Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 28 juni 2007

1 Originalspråk: engelska.

2 Arbitragehof på nederländska och Schiedshof på tyska.

3 Den 7 maj 2007 bytte den hänskjutande domstolen genom en ändring i den belgiska konstitutionen namn till Cour constitutionnelle/Grondwettelijk Hof/Verfassungsgerichtshof (författningsdomstol), Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 8 maj 2007, s. 25101–25102.

4 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57), senare ändrad vid ett flertal tillfällen, senast genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 629/2006 av den 5 april 2006 (EGT L 114, s. 1).

5 Se K. Lenaerts, Constitutionalism and the many faces of federalism, American Journal of Comparative Law, 1990, s. 205–263.

6 Se det välkända utdraget ur Schumandeklarationen från den 9 maj 1950: Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet.

7 För ytterligare information på engelska om den tämligen snåriga belgiska federala strukturen, se P. Peeters, The Federal Structure: Kingdom, Regions and Communities, i G. Craenen (red.), The Institutions of Federal Belgium: An Introduction to Belgian Public Law, Leuven/Amersfoort, Acco, 1996, s. 55–69. För en djupare analys av den belgiska federala strukturen: A. Alen, K. Muylle, Compendium van het Belgisch staatsrecht, Diegem, Kluwer, 2004, sidorna 239–499, och M. Uyttendaele, Précis de droit constitutionnel belge. Regards sur un système institutionnel paradoxal, 3 uppl., Bruylant, Bryssel, 2005, s. 815–1071.

8 Artikel 2 i den belgiska konstitutionen. I de nederländska, franska och tyska versionerna av den belgiska konstitutionen hänvisas till gemeenschappen, communauté respektive Gemeinschaften.

9 Artikel 3 i den belgiska konstitutionen. I de nederländska, franska och tyska versionerna av den belgiska konstitutionen hänvisas till gewesten, régions respektive Regionen.

10 Artikel 4 i den belgiska konstitutionen. I de nederländska, franska och tyska versionerna av den belgiska konstitutionen hänvisas till taalgebieden, régions linguistiques respektive Sprachgebiete. Angående skillnaden mellan gemenskaper, regioner och språkliga regioner, se vidare P. Peeters (ovan fotnot 7).

11 Se A. Alen, K. Muylle, s. 348–354, se även M. Uyttendaele (båda ovan fotnot 7), s. 945–947. Båda anser att det finns vissa glidningar och undantag i systemet med exklusiv behörighet.

12 Se artiklarna 127.2, 128.2, 129.2, 130.2 och 134 andra stycket i den belgiska konstitutionen och artikel 19.2 i Loi spéciale de réformes institutionnelles/Bijzondere wet tot hervorming der instellingen (speciallag om institutionella reformer) av den 8 augusti 1980, Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 15 augusti 1980.

13 Jag kommer i detta förslag till avgörande att hänvisa till förordning nr 1408/71 i den lydelse som var gällande den dag Cour d’Arbitrage inkom med förevarande begäran om förhandsavgörande (den 10 maj 2006), som jag anser är den mest relevanta tidpunkten för den hänskjutande domstolen.

14 Av sammanhanget och av de övriga språkversionerna av förordningen framgår tydligt att den engelska versionen innehåller ett skrivfel, och bör läsas som employment or self-employment.

15 Den flamländska vårdförsäkringen nämns inte i bilaga IIa.

16 Den flamländska vårdförsäkringen nämns inte heller i bilaga II, avsnitt III.

17 Artikel 18 innehåller föreskrifter om sammanläggning av försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder med avseende på förmåner vid sjukdom och moderskap.

18 Decreet van de Vlaamse Gemeenschap van 30 maart 1999 houdende de organisatie van de zorgverzekering [den flamländska gemenskapens dekret av den 30 april 1999 om organisation av vårdförsäkringen], Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 28 maj 1999, s. 19149.

19 Artikel 3 i 1999 års dekret, i dess lydelse enligt artikel 40 i Decreet van de Vlaamse Gemeenschap van 20 december 2002 houdende bepalingen tot begeleiding van de begroting 2003 [den flamländska gemenskapens dekret av den 20 december 2002 med kompletterande bestämmelser till 2003 års budget], Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 31 december 2002, s. 59138.

20 Se B. Cantillon, L’indispensable réorientation de l’assurance-dépendance flamande/De noodzakelijke heroriëntering van de Vlaamse zorgverzekering, Revue belge de sécurité sociale/Belgisch Tijdschrift voor Sociale Zekerheid, 2004, s. 9–13. I fråga om den flamländska vårdförsäkringens särskilda syften och funktionssätt, se S. Rottiers, De weerbaarheid van de Vlaamse zorgverzekering: Waalse klachten en Europese bedenkingen, Antwerpen, Berichten Centrum voor Sociaal Beleid Herman Deleeck, 2005.

