsavgörande från EG-domstolen (resningsärende, avslag)
RÅ 2004 not 109
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om idrottsutövare kunde anses stå till arbetsmarknadens förfogande (prejudikat- och ändringsskäl) / Arbetslöshetsförsäkring (fråga om idrottsutövare kunde anses stå till arbetsmarknadens förfogande och oklart vad länsrätten grundat sin bedömning på, prejudikat- och ändringsskäl)
RÅ 2004 not 110
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Arbetslöshetsförsäkring (brister i försäkringskassans och länsrättens avgöranden, synnerliga skäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om brister i försäkringskassans och länsrättens avgöranden (synnerliga skäl)
RÅ 2004 not 111
Överklagande till kammarrätt hade kommit in i rätt tid / Då överklagande kommit in till försäkringskassan inom överklagandetiden
RÅ 2004 not 112
Ny praxis i mål om mervärdesskatt utgjorde inte skäl för resning
RÅ 2004 not 113
Avdragsrätt förelåg för ingående skatt på förvärv av tjänster i samband med nyemission av aktier
RÅ 2004 not 114
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Arbetsskadeförsäkring (beräkning av livränteunderlag, prejudikat- och ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då fråga var om beräkning av livränteunderlag (prejudikat- och ändringsskäl)
RÅ 2004 not 115
Då kammarrätt avslagit ansökan om prövningstillstånd utan att ha berett klaganden möjlighet att komplettera utredningen återförvisades målet / Kammarrätts beslut att vägra prövningsstillstånd upphävdes och målet återförvisades då kammarrätten inte berett klaganden möjlighet att komplettera utredningen i målet
RÅ 2004 not 116
Not 116. Överklagande av Skatteverket ang. uttagsbeskattning i mål om mervärdesskatt. - Skattemyndigheten i Kalmar län beslutade att för redovisningsperioder under åren 1992-1995 uttagsbeskatta Mönsterås Bostäder AB (bolaget) avseende byggnadsarbeten i egen regi med vissa belopp. - Bolaget överklagade besluten och yrkade att beskattning inte skulle ske eftersom vidtagna åtgärder - förberedelser inför extern upphandling av ritning, projektledning och konstruktion m.m., besiktningar, telefonjour, namnbyte på dörrar, återrapportering av felanmälningar samt omhändertagande av entreprenörföretag på plats - innefattade arbetsuppgifter som inte kunde ligga till grund för uttagsbeskattning. Till stöd för sin talan anförde bolaget bl.a. följande. Bestämmelserna om uttagsbeskattning hade införts för att konkurrensneutralitet skulle kunna upprätthållas på området. - Det skulle inte bli billigare att utföra de fastighetstjänster som uppräknades i 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ML, på den egna fastigheten i egen regi jämfört med extern upphandling. Beträffande tjänster som normalt inte tillhandahölls på den öppna marknaden saknades skäl för uttagsbeskattning eftersom något skyddsintresse inte fanns. För tjänster som tillhandahölls på marknaden måste dessutom hänsyn tas till huruvida de endast kunde erhållas som delmoment i en totalentreprenad eller om de även kunde köpas separat. Tillhandahölls inte tjänsterna separat på marknaden förelåg inte förutsättningar för uttagsbeskattning. Uttagsbeskattning förutsatte vidare att de uppräknade arbetena påbörjats i egen regi. Förberedelsearbete samt viss arbetsledning, övervakning och uppföljning av pågående arbeten som utövades internt oavsett om arbetet utfördes i egen regi, skulle inte heller uttagsbeskattas. Den skattskyldige skulle inte vara indifferent i valet mellan arbete i egen regi och extern upphandling om uttagsbeskattning skedde på det sätt skattemyndigheten beslutat. Det saknades stöd för att tolka bestämmelserna i 2 kap. 8 § ML så att det uppkom en "uttagssmitta" när administrativa och/eller kamerala tjänster blev föremål för uttagsbeskattning om de ingick som delmoment i sådana tjänster som uppräknades i nyss nämnda lagrum, t.ex. på så sätt att skattepliktiga reparations- och underhållsarbeten "smittade" föregående besiktning om denna ledde till sådana arbeten. Skattemyndighetens resonemang ledde till att uttagsbestämmelsernas tillämpningsområde utvidgades långt utöver vad som varit avsett. Vidare inställde sig redovisningstekniska problem för den skattskyldige eftersom han för varje enskilt fall tvingades bedöma orsakssambandet mellan uttagsskattepliktig och icke uttagsskattepliktig tjänst. Uppräkningen i 2 kap. 8 § ML var uttömmande. Bestämmelsen gav inte utrymme för något sambandsresonemang eller någon "uttagssmitta." - Skattemyndigheten vidhöll sin ståndpunkt och åberopade uttalanden i prop. 1989/90:11 s. 93, Riksskatteverkets (RSV) handledning för mervärdesskatt 1997 s. 541 och RSV:s skrivelse till skattemyndigheterna den 30 september 1991, dnr 22949-91/D37. Skattemyndigheten anförde bl.a. följande. Samtliga tjänster som kunde rubriceras som fastighetsskötsel, med undantag för den ekonomiska förvaltningen, skulle vara föremål för uttagsbeskattning. Tjänsterna måste inte finnas att tillgå på den öppna marknaden. Några faktiska byggnadsarbeten behövde inte ha påbörjats i egen regi för att uttagsbeskattning skulle ske. Detta framgick direkt av lagens uppräkning av tjänster som ritning, projektering, konstruktion eller därmed jämförliga tjänster. Detta var ju tjänster av sådant slag som utfördes innan egentliga byggnadsarbeten påbörjades. De i målet aktuella tjänsterna kunde karaktäriseras som olika naturliga delmoment i en fastighetsägares tekniska förvaltning av sina fastigheter. -
RÅ 2004 not 117
Föräldrapenning (kammarrätts beslut att vägra prövningstillstånd fastställdes) / Kammarrätts beslut att vägra prövningstillstånd fastställdes i mål om föräldrapenning
