lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 26 mars 2009

CELEX
62007CC0125
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 Nedan kallad Erste.

3 Nedan kallad RZB.

4 Nedan kallad BA-CA. BA-CA är ett kreditinstitut som bildades i september 1998 genom en fusion mellan Bank Austria AG (BA) och Creditanstalt AG (CA). Dess firmanamn ändrades den 13 augusti 2002.

5 Nedan kallad ÖVAG.

6 Dom av den 14 december 2006 i de förenade målen T-259/02T-264/02 och T-271/02, Raiffeisen Zentralbank Österreich AG m.fl. mot kommissionen (REG 2006, s. II-5169) (nedan kallad den överklagade domen).

7 Beslut av den 11 juni 2002 i ett förfarande i enlighet med artikel 81 i EG-fördraget (Ärende COMP/36.571/D-1 – Österrikiska banker Lombardklubben) (EUT L 56, 2004, s. 1) (nedan kallat det omtvistade beslutet).

8 Rådets förordning av den 6 februari 1962, Första förordningen om tillämpning av artiklarna [81] och [82] i fördraget (EGT 13, 1962, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1216/1999 av den 10 juni 1999 (EGT L 148, s. 5) (nedan kallad förordning nr 17). Nämnas bör att denna förordning har ersatts av rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1).

9 Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 15.2 i förordning nr 17 och artikel 65.5 i EKSG-fördraget (EGT C 9, 1998, s. 3) (nedan kallade riktlinjerna).

10 EGT C 207, 1996, s. 4 (nedan kallat meddelandet om samarbete).

11 BGBl. nr 3903/1993.

12 Såsom förstainstansrätten angett i punkt 6 i det överklagade beslutet görs det i Österrike skillnad mellan banker som endast har en strukturell nivå och bankgrupper som har flera strukturella nivåer, vilka även kallas decentraliserade.

13 Dom av den 28 maj 1998 i mål C-7/95 P, Deere mot kommissionen (REG 1998, s. I-3111), punkt 19 och där angiven rättspraxis.

14 Dom av den 21 september 2006 i mål C-167/04 P, JCB Service mot kommissionen (REG 2006, s. I-8935), punkt 114 och där angiven rättspraxis.

15 Se bland annat dom av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. I-123), punkt 51 och där angiven rättspraxis.

16 Dom av den 18 januari 2007 i mål C-229/05 P, PKK och KNK mot rådet (REG 2007, s. I-439), punkt 32 och där angiven rättspraxis.

17 Domen i det ovannämnda målet JCB Service mot kommissionen, punkt 107 och där angiven rättspraxis, samt dom av den 10 maj 2007 i mål C-328/05 P, SGL Carbon mot kommissionen (REG 2007, s. I-3921), punkt 41 och där angiven rättspraxis.

18 Se bland annat domarna i de ovannämnda målen JCB Service mot kommissionen, punkt 106 och där angiven rättspraxis, samt SGL Carbon mot kommissionen, punkt 41 och där angiven rättspraxis.

19 Se dom av den 17 december 1998 i mål C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen (REG 1998, s. I-8417), punkt 128, av den 29 april 2004 i mål C-359/01 P, British Sugar mot kommissionen (REG 2004, s. I-4933), punkt 47, av den 28 juni 2005 i de förenade målen C-189/02 P, C-202/02 P, C-205/02 P–C-208/02 P och C-213/02 P, Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (REG 2005, s. I-5425), punkt 244, samt av den 8 februari 2007 i mål C-3/06 P, Groupe Danone mot kommissionen (REG 2007, s. I-1331), punkt 69.

20 Se bland annat domen i det ovannämnda målet Baustahlgewebe mot kommissionen, punkt 129, i det ovannämnda målet British Sugar mot kommissionen, punkt 48, samt i de ovannämnda förenade målen Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen, punkt 245.

21 Se domen i det ovannämnda målet PKK och KNK mot rådet, punkt 35.

22 Se bland annat domarna i de ovannämnda målen JCB Service mot kommissionen, punkt 108 och där angiven rättspraxis, samt PKK och KNK mot rådet, punkt 37 och där angiven rättspraxis.

23 Det ska härvid hänvisas till övervägandena i punkt 53 och följande punkter i domen i de ovannämnda förenade målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen.

