Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 17 november 2016

1 Orginalspråk: tyska.

2 Domstolen befattade sig med den nordeuropeiska banankartellen som upptäcktes några år tidigare i domarna av den 19 mars 2015, Dole Food och Dole Fresh Fruit Europe/kommissionen ( C‑286/13 P, EU:C:2015:184) och av den 24 juni 2015, Fresh Del Monte Produce/kommissionen och kommissionen/Fresh Del Monte Produce ( C‑293/13 P och C‑294/13 P, EU:C:2015:416).

3 Guardia di Finanza.

4 Kommissionens beslut K(2011) 7273 slutlig av den 12 oktober 2011 om ett förfarande enligt artikel 101 [FEUF] (ärende COMP/39.482 – Exotiska Frukter (bananer), sammanfattning i EUT C 64, 2012, s. 10), nedan kallat det omtvistade beslutet.

5 Nedan även kallade klagandena.

6 Dom av den 16 juni 2015, FSL m.fl./kommissionen ( T‑655/11, EU:T:2015:383), nedan kallad den överklagade domen.

7 Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1), nedan kallad förordning (EG) nr 1/2003.

8 Punkt 7 i den överklagade domen och skäl 81 i det omtvistade beslutet.

9 Se angående den nordeuropeiska banankartellen kommissionens beslut K(2008) 5955 slutlig av den 15 oktober 2008 om ett förfarande enligt artikel 81 [EG] (ärende COMP/39.188 – Bananer, sammanfattning i EUT C 189, 2009, s. 12).

10 Punkt 22 i den överklagade domen samt skälen 94 och 187 i det omtvistade beslutet.

11 Punkt 24 i den överklagade domen samt skälen 209 och 213 i det omtvistade beslutet.

12 Punkt 23 i den överklagade domen samt skälen 188 och 195 i det omtvistade beslutet.

13 Punkt 32 i den överklagade domen samt artikel 2 i det omtvistade beslutet.

14 Bortsett från det påstådda åsidosättandet av rätten till försvar som jag återkommer till särskilt nedan (se punkterna 52–63 i detta förslag till avgörande).

15 Dom av den 11 september 2007, Lindorfer/rådet ( C‑227/04 P, EU:C:2007:490, punkt 83), dom av den 18 juli 2013, Schindler Holding m.fl./kommissionen ( C‑501/11 P, EU:C:2013:522, punkt 45) och dom av den 11 september 2014, MasterCard m.fl./kommissionen ( C‑382/12 P, EU:C:2014:2201, punkt 151).

16 Dom av den 7 januari 2004, Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkt 57), dom av den 6 december 2012, kommissionen/Verhuizingen Coppens ( C‑441/11 P, EU:C:2012:778, punkt 70) och dom av den 17 september 2015, Total Marketing Services/kommissionen ( C‑634/13 P, EU:C:2015:614, punkt 26).

17 Dom av den 7 januari 2004, Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkt 55) och dom av den 25 januari 2007, Sumitomo Metal Industries och Nippon Steel/kommissionen ( C‑403/04 P och C‑405/04 P, EU:C:2007:52).

18 Dom av den 25 januari 2007, Dalmine/kommissionen ( C‑407/04 P, EU:C:2007:53, punkterna 49 och 63) och dom av den 19 december 2013, Siemens m.fl./kommissionen ( C‑239/11 P, C‑489/11 P och C‑498/11 P, EU:C:2013:866, punkt 128).

19 Dom av den 25 januari 2007, Dalmine/kommissionen ( C‑407/04 P, EU:C:2007:53, punkt 62).

20 Punkt 45 i den överklagade domen.

21 Se i detta avseende även dom av den 3 september 2008, Kadi och Al Barakaat International Foundation/rådet och kommissionen ( C‑402/05 P och C‑415/05 P, EU:C:2008:461, punkt 284), enligt vilken det är förbjudet att vidta åtgärder som strider mot de mänskliga rättigheterna.

22 Se i detta avseende dom av den 25 januari 2007, Dalmine/kommissionen ( C‑407/04 P, EU:C:2007:53, punkt 63, sista meningen), enligt vilken det ska beaktas huruvida en nationell domstol har förklarat vidarebefordran av de aktuella bevisen till kommissionen vara rättsstridig.

23 Punkterna 80 och 81 i den överklagade domen.

24 Punkterna 82–89 i den överklagade domen.

25 Domstolen har även gjort rätt i att understryka denna aspekt (se särskilt punkt 78, sista delen, och punkt 79 i den överklagade domen).