RÅ 2004 not 118
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Bistånd enligt socialtjänstlagen (skyldighet för socialnämnd att anskaffa bostad åt sökanden / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om skyldighet för socialnämnd att anskaffa bostad åt sökanden
RÅ 2004 not 119
Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs berättigat till överprövning i förvaltningsdomstol av påfört skattetillägg / Aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs berättigat till överprövning i förvaltningsdomstol av påförda arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och skattetillägg
RÅ 2004 not 120
Försäkrad som var bosatt i Sverige men arbetade i Danmark ansågs berättigad till ersättning från svensk arbetslöshetskassa
RÅ 2004 not 121
Avloppsfrågan ej löst för kommande bebyggelse (avslag) / Avloppsfrågan ej löst för framtida bebyggelse (avslag)
RÅ 2004 not 122
Avdrag medgavs för koncernbidrag utan hinder av att bidraget återfördes till givaren i form av aktieägartillskott (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 123
Ansökan av A.J. om resning i mål om inkomsttaxering. - Länsrätten i Norrbottens län beslutade i dom den 6 mars 1985 att i fråga om 1983 års inkomsttaxering höja A.J:s inkomst av tjänst med 217 201 kr samt att påföra skattetillägg med fyrtio procent av den inkomstskatt som belöpte på höjningsbeloppet. Sedan A.J. överklagat länsrättens dom hos Kammarrätten i Sundsvall beslutade kammarrätten i dom den 31 oktober 1986 (mål nr 2089-1985) att nedsätta höjningsbeloppet samt underlaget för skattetillägg till 24 347 kr
RÅ 2004 not 124
Överklagande per telefax avvisades då föreläggande att inkomma med egenhändigt undertecknat överklagande inte följdes
RÅ 2004 not 125
En person som varit ensam ägare till och ordinarie styrelseledamot i ett fåmansföretag ansågs inte ha varit verksam i betydande omfattning i företaget (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 126
Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Annan än den som begärt att få ta del av allmän handling hade inte rätt att överklaga kammarrätts beslut om utlämnande
RÅ 2004 not 127
Bygglov krävdes inte för uppsättande av fasadflagga
RÅ 2004 not 128
Bygglov för mast och teknikbodar för mobiltelefon (avslag)
RÅ 2004 not 129
Ansökan om rättsprövning av Sydsvenska Vind i Skurup AB ang. bygglov för uppförande av vindkraftverk. -Miljö- och byggnadsnämnden i ystads kommun (1999-06-16) beslöt att meddela Southwind AB bygglov för uppförande av ett vindkraftverk på fastigheten Sövestad 8:1
RÅ 2004 not 130
Regeringens beslut att inte vidtaga någon åtgärd i anledning av ett överklagande när det inte gått att utröna vem som överklagat prövades (avslag)
RÅ 2004 not 131
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Bygglov för parkeringsplats (fråga var om innebörden av uttrycket "avsedd uteslutande för fastighetens behov", prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om bygglov för parkeringsplats där fråga var om innebörden av uttrycket " avsedd uteslutande för fastighetens behov"
RÅ 2004 not 132
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Frågan om påförande av skattetillägg till följd av skattskyldigs underlåtenhet att upplysa om att ackord medgivits det år då underskott uppkommit skulle prövas vid taxeringen för det beskattningsår som följde efter underskottsåret
RÅ 2004 not 133
Grund för att påföra skattetillägg ansågs inte föreligga då ett bolag som enligt deklarationen haft pensionskostnader inte tagit upp vare sig inkomsten av näringsverksamheten eller underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader på huvudblankettens första sida
RÅ 2004 not 134
Förhandsbesked undanröjdes med hänsyn till att de faktiska omständigheterna inte var tillräckligt klarlagda / Avtalet med Amerikas Förenta stater (beskattningskonsekvenser vid deltagande i personaloptionsplan, förhandsbesked) / Frågor om beskattning av förmån av personaloptioner som kunnat utnyttjas innan den skattskyldige flyttade från USA till Sverige eller kunnat utnyttjas under vistelsen här innan den skattskyldige flyttat tillbaka till USA (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 135
Förhandsbesked undanröjdes med hänsyn till att Skatterättsnämnden besvarat frågorna utan att ta ställning till hur viss bestämmelse i inkomstskattelagen förhöll sig till gemenskapsrätten / Förhandsbesked om inkomstskatt undanröjdes med hänsyn till att Skatterättsnämnden besvarat frågorna utan att ta ställning till hur viss bestämmelse i inkomstskattelagen förhöll sig till gemenskapsrätten
RÅ 2004 not 136
Ökning av avsättningen i balansräkningen avseende pensionsutfästelse till anställd i fåmansföretag skulle påverka beskattningsunderlaget då den anställde inte hade ett bestämmande inflytande i företaget men inte då den anställde hade sådant inflytande i motsatt fall (förhandsbesked) / Särskild löneskatt på pensionskostnader (ökning av avsättningen i balansräkningen avseende pensionsutfästelse till anställd i fåmansföretag skulle påverka beskattningsunderlaget då den anställde inte hade ett bestämmande inflytande i företaget men inte då den anställde hade sådant inflytande)
RÅ 2004 not 137
Fastighetstaxering (stiftelse, som hyrde ut bostäder till "pauvres honteux", ansågs inte huvudsakligen ha utövat hjälpverksamhet bland behövande) / För stiftelse, (stiftelse, som hyrde ut bostäder till "pauvres honteux", ansågs inte huvudsakligen ha utövat hjälpverksamhet bland behövande, fastighetstaxering) / Fastighet tillhörig stiftelse undantogs inte från skatteplikt då stiftelsen, som hyrde ut bostäder till "pauvres honteux", inte ansågs huvudsakligen ha utövat hjälpverksamhet bland behövande