24 Se Conseil de la concurrence beslut 2000-D-28 avseende konkurrenssituationen inom fastighetskreditsektorn (BOCCRF nr 13 av den 5 december 2000) och Cour d’appel de Paris dom av den 27 november 2001 avseende den talan om överklagande som ingetts av SA Caisse nationale du crédit agricole, SA Société générale, SA BNP Paribas, SA Crédit lyonnais, Confédération nationale du crédit mutuel, Fédération du crédit mutuel océan, Caisse régionale du Crédit agricole de la Loire-Atlantique, SA Caisse nationale des caisses d’épargne et de prévoyance (CNCEP) och Caisse d’épargne des Alpes mot Conseil de la concurrence beslut 2000-D-28 av den 19 september 2001 avseende konkurrenssituationen inom fastighetskreditsektorn (BOCCRF nr 2 av den 31 januari 2002).

25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 mars 1984 i de förenade målen 29/83 och 30/83, Compagnie royale asturienne des mines och Rheinzink mot kommissionen (REG 1984, s. 1679), punkt 9.

26 Dom av den 2 oktober 2003 i mål C-176/99 P, ARBED mot kommissionen (REG 2003, s. I-10687), punkt 21.

27 Se dom av den 18 oktober 1989 i mål 374/87, Orkem mot kommissionen (REG 1989, s. 3283; svensk specialutgåva, volym 10, s. 217), punkt 27.

28 Dom av den 21 september 1989 i de förenade målen 46/87 och 227/88, Hoechst mot kommissionen (REG 1989, s. 2859; svensk specialutgåva, volym 10, s. 133), punkt 15.

29 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 mars 2000 i mål C-7/98, Krombach (REG 2000, s. I-1935), punkterna 25 och 26, och av den 6 mars 2001 i mål C-274/99 P, Connolly mot kommissionen (REG 2001, s. I-1611), punkterna 37 och 38.

30 Se domen i det ovannämnda målet Orkem mot kommissionen, punkt 35.

31 Se dom av den 7 juni 1983 i de förenade målen 100/80–103/80, Musique Diffusion française m.fl. mot kommissionen (REG 1983, s. 1825; svensk specialutgåva, volym 7, s. 133), punkt 10, och av den 6 april 1995 i mål C-310/93 P, BPB Industries och British Gypsum mot kommissionen (REG 1995, s. I-865), punkt 21.

32 Se domen i de ovannämnda förenade målen Musique Diffusion française m.fl. mot kommissionen, punkt 14.

33 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 november 1987 i de förenade målen 142/84 och 156/84, British American Tobacco och Reynolds mot kommissionen (REG 1987, s. 4487; svensk specialutgåva, volym 9, s. 247), punkt 70.

34 Se domen i de ovannämnda förenade målen Musique Diffusion française m.fl. mot kommissionen, punkt 14.

35 När det gäller det andra villkoret för att ett avtal eller ett samordnat förfarande ska strida mot artikel 81.1 EG måste det ha till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden. Det måste således i första hand prövas huruvida avtalet eller det samordnade förfarandet har ett konkurrensbegränsande syfte. Om detta är fallet ska förbudet i artikel 81.1 EG gälla, oberoende av resultatet av dem (punkterna 426–429 i det omtvistade beslutet). Om syftet inte är att begränsa eller snedvrida konkurrensen ska det göras en prövning i syfte att fastställa huruvida avtalet eller det samordnade förfarandet får en sådan verkan (se bland annat domstolens dom av den 28 februari 1991 i mål C-234/89, Delimitis (REG 1991, s. I-935; svensk specialutgåva, volym 11, s. 65), punkt 13, samt förstainstansrättens dom av den 13 december 2001 i de förenade målen T-45/98 och T-47/98, Krupp Thyssen Stainless och Acciai speciali Terni mot kommissionen (REG 2001, s. II-3757), punkt 152).

36 Dom av den 23 november 2006 i mål C-238/05, Asnef-Equifax och Administración del Estado (REG 2006, s. I-11125), punkt 33 och där angiven rättspraxis.

37 Dom av den 28 april 1998 i mål C-306/96, Javico (REG 1998, s. I-1983), punkt 16, samt domen i det ovannämnda målet Asnef-Equifax och Administración del Estado, punkt 34. Se även dom av den 29 oktober 1980 i de förenade målen 209/78–215/78 och 218/78, van Landewyck m.fl. (REG 1980, s. 3125; svensk specialutgåva, volym 5, s. 345), punkt 170, och av den 17 juli 1997 i mål C-219/95 P, Ferriere Nord mot kommissionen (REG 1997, s. I-4411), punkt 20.

38 Idem.

39 Domen i det ovannämnda målet Asnef-Equifax och Administración del Estado, punkt 35 och där angiven rättspraxis.

40 Dom av den 1 februari 1978 i mål 19/77, Miller International Schallplatten mot kommissionen (REG 1978, s. 131), punkt 15, och domen i det ovannämnda målet Ferriere Nord mot kommissionen, punkt 19. Se även dom av den 21 januari 1999 i de förenade målen C-215/96 och C-216/96, Bagnasco m.fl. (REG 1999, s. I-135), punkt 48.