21 Voorstel van Decreet – van de heer Guy Swennen en mevrouw Sonja Becq c.s. – houdende de organisatie van de zorgverzekering [Förslag till dekret – från Guy Swennen och Sonja Becq c.s. – angående vårdförsäkringens organisation], Parlementaire Stukken, Vlaams Parlement, 1998–1999, nr 1239/1, s. 2.

22 Senast genom Decreet van de Vlaamse Gemeenschap van 23 december 2005 houdende bepalingen tot begeleiding van de begroting 2006 [den flamländska gemenskapens dekret av den 23 december 2005 med kompletterande bestämmelser till 2006 års budget], Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 30 december 2005, s. 57499.

23 Decreet van de Vlaamse Gemeenschap van 30 april 2004 houdende wijziging van het decreet van 30 maart 1999 houdende de organisatie van de zorgverzekering [den flamländska gemenskapens dekret av den 30 april 2004 om ändring av dekret av den 30 mars 1999 om organisation av vårdförsäkringen], Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 9 juni 2004, s. 43593.

24 De relevanta avsnitten av artiklarna 2, 13, 18 och 19 anges eller förklaras ovan i punkterna 13–17. Artikel 20 innehåller specialregler om gränsarbetare och deras familjer. Artikel 25 innehåller regler om arbetslösa personer och deras familjer. Artikel 28 innehåller regler om pensioner som skall utbetalas enligt lagstiftningen i ett eller flera länder i fall där det inte föreligger någon rätt till förmåner i bosättningsstaten.

25 Decreet van de Vlaamse Gemeenschap van 25 November 2005 houdende wijziging van het decreet van 30 maart 1999 houdende de organisatie van de zorgverzekering [den flamländska gemenskapens dekret av den 25 november 2005 om ändring av dekret av den 30 mars 1999 om organisation av vårdförsäkringen], Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 12 januari 2006, s. 2153.

26 En institution inrättad enligt artikel 136 i den belgiska konstitutionen.

27 Den version som följde av ändringen genom Decreet van de Vlaamse Gemeenschap van 18 mei 2001 houdende wijziging van het decreet van 30 maart 1999 houdende de organisatie van de zorgverzekering [den flamländska gemenskapens dekret av den 18 maj 2001 om ändring av dekret av den 30 mars 1999 om organisation av vårdförsäkringen], Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 28 juli 2001, s. 25712. Syftet med denna ändring var att förbättra vårdförsäkringssystemets praktiska tillämplighet: se Voorstel van Decreet – van mevrouw Ria Van den Heuvel, mevrouw Patricia Seysens, de heer Guy Swennen en mevrouw Simonne Janssens-Vanoppen – houdende wijziging van het decreet van 30 maart 1999 houdende de organisatie van de zorgverzekering [förslag till dekret – från Ria Van den Heuvel, Patricia Seysens, Guy Swennen och Simonne Janssens-Vanoppen – om ändring av dekret av den 30 mars 1999 om organisation av vårdförsäkringen], Parlementaire Stukken, Vlaams Parlement, 2000–2001, nr 540/1, s. 2.

28 Dom nr 33/2001 av den 13 mars 2001, Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 27 mars 2001, s. 10002.

29 Dom nr 8/2003 av den 22 januari 2003, Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 3 februari 2003, s. 4525.

30 Se, bland annat, dom av den 27 mars 1985 i mål 249/83, Hoeckx (REG 1985, s. 973), punkterna 12–14, av den 5 mars 1998 i mål C-160/96, Molenaar (REG 1998, s. I-843), punkt 20, av den 8 mars 2001 i mål C-215/99, Jauch (REG 2001, s. I-1901), punkt 25, av den 21 februari 2006 i mål C-286/03, Hosse (REG 2006, s. I-1771), punkt 37, av den 18 juli 2006 i mål C-406/04, De Cuyper (REG 2006, s. I-6947), punkt 22, och av den 18 januari 2007 i mål C-332/05, Celozzi (REG 2007, s. I-563), punkt 17.

31 Domarna i de i föregående fotnot nämnda målen Molenaar, punkterna 24 och 25, Jauch, punkt 28, och Hosse, punkt 38.

32 Se punkt 15 ovan.

33 I stället för en särskild icke avgiftsfinansierad kontantförmån i den mening som avses i artikel 4.2a.

34 Som den hänskjutande domstolen har påpekat under punkt d) i sin första tolkningsfråga, finansieras vårdförsäkringen dels genom årsavgifter som försäkrade personer erlägger, dels genom anslag som belastar den berörda autonoma regionens budget.