RÅ 2004 not 138
När äldre byggnad efter vidtagna byggnadsåtgärder kommit att helt inneslutas i en större byggnad ansågs fråga i bygglovsärende inte vara om tillbyggnad utan om en helt ny byggnad (avslag)
RÅ 2004 not 139
Beskattningsfrågor med anledning av utjämning av rösträttsskillnaden mellan A- och B- aktier (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 140
Ansökan av C.N. om prövning av statsråds beslut om förvar enligt utlänningslagen (1989:529)
RÅ 2004 not 141
Not 141. Ansökan av T.A. och T.H. om resning. - Legitimerade läkarna T.A. och T.H. åtalades vid Stockholms tingsrätt för bl.a. mord på C.C. Tingsrätten ogillade åtalen enligt dom den 8 juli 1988. Tingsrätten uttalade dock i sina domskäl att det var ställt utom allt rimligt tvivel att T.A. och T.H. tillsammans styckat C.C:s kropp under pingsthelgen 1984 eller i anslutning till denna helg. Tingsrätten tillade att styckningen var att betrakta som brott mot griftefrid men att åklagaren inte väckt åtal för denna gärning, för vilken preskription inträtt sommaren 1986. - T.A. och T.H. överklagade tingsrättens dom och yrkade att det av tingsrätten gjorda uttalandet skulle undanröjas. Svea hovrätt avvisade enligt beslut den 30 september 1988 deras överklagande eftersom endast en domstols beslut men inte dess domskäl kan överklagas. Högsta domstolen fann enligt beslut den 12 januari 1989 inte skäl att meddela prövningstillstånd, till följd varav hovrättens domslut skulle stå fast. - Sedan T.A. och T.H. ansökt om resning och klagat över domvilla beträffande hovrättens beslut att avvisa deras överklagande av tingsrättens dom beslutade Högsta domstolen den 24 oktober 2000 att avslå deras resningsansökan och klagan över domvilla. Svea hovrätt avslog enligt beslut den 16 februari 2001 deras motsvarande talan beträffande tingsrättens dom. - Under åberopande av vad Stockholms tingsrätt i sin dom anfört om brott mot griftefrid begärde Socialstyrelsen hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd att T.A:s och T.H:s legitimationer som läkare skulle återkallas. Ansvarsnämnden biföll enligt beslut den 23 maj 1989 styrelsens yrkande och uttalade att T.A. och T.H. genom vad som framgick av handlingarna i målet måste anses ha undergrävt den tillit allmänheten har rätt att hysa till en legitimerad yrkesutövare och att de därigenom visat sig uppenbart olämpliga att utöva läkaryrket. - T.A. och T.H. överklagade ansvarsnämndens beslut hos Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten undanröjde i dom den 6 oktober 1989 beslutet och uttalade att den av Socialstyrelsen åberopade tingsrättsdomen inte utgjorde tillräcklig grund för en självständig och allsidig prövning och utvärdering av skuldfrågan i målet om återkallelse av legitimation. Enligt kammarrätten kunde Socialstyrelsen med sin anmälan och vad som därvid åberopats inte anses ha visat att skäl förelåg att frånta T.A. och T.H. legitimationen som läkare. - Socialstyrelsen överklagade till Regeringsrätten. Enligt beslut den 11 juni 1990 upphävde Regeringsrätten kammarrättens dom och återförvisade målet till kammarrätten för fortsatt handläggning. I sitt återförvisningsbeslut anförde Regeringsrätten bl.a. att styckningen, som den beskrivits i ett av professor Jovan Rajs den 23 november 1984 undertecknat obduktionsutlåtande, innefattade en sådan gärning att den - om den begåtts av legitimerade läkare - skulle föranleda återkallelse av deras legitimationer. I fråga om kravet på bevisning för att T.A. och T.H. styckat C.C:s kropp fann Regeringsrätten att det inte fanns skäl att ställa lägre krav än som skulle ha gjorts i ett mål om åtal för styckningen. Regeringsrätten erinrade också om att rätten enligt 8 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, skall tillse att ett mål blir så utrett som dess beskaffenhet kräver samt uttalade att denna s.k. officialprövningsprincip innebär att domstolen har huvudansvaret för utredningen och skall eftersträva en allsidig överblick över alla på målet inverkande förhållanden. - Kammarrätten höll muntlig förhandling i målet varvid såväl T.A. och T.H. som ett flertal vittnen och sakkunniga hördes. Kammarrätten lämnade i dom den 31 maj 1991 (mål nr 3938-- 3939-1990) överklagandena av ansvarsnämndens återkallelsebeslut utan bifall. Kammarrätten fann att inte något enskilt bevis band T.A. och T.H. vid styckningen men att en sammanvägning av bevismaterialet gav till resultat att T.A. måste anses bunden vid att ha utfört styckningen tillsammans med annan person och att det var ställt utom allt rimligt tvivel att T.H. var den person som utfört styckningen tillsammans med honom. - T.A. och T.H. överklagade hos Regeringsrätten som den 6 februari 1992 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Kammarrättens dom stod därigenom fast. - T.A. och T.H. ansökte år 1999 om resning hos Regeringsrätten och yrkade att de skulle få tillbaka sina läkarlegitimationer. Till stöd för sina yrkanden anförde de att läkarlegitimationerna hade återkallats på felaktiga grunder. De vidhöll att ingen av dem styckat C.C:s kropp under pingsthelgen 1984 eller i anslutning till denna helg samt att C.C. levde den 13 juni och troligtvis även den 14 juni 1984. Som skäl för resning åberopade de dels att det vid handläggningen i kammarrätten och i Regeringsrätten begåtts rättegångsfel av skilda slag, dels att det tillkommit ny bevisning och nya omständigheter som sannolikt skulle ha lett till en annan utgång om de förebragts tidigare samt att det i vart fall av det nya materialet inte kunde