26 Se angående konkurrensreglernas betydelse för den inre marknadens funktionssätt dom av den 1 juni 1999, Eco Swiss ( C‑126/97, EU:C:1999:269, punkt 36), liksom – med avseende på rättsläget efter Lissabonfördragets ikraftträdande – dom av den 17 februari 2011, TeliaSonera ( C‑52/09, EU:C:2011:83, punkt 20), och dom av den 17 november 2011, kommissionen/Italien ( C‑496/09, EU:C:2011:740, punkt 60). Nödvändigheten av ett effektivt genomförande av artikel 101 FEUF och 102 FEUF (tidigare artikel 81 EG och 82 EG) har på senare tid understrukits t.ex. i dom av den 11 juni 2009, X BV ( C‑429/07, EU:C:2009:359, punkterna 33–35), dom av den 7 december 2010, VEBIC ( C‑439/08, EU:C:2010:739, punkt 59), dom av den 14 juni 2011, Pfleiderer ( C‑360/09, EU:C:2011:389, punkt 19) och dom av den 18 juni 2013, Schenker m.fl. ( C‑681/11, EU:C:2013:404, punkt 46).

27 Se härvid tribunalens dom av den 8 juli 2004, Dalmine/kommissionen ( T‑50/00, EU:T:2004:220, punkterna 83–91), bekräftad genom dom av den 25 januari 2007, Dalmine/kommissionen ( C‑407/04 P, EU:C:2007:53, punkterna 62 och 63).

28 Se principiellt dom av den 17 oktober 1989, Dow Benelux/kommissionen ( 85/87, EU:C:1989:379, punkterna 17 och 18) och dom av den 15 oktober 2002, Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl./kommissionen ( C‑238/99 P, C‑244/99 P, C‑245/99 P, C‑247/99 P, C‑250/99 P till C‑252/99 P och C‑254/99 P, EU:C:2002:582, punkterna 298–300), som båda berör artikel 20 i förordning nr 17. Denna bestämmelse motsvaras i dag av artikel 28.1 i förordning (EG) nr 1/2003.

29 Dom av den 7 januari 2004, Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 EU:C:2004:6, punkt 64), dom av den 14 september 2010, Akzo Nobel Chemicals och Akcros Chemicals/kommissionen ( C‑550/07 P, EU:C:2010:512, punkt 92) och dom av den 25 oktober 2011, Solvay/kommissionen ( C‑110/10 P, EU:C:2011:687, punkt 47).

30 Dom av den 13 februari 1979, Hoffmann-La Roche/kommissionen ( 85/76, EU:C:1979:36, punkt 11), dom av den 7 januari 2004, Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkt 66), dom av den 25 januari 2007, Dalmine/kommissionen ( C‑407/04 P, EU:C:2007:53, punkt 44) och dom av den 25 oktober 2011, Solvay/kommissionen ( C‑110/10 P, EU:C:2011:687, punkt 48).

31 Dom av den 15 oktober 2002, Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl./kommissionen ( C‑238/99 P, C‑244/99 P, C‑245/99 P, C‑247/99 P, C‑250/99 P– P och C‑254/99 P, EU:C:2002:582, punkterna 181–184), dom av den 21 september 2006, Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied/kommissionen ( C‑105/04 P, EU:C:2006:592, punkt 38) och dom av den 3 september 2009, Prym och Prym Consumer/kommissionen ( C‑534/07 P, EU:C:2009:505, punkt 27).

32 Dom av den 25 januari 2007, Dalmine/kommissionen ( C‑407/04 P, EU:C:2007:53, punkterna 58 och 59).

33 Dom av den 25 januari 2007, Dalmine/kommissionen ( C‑407/04 P, EU:C:2007:53, punkt 60).

34 Dom av den 21 september 1989, Hoechst/kommissionen ( 46/87 och 227/88, EU:C:1989:337, punkt 15), dom av den 18 oktober 1989 Orkem/kommissionen ( 374/87, EU:C:1989:387, punkt 33) och dom av den 7 januari 2004, Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkt 63).

35 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 januari 2007, Dalmine/kommissionen ( C‑407/04 P, EU:C:2007:53, punkt 61).

36 Dom av den 17 oktober 1989, Dow Benelux/kommissionen ( 85/87, EU:C:1989:379, punkt 19) och dom av den 15 oktober 2002, Limburgse Vinyl Maatschappij m.fl./kommissionen ( C‑238/99 P, C‑244/99 P, C‑245/99 P, C‑247/99 P, C‑250/99 P–C‑252/99 P och C‑254/99 P, EU:C:2002:582, punkt 301); i samma avseende – för det motsatta fallet – dom av den 16 juli 1992, Asociación Española de Banca Privada m.fl. ( C‑67/91, EU:C:1992:330, punkterna 42 och 43) och dom av den 19 maj 1994, SEP/kommissionen ( C‑36/92 P, EU:C:1994:205, punkt 29).