41 Se dom av den 9 juli 1969 i mål 5/69, Völk (REG 1969, s. 295; svensk specialutgåva, volym 1, s. 409), punkt 5, samt domarna i de ovannämnda målen Miller International Schallplatten mot kommissionen, punkt 15, och Asnef-Equifax och Administración del Estado, punkt 34 och där angiven rättspraxis.

42 Domen i det ovannämnda målet Javico, punkt 17 och där angiven rättspraxis.

43 Min kursivering.

44 Dom av den 26 november 1975 i mål 73/74, Groupement des fabricants de papiers peints de Belgique m.fl. mot kommissionen (REG 1975, s. 1491; svensk specialutgåva, volym 2, s. 525), punkt 25, samt domen i det ovannämnda målet Asnef-Equifax och Administración del Estado, punkt 37 och där angiven rättspraxis.

45 Domen i det ovannämnda målet Groupement des fabricants de papiers peints de Belgique m.fl. mot kommissionen, punkt 26, dom av den 11 juli 1985 i mål 42/84, Remia m.fl. mot kommissionen (REG 1985, s 2545; svensk specialutgåva, volym 8, s. 277), punkt 22, av den 18 juni 1998 i mål C-35/96, kommissionen mot Italien (REG 1998, s. I-3851), punkt 48, och av den 19 februari 2002 i mål C-309/99, Wouters m.fl. (REG 2002, s. I-1577), punkt 95, samt domen i det ovannämnda målet Asnef-Equifax och Administración del Estado, punkt 37 och där angiven rättspraxis.

46 Punkt 6.

47 Se punkt 160 i den överklagade domen.

48 Se bland annat de illustrationer som ges i punkt 431 i det omtvistade beslutet.

49 Det ska härvid påpekas att rådets andra direktiv 89/646/EEG av den 15 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, samt med ändring av direktiv 77/780/EEG (EGT L 386, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 27), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/26/EG av den 29 juni 1995 (EGT L 168, s. 7), har underlättat de europeiska bankernas tillträde till bankmarknaderna i andra medlemsstater än i deras ursprungsland genom att harmonisera villkoren för utövande av bankverksamhet, fastställa en princip för ömsesidigt godkännande av verksamhetstillstånd som medlemsstaterna har beviljat kreditinstitut och genom att organisera en kontroll som endast ska utövas av kreditinstitutens hemland.

50 Enligt artikel 43 EG omfattas kreditinstitut på samma sätt som alla ekonomiska aktörer av etableringsfriheten.

51 Banksektorn omfattas också enligt artikel 49 EG av friheten att tillhandahålla tjänster med möjlighet att utan diskriminering tillhandahålla sådana tjänster till personer i andra medlemsstater. Det ska vidare erinras om att i enlighet med artikel 51.2 EG ska liberaliseringen av de bank- och försäkringstjänster som är förbundna med kapitalrörelser genomföras parallellt med liberaliseringen av rörligheten för kapital.

52 Se domen i det ovannämnda målet Baustahlgewebe mot kommissionen, punkt 58, och dom av den 8 juli 1999 i mål C-49/92 P, kommissionen mot Anic Partecipazioni (REG 1999, s. I-4125), punkt 86. Se även artikel 2 i förordning nr 1/2003 där det anges att bevisbördan vid alla nationella förfaranden eller gemenskapsförfaranden för tillämpning av artikel 81 EG ska åvila den part eller myndighet som gör gällande att artikel 81.1 EG har överträtts.

53 Förstainstansrättens dom av den 14 maj 1997 i mål T-77/94, VGB m.fl. mot kommissionen (REG 1997, s. II-759).

54 Dom av den 21 februari 1995 i mål T-29/92, SPO m.fl. mot kommissionen (REG 1995, s. II-289).

55 Dom av den 15 december 1994 i mål C-250/92, DLG (REG 1994, s. I-5641), punkt 54, domen i de ovannämnda förenade målen Landewyck m.fl. mot kommissionen, punkt 170, domen i det ovannämnda målet Remia m.fl. mot kommissionen, punkt 22, domen i det ovannämnda målet Ferriere Nord mot kommissionen, punkt 20, domen i det ovannämnda målet Javico, punkt 16, domen i de ovannämnda förenade målen Bagnasco m.fl., punkt 47, och domen i det ovannämnda målet British Sugar mot kommissionen, punkt 27.

56 Se bland annat dom av den 25 november 1971 i mål 22/71, Béguelin Import (REG 1971, s. 949), punkt 18, och domen i det ovannämnda målet Javico, punkt 17.