anses uteslutet att en prövning på grundval därav skulle ha lett till en annan utgång. I beslut den 30 maj 2001 (mål nr 8343-- 8344-1999) avslog Regeringsrätten ansökningen. - T.A. och T.H. ansökte ånyo om resning och yrkade att Regeringsrätten skulle undanröja Kammarrättens i Stockholm dom den 31 maj 1991 samt att Regeringsrätten utan återförvisning av målet till kammarrätten skulle besluta att läkarlegitimationerna skulle återlämnas till dem. - Som grund för resningsansökan åberopade de 37 b § FPL tolkad med beaktande av 58 kap. 2 § rättegångsbalken om resning i brottmål till förmån för den tilltalade. De anförde bl.a. att det i detta speciella fall är fråga om resning i ett mål där det från början uppställts samma krav på bevisning för fällande dom som skulle ha gällt i ett brottmål. Konsekvensen blir att kravet på "synnerliga skäl" för resning enligt 37 b § FPL borde ges ett innehåll som överensstämde med förutsättningarna för resning i brottmål till förmån för den tilltalade. - Som nya omständigheter och bevis åberopades en kombination av numera kända sakförhållanden och svagheter i enskilda bevis vilka lagts till grund för kammarrättens dom. Till stöd för sin talan hade de ingivit ett omfattande material i vilket anfördes bl.a. följande. Till de nya omständigheterna hör att C.C., enligt uppgifter från bl.a. R.L., levde åtminstone ett par dagar efter pingsthelgen 1984. Det förhållandet att C.C. måste antas ha varit i livet efter pingsthelgen gör det särskilt osannolikt att T.A. och T.H. skulle ha kunnat stycka kroppen. Därtill kommer att kammarrätten inte kunnat sätta tilltro till "barnets berättelse", dvs. att T.A:s ett och ett halvt år gamla dotter under pingsten (sannolikt på annandagen) och på rättsläkarstationen skulle ha bevittnat hur läkarna tillsammans styckat C.C:s döda kropp. Då "barnets berättelse" bortfaller saknas också rimlig grund för antagandet att styckningen skulle ha skett på rättsläkarstationen och att den skulle ha fotograferats. Detta får också till följd att vittnesmålet av "damen med hunden" blir orimligt. Polisens vittneskonfrontationer med "fotohandlarparet" var bristfälliga och måste leda till att deras utpekanden av T.A. underkänns. Kritik kan på motsvarande sätt riktas mot "jägmästarens" identifikation av T.A.. Det finns anledning att understryka att "fotohandlarparet" anmälde sina iakttagelser till polisen först i november 1987, "damen med hunden" först i januari 1988 och "jägmästaren" först i juni 1988. Det är klart att nämnda vittnens identifikationer av personer som de skulle ha sett en enda gång sommaren 1984 måste betraktas med stor skepsis. Det finns även andra betydande svagheter i bevisningen som talar för att resning bör beviljas i målet. - Socialstyrelsen, som beretts tillfälle att yttra sig över resningsansökningen, fann inte skäl att biträda denna samt anförde bl.a. följande. Uppgifterna i de förhör som sökandena åberopar och som inte redovisats i förundersökningprotokollet är i dag, närmare 20 år efteråt, omöjliga att närmare kontrollera eller bedöma sanningshalten i. Den kritik som sökandena riktar mot kammarrättens bevisvärdering - och därmed också indirekt mot tingsrättens bevisvärdering - grundar sig väsentligen på det undersökningsmaterial som fanns tillgängligt 1991 och framstår som en överprövning av nära nog ordinär karaktär. - Regeringsrätten beslutade den 4 november 2003 att avslå en begäran av sökandena om muntlig förhandling inför avgörandet av frågan om det föreligger förutsättningar för resning. - Sökandena hade därefter ånyo begärt muntlig förhandling. -
RÅ 2004 not 142
Förhandsbesked om nybyggnad av enbostadshus (avslag)
RÅ 2004 not 143
Upplåtelse mot avgift av rätt till fiske på statens mark / Beslut ansågs inte röra något förhållande som avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsformen och kunde därför inte bli föremål för rättsprövning då beslutet avsett
RÅ 2004 not 144
Försutten tid för att inbetala ATP-avgifter kunde inte återställas / Ansökan om resning gjordes samtidigt som rättidiga besvär anfördes (avvisning)
RÅ 2004 not 145
Regeringens beslut att inte vidta någon åtgärd i anledning av en begäran om utredning och att inte ta upp andra yrkanden till prövning ansågs inte kunna bli föremål för rättsprövning
RÅ 2004 not 146
Regeringens beslut att inte pröva ett överklagande av länsstyrelses ställningstagande till huruvida framställning skulle göras om vissa lagstiftningsåtgärder kunde inte bli föremål för rättsprövning
RÅ 2004 not 147
Upplåtelse mot avgift av rätt till fiske på statens mark / Beslut ansågs inte röra något förhållande som avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsformen och kunde därför inte bli föremål för rättsprövning då beslutet avsett
RÅ 2004 not 148
Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om förvar enligt utlänningslagen
RÅ 2004 not 149
Bestämmelserna i 6 kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen om absolut sekretess i upphandlingsärenden var inte tillämpliga på uppgifter i en avbruten upphandling som förekom även i en ny upphandling
RÅ 2004 not 150
Inhibition medgavs i mål om återkallelse av godkännande av livsmedelslokal
RÅ 2004 not 151
Socialstyrelsens beslut att inte pröva klagomål mot Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
RÅ 2004 not 152
Ansökan om resning prövades inte då ansökningen avsåg ett av länsrätt meddelat beslut om interimistisk betalningssäkring och länsrätten avgjort målet slutligt
RÅ 2004 not 153
Mål avskrevs eftersom årsavgift inte erlagts inom föreskriven tid
RÅ 2004 not 154
I ärende om verkställighet utomlands av brottmålsdom (avslag)