35 Detta är ett tillräckligt villkor för att en förmån skall betecknas som avgiftsbaserad: se domen i målet Jauch (ovan fotnot 30), punkterna 29–33.

36 Se punkt B.10.3 i beslutet om hänskjutande.

37 Se, bland annat, dom av den 16 juli 1992 i mål C-83/91, Meilicke (REG 1992, s. I-4871; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-105), punkt 22, av den 9 augusti 1994 i mål C-378/93, La Pyramide (REG 1994, s. I-3999), punkt 10, beslut av den 25 maj 1998 i mål C-361/97, Nour (REG 1998, s. I-3101), punkt 10, och dom av den 5 februari 2004 i mål C-380/01, Schneider (REG 2004, s. I-1389), punkt 20.

38 Se, bland annat, dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 59, av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 38, av den 22 januari 2002 i mål C-390/99, Canal Satélite Digital (REG 2002, s. I-607), punkt 18, domen i målet Schneider (ovan fotnot 37), punkt 21, dom av den 14 december 2006 i mål C-217/05, Confederación Española de Empresarios de Estaciones de Servicio (REG 2006, s. I-1197), punkt 16–17, och dom av den 9 april 2007 i mål C-295/05, ASEMFO (REG 2007, s. I-2999), punkt 30.

39 Domarna i målen PreussenElektra (ovan fotnot 38), punkt 39, Canal Satélite Digital (ovan fotnot 38), punkt 19, målet Schneider (ovan fotnot 37), punkt 22, samt dom av den 23 november 2006 i mål C-238/05, Asnef-Equifax (REG 2006, s. I-11125), punkt 17, och domen i målet ASEMFO (ovan fotnot 38), punkt 31.

40 Se, bland annat, dom av den 23 februari 1994 i mål C-419/92, Scholz (REG 1994, s. I-505), punkt 9, av den 26 januari 1999 i mål C-18/95, Terhoeve (REG 1999, s. I-345), punkt 27, av den 12 december 2002 i mål C-385/00, De Groot (REG 2002, s. I-11819), punkt 76, av den 2 oktober 2003 i mål C-232/01, Van Lent (REG 2003, s. I-11525), punkt 14, och av den 21 februari 2006 i mål C-152/03, Ritter-Coulais (REG 2006, s. I-1711), punkt 31.

41 Domen i det ovannämnda målet De Groot, punkt 79. Se även, bland annat, domen i det ovannämnda målet Terhoeve, punkterna 27–29, och dom av den 11 januari 2007 i mål C-208/05, ITC (REG 2007, s. I-181), punkterna 31–34.

42 Fördraget saknar bestämmelser om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om social trygghet. I artikel 42 EG (den rättsliga grunden, tillsammans med artikel 308 EG, för förordning nr 1408/71) i synnerhet, talas endast om samordning av lagstiftning. Skillnaderna i fråga om innehåll och förfarande mellan systemen för social trygghet i var och en av medlemsstaterna, och följaktligen mellan rättigheterna för de personer som arbetar i dem, berörs således inte av denna bestämmelse: se dom av den 19 mars 2002 i de förenade målen C-393/99 och C-394/99, Hervein (REG 2002, s. I-2829), punkt 50 och där angiven rättspraxis. Se även dom av den 9 mars 2006 i mål C-493/04, Piatkowski (REG 2006, s. I-2369), punkt 20, och av den 18 juli 2006 i mål C-50/05, Nikula (REG 2006, s. I-7029), punkt 20, där domstolen konstaterade att det system som införts genom förordning nr 1408/71 endast omfattar samordning och särskilt avser bestämmande av vilken eller vilka lagar som skall tillämpas på anställda och egenföretagare som under olika omständigheter utövar rätten till fri rörlighet.

43 Se, bland annat, dom av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms (REG 2001, s. I-5473), punkterna 44–46, av den 13 maj 2003 i mål C-385/99, Müller-Fauré och Van Riet (REG 2003, s. I-4509), punkt 100 och där angiven rättspraxis, av den 23 oktober 2003 i mål C-56/01, Inizan (REG 2003, s. I-12403), punkt 17, och av den 19 april 2007 i mål C-444/05, Stamatelaki (REG 2007, s. I-3185), punkt 23.

44 Se, bland annat, dom av den 7 juli 1992 i mål C-370/90, Singh (REG 1992, s. I-4265; svensk specialutgåva, volym 12, s. 2, s. I-0019), punkt 16, domen i målet Terhoeve (ovan fotnot 40), punkt 27, dom av den 27 januari 2000 i mål C-190/98, Graf (REG 2000, s. I-493), punkt 21, domen i målet Ritter-Coulais (ovan fotnot 40), punkt 33, dom av den 17 mars 2005 i mål C-109/04, Kranemann (REG 2005, s. I-2421), punkt 25, och av den 9 november 2006 i mål C-520/04, Turpeinen (REG 2006, s. I-10685), punkt 14.