57 Domen i det ovannämnda målet VGB m.fl. mot kommissionen, punkt 140.

58 Dom av den 25 februari 1986 i mål 193/83, Windsurfing International mot kommissionen (REG 1986, s. 611).

59 Punkt 96.

60 Förstainstansrättens dom av den 15 mars 2000 i de förenade målen T-25/95, T-26/95, T-30/95T-32/95, T-34/95T-39/95, T-42/95T-46/95, T-48/95, T-50/95T-65/95, T-68/95T-71/95, T-87/95, T-88/95, T-103/95 och T-104/95, Cimenteries CBR m.fl. mot kommissionen (REG 2000, s. II-491), punkt 833, av den 6 juli 2000 i mål T-62/98, Volkswagen mot kommissionen (REG 2000, s. II-2707), punkt 230, samt av den 11 december 2003 i mål T-61/99, Adriatica di Navigazione mot kommissionen (REG 2003, s. II-5349), punkt 27.

61 EGT L 257, 1990, s. 13.

62 Förstainstansrättens dom av den 10 mars 1992 i de förenade målen T-68/89, T-77/89 och T-78/89, SIV m.fl. mot kommissionen (REG 1992, s. II-1403; svensk specialutgåva, volym 12, s. II-303), punkt 159.

63 Kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning (EGT C 372, 1997, s. 5) (nedan kallat tillkännagivandet om definitionen av relevant marknad).

64 Punkterna 10 och 25 i tillkännagivandet om definitionen av relevant marknad.

65 Domen i det ovannämnda målet SPO m.fl. mot kommissionen.

66 Det ska nämligen erinras om att ett konkurrensbegränsande förfarande också kan omfattas av artikel 81.1 EG enbart på grund av sitt syfte. Se för ett exempel på detta förstainstansrättens dom i de ovannämnda förenade målen Cimenteries CBR m.fl. mot kommissionen, punkt 1094, och förstainstansrättens dom av den 25 oktober 2005 i mål T-38/02, Groupe Danone mot kommissionen (REG 2005, s. II-4407), punkt 99.

67 Denna rättspraxis är enligt min mening diskutabel i fråga om företagens rättigheter och rättssäkerhet. När kommissionen antar ett beslut i vilket den fastslår att företag har varit delaktiga i en komplex, kollektiv och oavbruten överträdelse, såsom beslutet i förevarande mål, ska kommissionen enligt min mening beakta att var och en av dem som beslutet riktas till kan göras personligen ansvariga, med hänsyn till deras delaktighet i överträdelsen som ska vara klart avgränsad. Eftersom ett sådant beslut kan medföra följder på det civilrättsliga planet bör kommissionen enligt min mening tydligt undersöka och definiera den relevanta marknaden i beslutet.

68 Beslut av den 16 februari 2006 i mål C-111/04 P, Adriatica di Navigazione mot kommissionen (REG 2006, s. I-22), punkt 31.

69 Se bland annat kommissionens förordning (EG) nr 2659/2000 av den 29 november 2000 om tillämpning av artikel 81.3 i fördraget på grupper av avtal om forskning och utveckling (EGT L 304, s. 7).

70 Tillkännagivande från kommissionen om avtal av mindre betydelse som inte märkbart begränsar konkurrensen enligt artikel 81.1 i fördraget (de minimis) (EGT C 368, 2001, s. 13).

71 Se bland annat domen i de ovannämnda förenade målen Cimenteries CBR m.fl. mot kommissionen, punkt 834 och där angiven rättspraxis.

72 Kommissionen har för övrigt medgett i punkt 22 i tillkännagivandet om definitionen av relevant marknad att kommissionen på vissa områden, såsom inom papperssektorn, där olika papperskvaliteter inte är utbytbara för konsumenterna, inte definierar en avskild marknad för varje papperskvalitet och varje användning. I ett sådant fall inkluderas de olika papperskvaliteterna i den relevanta marknaden och försäljningen av dem läggs samman för att ge en uppskattning av den totala marknaden.

73 Domen i det ovannämnda målet Asnef-Equifax och Administración del Estado, punkt 43 och där angiven rättspraxis.

74 Min kursivering.

75 Punkt 15 i domen.

76 Se punkt 96 i detta förslag till avgörande.

77 Se domen i det ovannämnda målet Asnef-Equifax och Administración del Estado, punkt 35 och där angiven rättspraxis.

78 Se domen i det ovannämnda målet Ferriere Nord mot kommissionen, punkt 19, och domen i det ovannämnda målet Bagnasco m.fl., punkt 48.