RÅ 2004 not 155
Kammarrättens avgörande hade inte gått klaganden emot då kammarrätten på talan av denne upphävt länsrättens dom ang. utdömande av vite
RÅ 2004 not 156
Kammarrätts förordnande att länsrätts dom om läkemedelsförmån skulle gälla omedelbart upphävdes då praxis saknades och frågan innefattade komplicerade bedömningar
RÅ 2004 not 157
Beslut som inte ansetts kunna bli föremål för rättsprövning / Rättsprövning, fråga om beslut kan bli föremål för rättsprövning / Regeringens beslut att inte medge kommun tillstånd till sandtäkt enligt lagen om kontinentalsockeln
RÅ 2004 not 158
Bestämmelsen i 11 § lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet ansågs, i det fall ackord medgivits ett kommanditbolag i vilket ett aktiebolag var delägare, avse aktiebolagets underskott och inte kommanditbolagets underskott
RÅ 2004 not 159
Bestämmelsen i 11 § lagen om avdrag för underskott av näringsverksamhet ansågs, i det fall ackord medgivits ett kommanditbolag i vilket ett aktiebolag var delägare, avse aktiebolagets underskott och inte kommanditbolagets underskott
RÅ 2004 not 160
Kammarrätts beslut att återförvisa mål för att bereda part möjlighet att inträda i processen
RÅ 2004 not 161
Not 161. Ansökan av H.Ö. och J.Ö. om resning. - H.Ö. och J.Ö. ägde 50 procent vardera av aktiekapitalet i Barnkläder i Bromma AB (bolaget), som försattes i konkurs den 4 juli 1995. Konkursen avslutades utan överskott den 27 mars 1996. Bolaget hade dessförinnan varit föremål för taxeringsrevision och skattemyndigheten hade genom beslut den 4 april 1995, såvitt nu är i fråga, höjt utgående mervärdesskatt avseende konsultverksamhet med 41 800 kr för redovisningsperioden november- december 1991, med 158 400 kr för redovisningsperioderna under 1992 och med 100 200 kr för redovisningsperioderna under januari-augusti 1993, samt påfört skattetillägg med 20 procent av nämnda skattebelopp och respitränta. Bolaget överklagade skattemyndighetens beslut och gjorde gällande att ifrågavarande belopp inte tillkommit bolaget utan avsåg löneutbetalningar från Lantema Internetwork AB (Lantema) direkt till H.Ö., som varit anställd i Lantema och inte i bolaget. Länsrätten i Stockholms län avslog överklagandet genom domar den 29 februari 1996 (mål nr 2836-95 och 2837-95). Bolaget överklagade länsrättens avgöranden hos Kammarrätten i Stockholm som den 10 december 1996 beslutade att avvisa bolagets överklaganden under hänvisning till att det upplösta bolaget saknade rättskapacitet och partshabilitet (mål nr 3430-- 3431-1996). Sedan bolaget fullföljt sin talan, beslutade Regeringsrätten den 26 maj 1999 att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 928-- 929-1997). - H.Ö. och J.Ö. ansökte för bolagets räkning om resning av Kammarrättens i Stockholm beslut den 10 december 1996 och yrkade i första hand att Regeringsrätten skulle besluta att bolaget hade talerätt samt att betald mervärdesskatt om 373 555 kr var felaktig och skulle återbetalas jämte ränta, samt att ersättning medgavs för kostnader i de tidigare målen angående mervärdesskatt och i mål angående prövning av ställföreträdaransvar. I andra hand yrkade bolaget att Regeringsrätten skulle bevilja resning och återförvisa målen till fortsatt handläggning hos underrätt. Bolaget yrkade ersättning för kostnader enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. med 95 893 kr inklusive mervärdesskatt, avseende resningsärendet. Till stöd för sin talan anförde bolaget följande. Kammarrätten i Stockholm hade genom lagakraftvunna domar den 6 september 2001 (mål nr 8520-- 8522-1997) slagit fast dels att bolaget hade talerätt i mål avseende inkomsttaxeringen 1993 och att inga betalningar från Lantema skulle bokföras som konsultintäkter hos bolaget, dels att H.Ö. skulle beskattas för löneinkomst från Lantema och ej från bolaget vid inkomsttaxeringen 1993 och 1994. Grunden för debitering av mervärdesskatt hade därmed bortfallit. - Skatteverket avstyrkte bifall till ansökan om resning och anförde bl.a. följande. Kammarrättens dom i inkomsttaxeringsmålet kunde inte i sig anses utgöra någon sådan omständighet som i väsentlig mån ställde mervärdesskattedomarna i en annan dager. Skatteverket ansåg därtill att kammarrättens dom i inkomsttaxeringsmålet var felaktig när domstolen bedömt att de fakturerade ersättningarna skulle anses utgöra lön till H.Ö. från Lantema, i strid med den avsikt som funnits hos bolagen och de avtal som slutits mellan dem. Bolaget hade, tillsammans med två andra bolag, varit ägare av aktierna i Lantema. Mellan ägarbolagen och Lantema hade slutits avtal innebärande bl.a. att H.Ö. deltagit i Lantemas verksamhet men avlönats av bolaget. De originalfakturor som återfunnits hos Lantema hade utfärdats i bolagets namn. Vid revision hos Lantema hade avtalen och faktureringarna godtagits skattemässigt, vilket inneburit att Lantema medgetts avdrag för ingående mervärdesskatt för fakturorna från bolaget. Bolaget hade däremot inte tagit upp mervärdesskatten i sina deklarationer. Såväl bolagets som Lantemas deklarationer hade undertecknats av H.Ö. Om företrädarna för bolaget nu skulle befrias från de krav på mervärdesskatt som kvarstod skulle det vara synnerligen stötande för den allmänna rättskänslan. Skatteverket anförde att, för det fall Regeringsrätten ansåg att ersättning för kostnader skulle medges, ett skäligt ersättningsbelopp var cirka 10 000 kr. -
RÅ 2004 not 162
En person som varit delägare och ordinarie styrelseledamot i ett fåmansföretag ansågs inte ha varit verksam i betydande omfattning i företaget (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 163