45 Dom av den 7 mars 1991 i mål C-10/90, Masgio (REG 1991, s. I-1119), punkterna 18 och 19, domen i målet Terhoeve (ovan fotnot 40), punkt 39, dom av den 15 juni 2000 i mål C-302/98, Sehrer (REG 2000, s. I-4585), punkt 33, i målet De Groot (ovan fotnot 40), punkt 78, Van Lent (ovan fotnot 40), punkt 16, Kranemann (ovan fotnot 44), punkt 26, och Turpeinen (ovan fotnot 44), punkt 15.

46 Domen i målet Graf (ovan fotnot 44), punkterna 23–25.

47 Under sådana omständigheter kan han även överväga att flytta till någon av de kommuner inom den nederländskspråkiga regionen som har vissa resurser för franskspråkiga, såsom vissa franskspråkiga delar av förvaltningen och grundskolor. Den närmaste är troligen Wezembeek-Oppem, som ligger omkring 42 kilometer från Hoegaarden. Det är emellertid inte säkert att sådana resurser inte kommer att dras in. Se J. Clement, Taalvrijheid, bestuurstaal en minderheidsrechten. Het Belgisch model, Intersentia, Antwerpen/Groningen/Oxford, 2003, s. 838–850.

48 Domen i målet Graf, punkterna 23–25.

49 Se punkt 55 ovan.

50 Dom av den 25 juni 1997 i mål C-131/96, Mora Romero (REG 1997, s. I-3659), punkt 32, dom av den 21 september 2000 i mål C-124/99, Borawitz (REG 2000, s. I-7293), punkt 24, och domen i målet Celozzi (ovan fotnot 30), punkt 22.

51 Dom av den 23 maj 1996 i mål C-237/94, O’Flynn (REG 1996, s. I-2617), punkt 18, och domarna i målen Borawitz, punkt 25, och Celozzi, punkt 24.

52 Se, i det avseendet, domen i målet O’Flynn, punkt 20, dom av den 27 november 1997 i mål C-57/96, Meints (REG 1997, s. I-6689), punkt 45, och domarna i målen Borawitz (ovan fotnot 50), punkt 27, och Celozzi (ovan fotnot 30), punkt 26.

53 Se dom av den 8 mars 2001 i mål C-68/99, kommissionen mot Tyskland (REG 2001, s. I-1865), punkterna 22 och 23, av den 26 maj 2005 i mål C-249/04, Allard (REG 2005, s. I-4535), punkt 31, domarna i målen Piatkowski (ovan fotnot 42), punkt 19, och Nikula ovan fotnot 42), punkt 20. I det avseendet skall domstolens uttalande i domen i målet Piatkowski, punkt 34, att en arbetstagare genom EG-fördraget inte tillförsäkras att utvidgningen av hans verksamhet till fler än en medlemsstat eller överföringen av verksamheten till en annan medlemsstat saknar inverkan med avseende på den sociala tryggheten inte läsas taget ur sitt sammanhang. Det förekom först i domen i målet Hervein (ovan fotnot 42), punkt 51. Där följde uttalandet efter en punkt där domstolen betonade att fördraget saknar föreskrifter om harmonisering av lagstiftningen om social trygghet i medlemsstaterna och att skillnaderna i fråga om innehåll och förfarande mellan systemen för social trygghet i var och en av medlemsstaterna, och följaktligen mellan rättigheterna för de personer som arbetar i dem, förblir opåverkade. Gemenskapsrätten kräver med andra ord inte att medlemsstaterna skall sörja för likhet i fråga om avgifter eller för att dessa avgifter beräknas på samma sätt. Omständigheterna i de båda målen Hervein och Piatkowski visar att det är vad domstolen avsåg.

54 Se, i det avseendet, domarna i målen O’Flynn (ovan fotnot 51), punkt 21, och Celozzi (ovan fotnot 30), punkt 27.

55 Se, i det avseendet, bland annat, dom av den 6 juni 2000 i mål C-281/98, Angonese (REG 2000, s. I-4139), punkt 41, och av den 16 januari 2003 i mål C-388/01, kommissionen mot Italien (REG 2003, s. I-721), punkt 14.

56 Se, bland annat, domen i målet O’Flynn (ovan fotnot 51), punkt 19, dom av den 24 november 1998 i mål C-274/96, Bickel och Franz (REG 1998, s. I-7637), punkt 27, domen i målet Borawitz (ovan fotnot 50), punkt 26, dom av den 23 mars 2004 i mål C-138/02, Collins (REG 2004, s. I-2703), punkt 66, och domen i målet Celozzi (ovan fotnot 30), punkt 25.