79 Min kursivering. Se bland annat dom av den 11 december 2007 i mål C-280/06, ETI m.fl. (REG 2007, s. I-10893), punkt 38 och där angiven rättspraxis.

80 Se bland annat domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Anic Partecipazioni, punkt 78.

81 Se domarna av den 16 november 2000 i mål C-248/98 P, KNP BT mot kommissionen (REG 2000, s. I-9641), punkt 71, i mål C-279/98 P, Cascades mot kommissionen (REG 2000, s. I-9693), punkt 78, i mål C-286/98 P, Stora Kopparbergs Bergslags mot kommissionen (REG 2000, s. I-9925), punkt 37, och i mål C-297/98 P, SCA Holding mot kommissionen (REG 2000, s. I-10101), punkt 25, samt domen i det ovannämnda målet ETI m.fl., punkt 39 och där angiven rättspraxis.

82 Se bland annat domen i det ovannämnda målet SCA Holding mot kommissionen, punkt 25.

83 Se bland annat domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Anic Partecipazioni, punkt 145.

84 Domstolen har ansett att målsättningen att genom avskräckande sanktionsåtgärder sätta stopp för ageranden som strider mot konkurrensreglerna och att förhindra att dylika ageranden upprepas skulle äventyras i sådana fall (se domen i det ovannämnda målet ETI m.fl., punkt 41 och där angiven rättspraxis).

85 Förstainstansrättens dom av den 20 april 1999 i de förenade målen T-305/94T-307/94, T-313/94T-316/94, T-318/94, T-325/94, T-328/94, T-329/94 och T-335/94, Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl. mot kommissionen (REG 1999, s. II-931), punkt 953.

86 Se bland annat dom av den 16 november 2000 i mål C-294/98 P, Metsä-Serla m.fl. mot kommissionen (REG 2000, s. I-10065), punkt 27, och av den 2 oktober 2003 i mål C-196/99 P, Aristrain mot kommissionen (REG 2003, s. I-11005), punkt 96.

87 Det följer av förstainstansrättens konstateranden i punkt 7 i den överklagade domen att gruppen Bank Austria ägde aktiemajoriteten i GiroCredit.

88 Förstainstansrätten har klart redogjort för denna rättspraxis i punkterna 323–326 och 330–333 i den överklagade domen.

89 Samordningen i fråga omfattades av tillämpningsområdet för artikel 81.1 EG från den 1 januari 1995. Erste förvärvade GiroCredit i maj 1997. De två enheterna fusionerades i oktober 1997.

90 Denna metod beskrivs i punkterna 9–13 ovan.

91 Se analogt dom av den 29 juni 2006 i mål C-308/04, SGL Carbon mot kommissionen (REG 2006, s. I-5977), punkt 46 och där angiven rättspraxis.

92 Det ska härvid erinras om att det framgår av domstolens fasta rättspraxis att bedömningen av hur allvarlig en överträdelse är ska göras med hänsyn till ett stort antal omständigheter, utan att det har fastställts någon tvingande eller uttömmande förteckning över de kriterier som absolut ska tas i beaktande (domen i det ovannämnda målet Ferriere Nord mot kommissionen, punkt 33, och domen i de ovannämnda förenade målen Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen, punkterna 240 och 241).

93 Se dom av den 15 juli 1970 i mål 41/69, ACF Chemiefarma mot kommissionen (REG 1970, s. 661; svensk specialutgåva, volym 1, s. 457), punkt 176, av den 16 december 1975 i de förenade målen 40/73–48/73, 50/73, 54/73–56/73, 111/73, 113/73 och 114/73, Suiker Unie m.fl. mot kommissionen (REG 1975, s. 1663), punkt 612, domen i det ovannämnda målet Ferriere Nord mot kommissionen, punkt 38, domen i de ovannämnda förenade målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen, punkterna 90 och 91 samt där angiven rättspraxis, och domen i de ovannämnda förenade målen Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen, punkterna 241 och 242 samt där angiven rättspraxis.

94 I punkterna 209–213 i domen i de ovannämnda förenade målen Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen, erinrade domstolen om att riktlinjerna säkerställer rättssäkerheten för de berörda företagen och möjliggör för dem att få kännedom om vilken beräkningsmetod kommissionen använder vid genomförandet av artikel 15.2 i förordning nr 17.

95 Se bland annat domstolens dom av den 2 oktober 2003 i mål C-194/99 P, Thyssen Stahl mot kommissionen (REG 2003, s. I-10821), punkt 118, samt förstainstansrättens dom av den 12 juli 2001 i de förenade målen T-202/98, T-204/98 och T-207/98, Tate & Lyle m.fl. mot kommissionen (REG 2001, s. II-2035), punkt 103, och av den 19 mars 2003 i mål T-213/00, CMA CGM m.fl. mot kommissionen (REG 2003, s. II-913), punkt 262.