Kammarrätts avgörande hade inte gått klaganden emot då denne inte överklagat länsrätts dom som inte ändrats av kammarrätten
RÅ 2004 not 164
Grund för att påföra skattetillägg ansågs föreligga då ett bolag utan närmare förklaring yrkat avdrag för nedskrivning av anläggningstillgångar och då det inte framstod som uteslutet att skattemyndigheten hade kunnat godta avdraget utan ytterligare utredning
RÅ 2004 not 165
Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om fortsatt förvar
RÅ 2004 not 166
Annan skattskyldig hade i mål om debitering av respitränta som rörde samma fråga befriats från respiträntan (avslag)
RÅ 2004 not 167
I mål om rättsprövning av beslut att anta detaljplan (avslag)
RÅ 2004 not 168
I mål om utlämnande av allmänna handlingar ingående i ett vid universitet förvarat forskningsmaterial ansågs den för forskningsprojektet ansvarige inte ha rätt att ansöka om resning
RÅ 2004 not 169
Förhandsbesked om nybyggnad av bostadshus (avslag)
RÅ 2004 not 170
Förhandsbesked om nybyggnad av bostadshus (avslag) / Beslut om förhandsbesked om nybyggnad av bostadshus (rättsprövning, avslag)
RÅ 2004 not 171
För att uppföra mobiltelefonmast och teknikbodar (avslag)
RÅ 2004 not 172
Ansökan av B.A. m.fl. och M.B. m.fl. om rättsprövning av ett beslut ang. bygglov och avvisande av talan. -Byggnadsnämnden i Skurups kommun (1997-07-02)beviljade bygglov för uppförande av vindkraftverk på fastigheterna Örmölla 25:8 och Dybäck 46:1
RÅ 2004 not 173
Tillstånd till förköp av fastighet (rättsprövning, avslag) / Övriga frågor -ersättning för rättegångskostnader kunde inte utgå i mål om rättsprövning
RÅ 2004 not 174
Kammarrätts beslut att återförvisa målet till försäkringskassan hade inte gått den försäkrade emot
RÅ 2004 not 175
Undantaget för omsättning av tjänster avseende social omsorg ansågs tillämpligt på tjänster avseende äldreomsorg (hemtjänst) tillhandahållna av en ekonomisk förening i de fall kommunen beviljat bistånd enligt socialtjänstlagen (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 176
Uppgift i deklaration om marknadsvärdet på aktier i fåmansföretag ansågs inte utgöra sådan oriktig uppgift som krävs för skattetillägg
RÅ 2004 not 177
Uppgift i deklaration om marknadsvärdet på aktier i fåmansföretag ansågs inte utgöra sådan oriktig uppgift som krävs för skattetillägg
RÅ 2004 not 178
Arvsavstående som skett från lott efter den först avlidne föräldern men inte från lott efter den sist avlidne föräldern godtogs vid skattläggningen
RÅ 2004 not 179
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Sjukpenninggrundande inkomst (skydd för sjukpenninggrundande inkomst vid sjukskrivning i omedelbar anslutning till studieperiods slut, prejudikat- och ändringsskäl) / Sjukpenninggrundande inkomst (kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då fråga var om skydd för sjukpenninggrundande inkomst vid sjukskrivning i omedelbar anslutning till studieperiods slut
RÅ 2004 not 180
Ansökan av I.A. om prövning av statsråds beslut om förvar enligt utlänningslagen
RÅ 2004 not 181
Ansökan om utdömande av vite som förelagts med stöd av miljöbalken skulle prövas av miljödomstol
RÅ 2004 not 182
Ansökan av H.I. om rättsprövning av ett beslut om antagande av detaljplan
RÅ 2004 not 183
Ansökan av A.L. m.fl. om rättsprövning av beslut om bygglov. - Byggnadsnämnden i Norrtälje kommun beslutade den 27 februari 2003 att bevilja bygglov för uppförande av mast och två teknikbodar på fastigheten Röcksta 1:18
RÅ 2004 not 184
Grund för att påföra skattetillägg ansågs inte föreligga då / Det av bilaga till deklaration framgick att avyttrade aktier var onoterade varigenom schablonmetoden för beräkning av anskaffningsutgift inte fick användas
RÅ 2004 not 185
Fråga om interimistiskt förordnande i mål om villkorlig körkortsåterkallelse
RÅ 2004 not 186
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Ersättning beviljades i mål om förhandsbesked där Riksskatteverket var sökande / Skuld som bokförts i skattskyldigs enskilda näringsverksamhet men som därefter förts till den privata sfären skulle vid 2000 års taxering inte beaktas vid beräkning av räntefördelningsunderlaget (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 187
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Föreningsavgälder skulle tas upp som intäkt hos bostadsrättsförening / Ersättning beviljades i mål om förhandsbesked där Riksskatteverket var sökande / Föreningsavgälder skulle tas upp som intäkt hos bostadsrättsförening (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 188
Försäkrad som under tid hans körkort var återkallat inte kunde utföra några arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare hade inte rätt till arbetslöshetsersättning under återkallelsetiden så länge anställningen kvarstod
RÅ 2004 not 189
Talan avvisad när uppgivet ombud inte gett in fullmakt
RÅ 2004 not 190
Överklagande ansågs ha kommit in i rätt tid då klagande på insänt delgivningskvitto skrivit att hon önskade överklaga beslutet
RÅ 2004 not 191
Ansökan av K.O.L. om återställande av försutten tid. - Kammarrätten i Jönköping beslutade den 24 januari 2003 att inte meddela K.O.L. prövningstillstånd i mål om livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. K.O.L:s dåvarande ombud advokaten S.R. tog del av kammarrättens beslut den 30 januari 2003. I skrivelse den 18 maj 2003 till K.O.L. uppgav S.R. att han hade skrivit ett överklagande men tyvärr missat att sända det till kammarrätten
RÅ 2004 not 192
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Ersättning beviljades i mål om beskattning av s.k. förbjudet lån (betydelse för rättstillämpningen)
RÅ 2004 not 193