57 Se, bland annat, dom av den 2 februari 1982 i mål 69/81, kommissionen mot Belgien (REG 1982, s. 163), punkt 5, av den 17 september 1998 i mål C-323/96, kommissionen mot Belgien (REG 1998, s. I-5063), punkt 42, av den 6 juli 2000 i mål C-236/99, kommissionen mot Belgien (REG 2000, s. I-5657), punkt 23, och av den 11 oktober 2001 i mål C-111/00, kommissionen mot Österrike (REG 2001, s. I-7555), punkt 12. Jämför också med den allmänt godtagna regeln av samma innebörd i folkrätten, såsom den anges i artikel 27 i 1969 års Wienkonvention om traktaträtten: En part kan inte åberopa bestämmelser i sin interna rätt för att rättfärdiga sin underlåtenhet att fullgöra en traktat …

58 Se, bland annat, dom av den 14 januari 1988 i de förenade målen 227/85–230/85, kommissionen mot Belgien (REG 1988, s. 1), punkterna 9 och 10, av den 13 december 1991 i mål C-33/90, kommissionen mot Italien (REG 1991, s. I-5987), punkt 24, av den 16 januari 2003 i mål C-388/01, kommissionen mot Italien (ovan fotnot 55), punkt 27, och av den 10 juni 2004 i mål C-87/02, kommissionen mot Italien (REG 2004, s. I-5975), punkt 38.

59 Dom av den 17 december 1970 i mål 11/70, Internationale Handelsgesellschaft (REG 1970, s. 1125; svensk specialutgåva, volym 1, s. 503), punkt 3.

60 Se, i det avseendet, dom av den 25 juli 1991 i de förenade målen C-1/90 och C-176/90, Aragonesa (REG 1991, s. I-4151; svensk specialutgåva, volym 10, s. I-373), punkt 8.

61 Se, exempelvis, dom av den 21 mars 1997 i mål C-95/97, Région wallonne mot kommissionen (REG 1997, s. I-1787), och beslut av den 1 oktober 1997 i mål C-180/97, Regione Toscana mot kommissionen (REG 1997, s. I-5245). Se vidare P. Van Nuffel, What’s in a Member State? Central and decentralised authorities before the Community courts, Common Market Law Review, 2001, s. 894–899. S. Weatherill, The Challenge of the Regional Dimension in the European Union i S. Weatherill och U. Bernitz (red.), The Role of Regions and Sub-national Actors in Europe, Oxford och Portland, Oregon, 2005, s. 30–31, beskriver denna talerätt för understatliga aktörer som den naturliga följden av de skyldigheter som direkt åläggs dessa enheter genom gemenskapsrätten.

62 Således har den federala staten Belgien och dess federerade delar ingått ett avtal enligt nationell rätt genom vilket Belgien kan företrädas i rådet antingen av en kombination av representanter för den federala staten och de federerade enheterna eller av den federala staten eller (en av de) federerade enheterna ensam: se samarbetsavtalet av den 8 mars 1994, Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 17 november 1994, i dess ändrade lydelse av den 13 februari 2003, Moniteur belge/Belgisch Staatsblad av den 25 februari 2003. Se See H. Bribosia, La participation des autorités exécutives aux travaux du Conseil de l’Union et des conférences intergouvernementales i Y. Lejeune (red.), La participation de la Belgique à l’élaboration et à la mise en œuvre du droit européen/De deelname van België aan de voorbereiding en de uitvoering van het Europees recht, Bruylant, Bryssel, 1999, s. 85–144. Ytterligare läsning vad gäller decentraliserade myndigheters deltagande vid beslutsfattande inom EU: P. Van Nuffel, De rechtsbescherming van nationale overheden in het Europees recht, Deventer, Kluwer, 2000, s. 472–488, och allmänt om decentraliserade myndigheters roll inom EU: K. Lenaerts och P. Van Nuffel, Constitutional Law of the European Union, 2 uppl., Sweet & Maxwell, London, 2005, s. 532–537.

63 Punkt A.3.2.2 i beslutet om hänskjutande.

64 Se, bland annat, dom av den 29 februari 1996 i mål C-193/94, Skanavi och Chryssanthakopoulos (REG 1996, s. I-929), punkt 22, dom av den 15 september 2005 i mål C-258/04, Ioannidis (REG 2005, s. I-8275), punkt 37, och av den 26 april 2007 i mål C-392/05, Alevizos (REG 2007, s. I-3505), punkt 80.