96 Dom av den 30 september 2003 i mål T-203/01, Michelin mot kommissionen (REG 2003, s. II-4071).

97 Punkterna 258 och 259.

98 Domen i det ovannämnda målet Thyssen Stahl mot kommissionen, punkt 118.

99 Se även förstainstansrättens dom av den 26 april 2007 i de förenade målen T-109/02, T-118/02, T-122/02, T-125/02, T-126/02, T-128/02, T-129/02, T-132/02 och T-136/02, Bolloré m.fl. mot kommissionen (REG 2007, s. II-947), punkt 447. Denna dom har överklagats till domstolen där överklagandena för närvarande är anhängiga (målen C-322/07 P, C-327/07 P och C-338/07 P). Domen har emellertid inte överklagats på denna punkt.

100 Punkterna 53 och 62.

101 Se domen i de ovannämnda förenade målen Suiker Unie m.fl. mot kommissionen, punkterna 619 och 620, samt förstainstansrättens dom av den 8 oktober 2008 i mål T-73/04, Carbone-Lorraine mot kommissionen (REG 2008, s. II-2661), punkt 83 och där angiven rättspraxis.

102 Domen i det ovannämnda målet Thyssen Stahl mot kommissionen, punkt 118.

103 Se även domen i de ovannämnda förenade målen Bolloré m.fl. mot kommissionen, punkt 447, och den överklagade domen, punkt 240.

104 Förstainstansrättens domar av den 27 september 2006 i mål T-322/01, Roquette Frères mot kommissionen (REG 2006, s. II-3137), punkterna 71–80, särskilt punkt 75, samt punkterna 133–144 i mål T-43/02, Jungbunzlauer mot kommissionen (REG 2006, s. II-3435), punkterna 151–163, särskilt punkt 155, i mål T-59/02, Archer Daniels Midland mot kommissionen (REG 2006, s. II-3627) (nedan kallad domen i målet Archer Daniels Midland II), punkterna 157–168, särskilt punkt 161, samt domar av den 8 juli 2008 i mål T-52/03, Knauf Gips mot kommissionen, punkterna 388–415, särskilt punkt 392, i mål T-53/03, BPB mot kommissionen, punkterna 297–322, särskilt punkt 301, och i mål T-54/03, Lafarge mot kommissionen, punkterna 575–604, särskilt punkt 583.

105 Förstainstansrättens dom av den 5 april 2006 i mål T-279/02, Degussa mot kommissionen (REG 2006, s. II-897), punkt 231.

106 Idem.

107 Domstolen hade inte att bedöma denna fråga inom ramen för överklagandet av den domen.

108 Förstainstansrättens dom av den 27 juli 2005 i de förenade målen T-49/02T-51/02, Brasserie nationale mot kommissionen (REG 2005, s. II-3033).

109 Domen i det ovannämnda målet Groupe Danone mot kommissionen, punkt 150, domen i de ovannämnda förenade målen Brasserie nationale mot kommissionen, punkterna 178 och 179, samt den överklagade domen, punkt 240.

110 Den överklagade domen, punkt 285.

111 Ibidem, punkt 286 och där angiven rättspraxis.

112 Ibidem, punkt 287 och där angiven rättspraxis.

113 Dom av den 18 juni 2008 i mål T-410/03, Hoechst mot kommissionen (REG 2008, s. II-881), punkterna 345 och 348.

114 Punkterna 84–87.

115 Dom av den 12 september 2007 i mål T-30/05, Prym och Prym Consumer mot kommissionen. Domen är för närvarande föremål för ett överklagande vid domstolen (mål C-534/07 P).

116 Punkt 110.

117 Dom av den 27 september 2006 i mål T-329/01, Archer Daniels Midland mot kommissionen (REG 2006, s. II-3255) (nedan kallad domen i målet Archer Daniels Midland I).

118 Punkt 77 respektive punkt 180.

119 Punkt 78 respektive punkt 181.

120 Punkterna 76–78 respektive punkterna 179–181.

121 Punkterna 156–159 respektive punkterna 162–166.

122 Punkterna 393 och 394, punkterna 302 och 303 respektive punkterna 585 och 586.

123 Domarna i de ovannämnda målen Roquette Frères mot kommissionen, punkt 79, och Archer Daniels Midland I, punkt 182.

124 Domen i det ovannämnda målet Degussa mot kommissionen, punkt 232.

125 Domarna i de ovannämnda målen Jungbunzlauer mot kommissionen, punkt 159, och Archer Daniels Midland II, punkterna 165 och 166. Se även domarna i de ovannämnda målen Knauf Gips mot kommissionen, punkterna 395 och 403, BPB mot kommissionen, punkterna 304 och 312, samt Lafarge mot kommissionen, punkterna 587 och 594.