När en ideell förening övergick från att vara begränsat skatskyldig till att bli obegränsat skattskyldig skulle anskaffningsvärdena för föreningens byggnader, markanläggningar och inventarier utgöras av tillgångarnas marknadsvärde vid tiden för övergången (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 194
Förhandsbesked undanröjdes med hänsyn till oklarheter i ansökningen
RÅ 2004 not 195
Beslut att anta detaljplan för bl.a. skolverksamhet (avslag) / Jäv för ledamot i byggnadsnämnd vid handläggning av detaljplaneärende (avslag) / Jäv för ledamot i byggnadsnämnd vid handläggning av detaljplaneärende (rättsprövning, avslag)
RÅ 2004 not 196
När ett aktiebolag fått avdrag för ingående mervärdesskatt i nära anslutning till att tullräkning utställts på bolagets ombud (speditör) har någon ny avdragsrätt inte ansett uppkomma när tullverket vid ett senare tillfälle, med anledning av utebliven betalning från speditören, anmodat bolaget att betala skatten
RÅ 2004 not 197
Avstyckad del av skogsfastighet ansågs utgöra en verksamhetsgren (förhandsbesked)
RÅ 2004 not 198
Ansökan av F.G. om prövning av statsråds beslut om fortsatt förvar enligt utlänningslagen
RÅ 2004 not 199
Ansökan av J.S. m.fl. om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan. -Kommunfullmäktige i Arboga kommun (2000-12-19) antog detaljplan för del av Västra Ladubacksgärdet norr om kv. Katrinelund
RÅ 2004 not 200
Kammarrätt avgjorde mål innan klagandens svarsfrist gått ut (återförvisning)
RÅ 2004 not 201
Kammarrätt borde ha hållit muntlig förhandling i mål om arbetsskadeersättning
RÅ 2004 not 202
Bygglov för mobiltelemast och teknikbodar (avslag)
RÅ 2004 not 203
Beslut som inte ansetts kunna bli föremål för rättsprövning / Finansdepartementets beslut att inte pröva en begäran att återta/rätta en av departementet utgiven promemoria
RÅ 2004 not 204
Regeringen hade rätt att pröva ansökan om dispens från krav i djurskyddsförordningen (avslag) / Regeringen hade rätt att pröva ansökan om dispens från krav i djurskyddsförordningen (rättsprövning, avslag)
RÅ 2004 not 205
När tiden för att ansöka om rättsprövning försuttits prövades om förutsättningar för resning förelåg (avslag)
RÅ 2004 not 206
Beslut ansågs inte utgöra myndighetsutövning mot enskild och kunde därför inte bli föremål för rättsprövning då beslutet inneburit att begäran om omprövning av ett tidigare regeringsbeslut lämnats utan åtgärd
RÅ 2004 not 207
Ansökan av H.B. m.fl. om rättsprövning av beslut om bygglov för uppförande av ett vindkraftverk
RÅ 2004 not 208
Bygglov för om- och tillbyggnad av bostadshus (avslag)
RÅ 2004 not 209
Beslut om indragning från allmänt underhåll av väg (avslag) / Indragning från allmänt underhåll av väg (rättsprövning, avslag)
RÅ 2004 not 210
Ansökan av S.J. om rättsprövning av beslut om bygglov
RÅ 2004 not 211
Ansökan av A.B. om resning i mål om disciplinpåföljd
RÅ 2004 not 212
Not 212. Ansökan av A.B. om resning i mål om disciplinpåföljd. - A.B. anmälde överläkaren A.V. till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) för vad han anfört om henne i ett utlåtande till nämnden. Hon anmälde även legitimerade läkaren T.J. bl.a. för att han fört in felaktiga uppgifter om henne i hennes journal samt uppgav att anmälan avsåg förhållanden som inträffat år 1998 och dessförinnan. Vidare begärde hon att HSAN skulle granska hennes journal från Nyhems vårdcentral. HSAN tog i beslut den 23 januari och den 20 mars 2002 inte upp hennes anmälningar till prövning. Beträffande anmälan mot T.J. angavs att omständigheterna var sådana att underrättelse om anmälan enligt 5 kap. 5 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område inte kunde ske inom föreskriven tid och beträffande de två övriga anmälningarna att de inte ansågs omfatta frågor som det ankom på nämnden att pröva. A.B. överklagade HSAN:s beslut hos Länsrätten i Stockholms län som i domar den 22 och 29 april 2002 avslog hennes överklaganden. Hon överklagade länsrättens avgöranden hos Kammarrätten i Stockholm som den 15 augusti 2003 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Sedan A.B. fullföljt sin talan hos Regeringsrätten beslutade Regeringsrätten den 26 april 2004 att inte meddela prövningstillstånd i målen (mål nr 5002-5003-03). I samma beslut avslog Regeringsrätten ett yrkande om rättshjälp samt avvisade framställt yrkande om skadestånd och uttalade att vad A.B. anfört om domarjäv inte föranledde någon Regeringsrättens åtgärd. - A.B. fick anses söka om resning. -
RÅ 2004 not 213
Rätt till föräldrapenning under tjänstledighet från anställning under utlandsvistelse / Föräldrapenning (en person som under utlandsvistelse var tjänstledig från anställning i Sverige ansågs inte ha helt upphört att vara yrkesverksam här och omfattades därför av den svenska lagstiftningen
RÅ 2004 not 214
Prövningstillstånd, kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål då fråga var om / Arbetsskadelivränta (återkrav av arbetsskadelivränta och krav på dröjsmålsränta, ändringsskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål om återkrav av arbetsskadelivränta och krav på dröjsmålsränta (ändringsskäl)
RÅ 2004 not 215
En person som tillsammans med sambo hade ett väsentligt inflytande i ett fåmansföretag ansågs ha väsentlig anknytning till Sverige
RÅ 2004 not 216
Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om fortsatt förvar enligt utlänningslagen
RÅ 2004 not 217
Prövningstillstånd i kammarrätt krävdes inte beträffande fråga om rättshjälp i mål om inkomsttaxering
RÅ 2004 not 218
Ansökan av I.A. om prövning av statsråds beslut om fortsatt förvar enligt utlänningslagen
RÅ 2004 not 219