65 Se, bland annat, dom av den 27 oktober 1982 i de förenade målen 35/82 och 36/82, Morson och Jhanjan (REG 1982, s. 3723), punkt 16, av den 22 september 1992 i mål C-153/91, Petit (REG 1992, s. I-4973), punkt 8, domen i målet Terhoeve (ovan fotnot 40), punkt 26, i de förenade målen C-64/96 och C-65/96, Uecker och Jacquet (REG 1997, s. I-3171), punkt 16, i de förenade målen C-95/99–C-98/99 och C-180/99, Khalil m.fl. (REG 2001, s. I-7413), punkt 69, och i målet ITC (ovan fotnot 41), punkt 29.

66 Se domen i målet Petit, punkt 10, och i målet Khalil, punkt 70, båda nämnda i föregående fotnot.

67 I samband med statligt stöd har domstolen varit redo att pröva effekten av sådant stöd särskilt med hänsyn till den region i vilken ett autonomt nationellt organ utövade sin behörighet, se dom av den 6 september 2006 i mål C-88/03, Portugal mot kommissionen (Azorerna) (REG 2006, s. I-7115), punkterna 54–78, och generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande, punkterna 48–62.

68 Se artikel 1 EU, där det slås fast att beslut inom unionen skall fattas så nära medborgarna som möjligt. Det kan vara nödvändigt att tolka detta i en vidare bemärkelse än den som stadgas i artikel 5 EG. Se N. MacCormick, Questioning Sovereignty, OUP, Oxford, 1999, s. 135: Subsidiaritetsprincipen förutsätter att beslutsfattandet förläggs till den mest lämpliga nivån. I det sammanhanget är den bästa demokratin – och den bästa tolkningen av folksuveräniteten – att förespråka demokratinivåer som är avpassade för nivån på beslutsfattande. Angående federalism och social trygghet i Belgien, se J. Velaers, Sociale zekerheid tussen unionisme en federalisme, i H. Deleeck (red.), Sociale zekerheid en federalisme, Die Keure, Brygge, 1991, s. 215–229. Angående solidaritetens roll i denna diskussion, se vidare G. Roland, T. Vandevelde och P. Van Parijs, Autonomie régionale et solidarité: une alliance durable? i P. Cattoir m.fl. (red.), Autonomie, solidarité et cooperation/Autonomie, solidariteit en samenwerking, Larcier, Bryssel, 2002, s. 525–540.

69 Dom av den 16 juli 1992 i mål C-163/90, Legros (REG 1992, s. I-4625; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-53).

70 Dom av den 9 augusti 1994 i de förenade målen C-363/93, C-407/93–C-411/93, Lancry (REG 1994, s. I-3957; svensk specialutgåva, volym 15, s. I-71).

71 Dom av den 14 september 1995 i de förenade målen C-485/93 och C-486/93, Simitzi (REG 1995, s. I-2655).

72 Domen i målet Lancry (ovan fotnot 70), punkt 31.

73 Dom av den 9 september 2004 i mål C-72/03, Carbonati (REG 2004, s. I-8027), punkt 22. Se vidare dom av den 1 juli 1969 i de förenade målen 2/69 och 3/69, Brachfeld och Chougol (REG 1969, s. 211; svensk specialutgåva, volym 1, s. 399), punkt 14, och domen i målet Lancry (ovan fotnot 70), punkt 25.

74 Domen i målet Carbonati (föregående fotnot), punkterna 23 och 24.

75 Dom av den 28 mars 1979 i mål 175/78, Saunders (REG 1979, s. 1129, på s. 1143; svensk specialutgåva, volym 4, s. 409).

76 Vid den tidpunkt då fördraget avfattades hade den formella federaliseringsprocessen faktiskt ännu inte inletts i Belgien. Det hinder som behandlas i förevarande mål fanns alltså inte, och kunde inte ha funnits. Flera andra medlemsstater hade dock olika grader av icke-enhetliga strukturer, däribland särskilt Tyskland och dess delstater.

77 Se ovan fotnot 70, punkt 28. Se även B. Cantillon (ovan fotnot 20), s. 14–15, som menar att det faktum att invånarna i den franskspråkiga delen av Belgien utestängs från det flamländska vårdförsäkringssystemet är problematiskt med avseende på den gemensamma marknaden.

78 Generaladvokaten Mischo förklarade i de förenade målen 80/85 och 159/85, Nederlandse Bakkerij Stichting (REG 1986, s. 3359, på s. 3375), att omvänd diskriminering naturligtvis inte är möjlig på lång sikt inom en gemensam marknad, som av nödvändighet måste bygga på likabehandlingsprincipen. Han ansåg dock att sådan diskriminering måste undanröjas genom harmonisering av lagstiftningen.

79 Dom av den 5 juni 1997 i de förenade målen C-64/96 och C-65/96, Uecker och Jacquet (ovan fotnot 65) (REG 1997, s. I-3171), punkt 23, av den 2 oktober 2003 i mål C-148/02, Garcia Avello (REG 2003, s. I-11613), punkt 26, och av den 26 oktober 2006 i mål C-192/05, Tas-Hagen (REG 2006, s. I-10451), punkt 23.