126 Domarna i de ovannämnda målen Jungbunzlauer mot kommissionen, punkterna 177–190, särskilt punkt 179, och Archer Daniels Midland II, punkterna 180–192, särskilt punkt 182. Se även förstainstansrättens tillvägagångssätt i domen i det ovannämnda målet Degussa mot kommissionen, punkt 224.

127 Punkt 185 och där angiven rättspraxis.

128 Domen i det ovannämnda målet Lafarge mot kommissionen, punkterna 587–593. Se även domarna i de ovannämnda målen Knauf Gips mot kommissionen, punkterna 396–402, och BPB mot kommissionen, punkterna 307–311.

129 Punkt 240 och där angiven rättspraxis.

130 Se ovan fotnot 118.

131 Se punkt 286 i den överklagade domen.

132 Domen i det ovannämnda målet JCB Service mot kommissionen, punkt 205. Se även förstainstansrättens dom av den 18 juli 2005 i mål T-241/01, Scandinavian Airlines System mot kommissionen (REG 2005, s. II-2917), punkt 87 och där angiven rättspraxis.

133 Se domen i det ovannämnda målet JCB Service mot kommissionen, punkt 201.

134 Det ska erinras om att enligt fast rättspraxis utgör frågan om huruvida förstainstansrätten har tagit ställning till parternas grunder och på ett korrekt sätt har motiverat domen en rättsfråga vilken som sådan kan åberopas i mål om överklagande (se bland annat dom av den 7 maj 1998 i mål C-401/96 P, Somaco mot kommissionen (REG 1998, s. I-2587), punkt 53 och där angiven rättspraxis).

135 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 maj 1998 i mål C-259/96 P, rådet mot de Nil och Impens (REG 1998, s. I-2915), punkterna 32–34, och av den 17 maj 2001 i mål C-449/98 P, IECC mot kommissionen (REG 2001, s. I-3875), punkt 70, samt beslut av den 19 juli 1995 i mål C-149/95 P(R), kommissionen mot Atlantic Container Line m.fl. (REG 1995, s. I-2165), punkt 58, av den 14 oktober 1996 i mål C-268/96 P(R), SCK och FNK mot kommissionen (REG 1996, s. I-4971), punkt 52, och av den 25 juni 1998 i mål C-159/98 P(R), Nederländska Antillerna mot rådet (REG 1998, s. I-4147), punkt 70.

136 Se rättspraxis som det hänvisas till i fotnot 19 ovan.

137 Dom av den 6 mars 2001 i mål C-274/99 P, Connolly mot kommissionen (REG 2001, s. I-1611).

138 Punkt 120.

139 Punkt 121. Se även dom av den 11 september 2003 i mål C-197/99 P, Belgien mot kommissionen (REG 2003, s. I-8461), punkt 81.

140 Punkt 470 i det omtvistade beslutet.

141 Punkterna 245–251 ovan.

142 Tillskrivandet gäller GiroCredit för perioden mellan 1995 och oktober 1997 när den var huvudbank inom sektorn, av Erste för perioden mellan oktober 1997 och juni 1998 när den, till följd av förvärvet av GiroCredit, blev sektorns huvudbank.

143 Min kursivering.

144 Punkterna 261 och 504–506 i den överklagade domen.

145 Klaganden har hänvisat till kommissionens beslut 77/327/EEG av den 19 april 1977, om ett förfarande för tillämpning av artikel 86 i EEG-fördraget (Ärende IV/28.841 – ABG/Oljeföretag som är verksamma i Nederländerna) (EGT L 117, s. 1), kommissionens beslut 92/204/EEG av den 5 februari 1992, om ett förfarande för tillämpning av artikel 85 i EEG-fördraget (Ärendena IV/31.572 och IV/32.571 – Byggnadsindustrin i Nederländerna) (EGT L 92, s. 1), se punkt 141 i beslutet, och kommissionens beslut 1999/271/EG av den 9 december 1998, om ett förfarande enligt artikel 85 i EG-fördraget (Ärende IV/34.466 – Greek Ferries) (EGT L 109, 1999, s. 24), samt domen i det ovannämnda målet Jungbunzlauer mot kommissionen, punkt 88.