Beslut att upphäva bygglov för servicestation med hänsyn till att åtgärden inte var lämplig från allmän synpunkt (avslag)
RÅ 2004 not 220
Ansökan av B.H. om rättsprövning ang. beslut om vägrat bygglov för vindkraftverk. -Byggnadsnämnden i Marks kommun (1999-05-25) beslutade att avslå en ansökan om bygglov för uppsättande av ett vindkraftverk med en 70 meter hög mast och en turbin med 14 meters diameter med en effekt på 30 kW på fastigheten Skepared 3:5. Ifrågavarande fastighet låg inom ett område som inte omfattades av detaljplan. Området var upptaget i Marks kommuns Kulturmiljöprogram (FBK 11) Skepshults kyrkby
RÅ 2004 not 221
Frågan om återkallelse tills vidare av körkortstillstånd hade förfallit när åtal för underliggande brott ogillats
RÅ 2004 not 222
Förhandsbesked om förmögenhetsskatt undanröjdes då tillräckligt underlag för ett förhandsbesked saknades
RÅ 2004 not 223
Ansökan av M.A-S. om prövning av statsråds beslut om förvar enligt utlänningslagen (1989:529)
RÅ 2004 not 224
Kammarrätts beslut att avslå en begäran om att tillhandahålla utskrift av sakkunnigförhör som hållit i länsrätt
RÅ 2004 not 225
Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. / Ersättning beviljades i mål om inkomsttaxering (fråga av betydelse för rättstillämpningen) / Överföring av en enskild näringsverksamhet till ett aktiebolag med retroaktiv verkan godtogs inte vid inkomsttaxeringen när bolaget genom överföringen skulle komma att beskattas för en verksamhetsperiod som omfattade 28 månader
RÅ 2004 not 226
Negativt förhandsbesked om nybyggnad av fäbodstuga (avslag)
RÅ 2004 not 227
Ansökan om resning gjordes samtidigt som rättidiga besvär anfördes (avvisning)
RÅ 2004 not 228
Not 228. Ansökan om resning av Omnia Non Satis AB. - Skattemyndigheten i Stockholm beslutade den 11 juni 1999 att - såvitt nu är i fråga - höja Omnia Non Satis AB:s (bolaget) underlag för arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1996 med 67 731 kr samt för utgiftsåret 1997 med 213 594 kr avseende kassauttag av delägare/företagsledare. Vidare påförde skattemyndigheten avgiftstillägg med 20 procent av den beräknade arbetsgivaravgiften. Sedan bolaget överklagat skattemyndighetens beslut avslog Länsrätten i Stockholm överklagandet i denna del genom dom den 18 oktober 2001. Kammarrätten i Stockholm avslog bolagets överklagande av länsrättens dom genom dom den 14 februari 2003. - Bolaget ansökte om resning och anförde bl.a. följande. Sedan kammarrätten meddelade sina domar har framkommit att med mycket stor sannolikhet har det kassaunderskott som funnits i bolagets redovisning haft sin grund i oklarheter beträffande tillämpningen av det redovisningssystem som bolaget använt och som köpts in via Axfood It AB. De problem som funnits beträffande tillämpningen av redovisningssystemet har inte tidigare varit kända för de båda företagsledarna Mats Röstlund och Anna Röstlund. Den grundläggande orsaken till att kassadifferenser uppkommit har varit att redovisningssystemet redovisat återköp som ett positivt saldo i kassan och inte såsom ett negativt saldo. Konsekvensen härav har blivit att kassan bokföringsmässigt sett väsentligt större ut än den faktiskt varit. Med utgångspunkt från de uppgifter som lämnats i skriften från Axfood It AB har bolagets bokföringsfirma gjort en detaljerad genomgång av redovisningen under en viss period. Av bokföringsfirmans redogörelse framgår att den detaljerade analys och omarbetning av redovisningen som genomförts inte har visat sådana fel och brister i kassaredovisningen som fanns i den ursprungliga bokföringen vilken skattemyndigheten granskade. Uppfattningen hos bokföringsfirman är att den felkälla som framför allt varit avgörande utgörs av egenskaper hos kassaredovisningssystemet som tidigare inte varit kända vare sig hos bolaget eller dess bokförare. Sålunda har de fel och brister som funnits i bolagets redovisning inte haft sin grund i några undanhållna intäkter utan berott på tekniska faktorer i kassaredovisningssystemet. - Bolaget åberopar en skrivelse från Axfood It AB i vilken det aktuella kassasystemet beskrivs samt en redogörelse från en bokföringsfirma över resultatet av en ombokföring av bolagets räkenskaper under januari- oktober 1995. -
RÅ 2004 not 229
Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Laglighetsprövning enligt kommunallagen då fråga var om vid vilken tidpunkt ett upphandlingsförfarande kunde anses ha inletts (prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde laglighetsprövning enligt kommunallagen (fråga var om vid vilken tidpunkt ett upphandlingsförfarande kunde anses ha inletts)
RÅ 2004 not 230
Not 230. Notisen har utgått.
RÅ 2004 not 231
Förhandsbesked om nybyggnad av bostadshus (avslag) / Beslut om förhandsbesked om nybyggnad av bostadshus (rättsprövning, avslag)
RÅ 2004 not 232
Påstående om domvilla skulle prövas inom ramen för resningsförfarandet / Ansökan om resning avvisad och överlämnad till kammarrätt när ansökan avsett ärende som avgjorts av hyresnämnd
RÅ 2004 not 233
Yrkande om upphörande av tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård m.m. kunde inte prövas av kammarrätten som första instans
RÅ 2004 not 234
Undantaget för försäkringstjänster ansågs inte omfatta medverkan vid omplaceringar inom ramen för fondförsäkring
RÅ 2004 not 235
Fråga om detaljplan borde ha antagits av kommunfullmäktige (avslag)
RÅ 2004 not 236
Ersättning för rättegångskostnader kunde inte utgå / Beslut att anta detaljplan för kontor med parkeringshus m.m.(avslag) / Beslut att anta detaljplan för kontor med parkeringshus m.m. (avslag) / Ersättning för rättegångskostnader kunde inte utgå i mål om rättsprövning