80 Se förslaget till avgörande av generaladvokaten Warner i målet Saunders (ovan fotnot 75), s. 1142.

81 I artikel 47 EU i sig talas om ändring och inte uttrycklig ändring.

82 Domen i målet Uecker och Jacquet (ovan fotnot 65), punkt 23.

83 Se, därvidlag, P. Eeckhout, External Relations of the European Union. Legal and Constitutional Foundations, OUP, Oxford, 2004, s. 146; K. Lenaerts och P. Van Nuffel, Constitutional Law of the European Union, andra upplagan, Sweet & Maxwell, London. 2005, s. 808; A. Arnull m.fl., Wyatt and Dashwood's European Union Law, 5 uppl., Sweet & Maxwell, London, s. 326–327. Detta har helt klart varit inriktningen i de mål hittills som berört artikel 47 EU. Se, exempelvis, dom av den 12 maj 1998 i mål C-170/96, kommissionen mot rådet (REG 1998, s. I-2763), av den 13 september 2005 i mål C-176/03, kommissionen mot rådet (REG 2005, s. I-7879), och mål C-91/05, kommissionen mot rådet, i vilket dom ännu inte meddelats.

84 Dom av den 20 september i mål C-184/99, Grzelczyk (REG 2001, s. I-6193), punkt 31.

85 Dom av den 7 juni 2007 i mål C-50/06, kommissionen mot Nederländerna (REG 2007, s. I-4383), punkt 32.

86 Se även dom av den 11 juli 2002 i mål C-224/98, D’Hoop (REG 2002, s. I-6191), punkt 28, av den 17 september 2002 i mål C-413/99, Baumbast och R (REG 2002, s. I-7091), punkt 82, av den 29 april 2004 i de förenade målen C-482/01 och C-493/01, Orfanopoulos och Oliveri (REG 2004, s. I-5257), punkt 65, domarna i målen Collins (ovan fotnot 56), punkt 61, och Garcia Avello (ovan fotnot 79), punkt 22, dom av den 19 oktober 2004 i mål C-200/02, Zhu och Chen (REG 2004, s. I-9925), punkt 25, av den 29 april 2004 i mål C-224/02, Pusa (REG 2004, s. I-5763), punkt 16, av den 15 mars 2005 i mål C-147/03, kommissionen mot Österrike (REG 2005, s. I-5969), punkt 45, av den 15 mars 2005 i mål C-209/03, Bidar (REG 2005, s. I-2119), punkt 31, av den 12 juli 2005 i mål C-403/03, Schempp (REG 2005, s. I-6421), punkt 15, av den 12 september 2006 i mål C-145/04, Spanien mot Förenade kungariket (REG 2006, s. I-7917), punkt 74, och domen i målet Turpeinen (ovan fotnot 44), punkt 18.

87 Ovan fotnot 79.

88 Ovan fotnot 44.

89 Ovan fotnot 85.

90 Se S. O’Leary, The Evolving Concept of Community Citizenship, Kluwer Law International, Haag/London/Boston, 1996. I en diskussion om medborgarskap och fri rörlighet gör författaren bland annat gällande att bestämmelserna om medborgarskap är svåra att förena med omvänd diskriminering. Se även N. Nic Shuibhne, Free Movement of Persons and the Wholly Internal Rule: Time to Move On?, Common Market Law Review, 2002, s. 748.

91 Jämför H.U.J. d’Oliveira, Is reverse discrimination still possible under the Single European Act?, i Forty years on: the evolution of postwar private international law in Europe: symposium in celebration of the 40th anniversary of the Centre of Foreign Law and Private International Law, University of Amsterdam, den 27 oktober 1989, Deventer, Kluwer, 1990, s. 84, som pekar på den latenta motsägelsen i att försöka uppnå eller fullborda en gemensam marknad och samtidigt fortsättningsvis fästa vikt vid passagen av nationsgränser.

92 Domen i målet Tas-Hagen (ovan fotnot 79), punkt 18.

93 Dom av den 20 februari 2001 i mål C-192/99, Kaur (REG 2001, s. I-1237).

94 På franska: le droit de circuler et de séjourner sur le territoire des États membres. På nederländska: het recht vrij op het grondgebied van de lidstaten te reizen en te verblijven.

95 Domen i målet Tas-Hagen (ovan fotnot 79), punkterna 20–24. Se även dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkterna 21 och 26, domarna i målen De Groot (ovan fotnot 40), punkt 75, Schempp (ovan fotnot 86), punkt 19, och Turpeinen (ovan fotnot 44), punkt 11.