146 Dom av den 9 september 2003 i mål C-198/01, CIF (REG 2003, s. I-8055), punkt 57.

147 Se bland annat förstainstansrättens dom av den 14 maj 1998 i mål T-311/94, BPB de Eendracht mot kommissionen (REG 1998, s. II-1129), punkt 309, och domen i det ovannämnda målet Archer Daniels Midland I, punkt 107.

148 Se domen i det ovannämnda målet Jungbunzlauer mot kommissionen, punkt 238.

149 Punkt 205. Se även domen i det ovannämnda målet Scandinavian Airlines System mot kommissionen, punkt 87 och där angiven rättspraxis.

150 Domen i det ovannämnda målet JCB Service mot kommissionen, punkt 201.

151 Punkt 506 i den överklagade domen.

152 Punkterna 558 och 559 i det omtvistade beslutet.

153 Punkterna 545 och 546 i det omtvistade beslutet.

154 Punkterna 547–557 i det omtvistade beslutet.

155 Punkt 456.

156 Punkterna 393 och 394.

157 BA-CA har i sitt överklagande hänvisat till begreppet företagets värdefulla (Hilfreiche) samarbete. Detta begrepp förekommer inte i den överklagade domen.

158 Se förstainstansrättens dom i det ovannämnda målet Groupe Danone mot kommissionen, punkt 453.

159 Se domen i det ovannämnda målet Jungbunzlauer mot kommissionen, punkt 238.

160 Punkt 454.

161 Punkt 32 och följande punkter.

162 Punkt 34.

163 Idem.

164 Punkt 27.

165 Se domstolens dom av den 9 november 1983 i mål 322/81, Nederlandsche Banden-Industrie-Michelin mot kommissionen (REG 1983, s. 3461; svensk specialutgåva, volym 7, s. 351), punkt 7, i de ovannämnda förenade målen Hoechst mot kommissionen, punkt 15, och domen i det ovannämnda målet Orkem mot kommissionen, punkterna 32 och 33.

166 Punkt 33.

167 Min kursivering.

168 Se även domen i de ovannämnda förenade målen Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen, punkterna 61–65.

169 Domen i det ovannämnda målet Orkem mot kommissionen, punkt 37.

170 Se den rättspraxis som nämns i punkt 540 i den överklagade domen och särskilt förstainstansrättens dom av den 20 februari 2001 i mål T-112/98, Mannesmannröhren-Werke mot kommissionen (REG 2001, s. II-729), punkterna 71–73 och där angiven rättspraxis.

171 Kommissionens tillkännagivande om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden (EUT C 298, 2006, s. 17).

172 Punkt 276.

173 Se mina överväganden ovan i punkt 128.

174 Se bland annat beslut av den 12 december 2006 i mål C-129/06 P, Autosalone Ispra mot kommissionen (REG 2006, s. I-131), punkt 22 och där angiven rättspraxis.

175 Utöver klagandena väckte även Bank für Arbeit und Wirtschaft AG (nedan kallad BAWAG), PSK, Niederösterreichische Landesbank-Hypothekenbank AG (nedan kallad NÖ-Hypo) och Raiffeisenlandesbank Niederösterreich-Wien AG (nedan kallad RLB) talan om ogiltigförklaring vid förstainstansrätten. RLB fusionerades år 1997 med Raiffeisen Wien AG (nedan kallad RBW).

176 Punkt 426 i det omtvistade beslutet.

177 Punkt 1 A första och fjärde styckena i riktlinjerna.

178 Riktvärdet från andra till fjärde kategorierna motsvarar i varje steg hälften av det för den närmast högre kategorin, och detsamma gäller det till kategorin svarande utgångsbeloppet (se punkt 424 i den överklagade domen).

179 Jag hänvisar till redogörelsen för parternas argument i punkterna 339–354 i den överklagade domen.

180 Min kursivering.

181 Punkt 9 c i det omtvistade beslutet, som citeras i föregående punkt.

182 Se punkterna 58–62, 358–361 och 516–518 i det omtvistade beslutet.

183 Se kommissionens beslut av den 7 november 2000 i Ärende COMP/M.2140 – BAWAG/PSK, punkt 9, av den 14 november 2000 i Ärende COMP/M.2125 – HypoVereinsbank/Bank Austria, punkt 21, och av den 2 juli 2001 i Ärende COMP/M.2402 – Creditanstalt/RZB/JV, punkt 15. Dessa beslut har offentliggjorts på webbplatsen http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases.

184 Detta beslut finns också tillgängligt på webbplatsen http://ec.europa.eu/comm/competition/mergers/cases.

185 Böterna är angivna i miljoner euro.

186 Punkterna 521 och 522 i det omtvistade beslutet.

187 Punkterna 525–542 i det omtvistade beslutet.

188 Punkterna 543–559 i det omtvistade beslutet.