96 Se, bland annat, dom av den 12 september 2006 i mål C-300/04, Eman och Sevinger (REG 2006, s. I-8055), punkt 57, av den 15 mars 2007 i mål C-35/05, Reemtsma Cigarettenfabriken (REG 2007, s. I-2425), punkt 44, och dom av den 3 maj 2007 i mål C-303/05, Advocaten voor de Wereld (REG 2007, s. I-3633), punkt 56.

97 EGT C 364, 2000, s. 1.

98 Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, s. 22), och rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EGT L 303, s. 16).

99 Dom av den 28 juni 1978 i mål 1/78, Kenny (REG 1978, s. 1489; svensk specialutgåva, volym 4, s. 137), punkterna 16–21.

100 Se, av samma innebörd: C. Barnard, EC Employment Law, 3 uppl., OUP, Oxford, 2006, s. 213–214, och D. Wyatt, Social security benefits and discrimination by a Member State against its own nationals, European Law Review, 1978, s. 488–494.

101 Domen i målet Eman (ovan fotnot 96), punkterna 58–61.

102 Se, exempelvis, domen i målet D’Hoop (ovan fotnot 86), punkterna 30 och 31, där domstolen slog fast att de rättigheter som följer av fördraget inte kan få full verkan om en medborgare i en medlemsstat kan avskräckas från att utöva dem på grund av att hinder, bestående av regler som är till nackdel för honom på grund av att han utövat dessa rättigheter, uppställs när han återvänder till sitt ursprungsland. Se även domarna i målen Singh (ovan fotnot 44), punkterna 19 och 23, och Alevizos (ovan fotnot 64), punkt 75.

103 Jämför med generaladvokaten Poiares Maduros förslag till avgörande i målet Carbonati (ovan fotnot 73), punkterna 61 och 62.

104 Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer (EGT L 114, 2002, s. 6).

105 Jämför med förslag till avgörande av generaladvokaten Poiares Maduro i målet Carbonati (ovan fotnot 73), punkterna 59–71, även det med hänvisning till en tolkning av icke-diskrimineringsprincipen. Se även E. Spaventa, From Gebhard to Carpenter: Towards a (non-economic) European Constitution, i Common Market Law Review, 2004, s. 771, som anser att den kombinerade effekten av artikel 17 EG och 12 EG är att tillerkänna skydd, på grundval av gemenskapsrätten snarare än nationell rätt, till medborgare som inte har utövat sin rätt till fri rörlighet.

106 Hittills i förevarande mål har huvudargumentet varit att en medlemsstat med en decentraliserad konstitutionell struktur därmed har kvar sin behörighet att diskriminera mellan sina egna medborgare utan att vara skyldig att åberopa ett objektivt berättigande för denna diskriminering.

107 Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33), senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (EUT L 158, s. 77).

108 Se dom av den 10 mars 1993 i mål C-111/91, kommissionen mot Luxemburg (REG 1993, s. I-817; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-35), punkt 21, av den 27 maj 1993 i mål C-310/91, Schmid (REG 1993, s. I-3011), punkt 17, och av den 12 maj 1998 i mål C-85/96, Martínez Sala (REG 1998, s. I-2691), punkt 27.

109 Domen i målet kommissionen mot Luxemburg (angiven i föregående fotnot), punkt 20, som följde generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i samma mål, punkterna 32–34.

110 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Hosse (ovan fotnot 30), punkt 104, och förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott av den 29 mars 2007 i mål C-287/05, Hendrix, i vilket dom ännu inte meddelats, punkt 52.

111 Se, bland annat, domarna i målen Schmid (ovan fotnot 108) och Meints (ovan fotnot 52), dom av den 24 september 1998 i mål C-35/97, kommissionen mot Frankrike (REG 1998, s. I-5325), av den 20 mars 2001 i mål C-33/99, Fahmi (REG 2001, s. I-2415), domarna i målen De Cuyper (ovan fotnot 30) och Celozzi (ovan fotnot 30). Domarna i målen kommissionen mot Luxemburg och Martínez Sala (ovan fotnot 108), tycks utgöra undantag från denna praxis.

112 Se travaux préparatoires till dekret av den 30 april 2004, Parlementaire Stukken, Vlaams Parlement, 2003–2004, nr 1970/1, s. 2: Det framgår av slutrapporten [från expertgruppen] att Europeiska kommissionen med rätta påpekade att förordning (EEG) nr 1408/71 är tillämplig på lagstiftningen om den flamländska vårdförsäkringen … På begäran av Europeiska kommissionen, måste denna slutsats uttryckligen införlivas med lagstiftningen. En ändring av dekret av den 30 mars 1999 om organisation av vårdförsäkringen är därför nödvändig … (min översättning).