37 Se, för ett liknande resonemang, tribunalens dom av den 8 juli 2004, Dalmine/kommissionen ( T‑50/00, EU:T:2004:220, punkterna 83–91), bekräftad genom dom av den 25 januari 2007, Dalmine/kommissionen ( C‑407/04 P, EU:C:2007:53, punkterna 62 och 63).

38 Dom av den 18 januari 2007, PKK och KNK/rådet ( C‑229/05 P, EU:C:2007:32, punkt 37), dom av den 22 november 2007, Sniace/kommissionen ( C‑260/05 P, EU:C:2007:700, punkt 37), dom av den 17 juni 2010, Lafarge/kommissionen ( C‑413/08 P, EU:C:2010:346, punkt 17) och dom av den 4 juli 2013, kommissionen/Aalberts Industries m.fl. ( C‑287/11 P, EU:C:2013:445, punkt 51).

39 Dom av den 7 januari 2004, Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkterna 50 och 159), dom av den 17 juni 2010, Lafarge/kommissionen ( C‑413/08 P, EU:C:2010:346, punkt 16) och dom av den 8 mars 2016, Grekland/kommissionen ( C‑431/14 P, EU:C:2016:145, punkt 32).

40 Punkt 68 i den överklagade domen.

41 Kraven på samarbete med kommissionen följer av punkt 11 a i kommissionens meddelande om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden (EGT C 45, 2002, s. 3).

42 Se särskilt punkterna 121–126 och 147 i den överklagade domen.

43 Dom av den 19 juli 2012, rådet/Zhejiang Xinan Chemical Industrial Group ( C‑337/09 P, EU:C:2012:471, punkt 61), dom av den 3 oktober 2013, Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./parlamentet och rådet ( C‑583/11 P, EU:C:2013:625, punkt 47) och dom av den 14 juni 2016, Marchiani/parlamentet ( C‑566/14 P, EU:C:2016:437, punkt 37).

44 Beslut av den 17 september 1996, San Marco/kommissionen ( C‑19/95 P, EU:C:1996:331, punkterna 39 och 40), liksom dom av den 28 juni 2005, Dansk Rørindustri m.fl./kommissionen ( C‑189/02 P, C‑202/02 P, C‑205/02 P till C‑208/02 P och C‑213/02 P, EU:C:2005:408, punkt 449) och dom av den 3 september 2015, Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./kommissionen ( C‑398/13 P, EU:C:2015:535, punkt 37).

45 Dom av den 7 januari 2004, Aalborg Portland m.fl./kommissionen ( C‑204/00 P, C‑205/00 P, C‑211/00 P, C‑213/00 P, C‑217/00 P och C‑219/00 P, EU:C:2004:6, punkt 365).

46 Se härvid mitt förslag till avgörande i mål Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied/kommissionen ( C‑105/04 P, EU:C:2005:751, punkt 137), mitt förslag till avgörande i mål Schindler Holding m.fl./kommissionen ( C‑501/11 P, EU:C:2013:248, punkt 190) och mitt förslag till avgörande i mål Pilkington Group m.fl./kommissionen ( C‑101/15 P, EU:C:2016:258, punkt 112); se i samma avseende dom Schindler Holding m.fl./kommissionen ( C‑501/11 P, EU:C:2013:522, punkterna 155 och 156) och Kone m.fl./kommissionen ( C‑510/11 P, EU:C:2013:696, punkterna 40 och 42).

47 Dom Baustahlgewebe/kommissionen ( C‑185/95 P, EU:C:1998:608, punkt 128), dom Dansk Rørindustri m.fl./kommissionen ( C‑189/02 P, C‑202/02 P, C‑205/02 P–C‑208/02 P och C‑213/02 P, EU:C:2005:408, punkterna 244 och 303) dom Papierfabrik August Koehler m.fl./kommissionen ( C‑322/07 P, C‑327/07 P och C‑338/07 P, EU:C:2009:500, punkt 125).

48 Dom Baustahlgewebe/kommissionen ( C‑185/95 P, EU:C:1998:608, punkt 128), dom Dansk Rørindustri m.fl./kommissionen ( C‑189/02 P, C‑202/02 P, C‑205/02 P–C‑208/02 P och C‑213/02 P, EU:C:2005:408, punkterna 244 och 303), dom Papierfabrik August Koehler m.fl./kommissionen ( C‑322/07 P, C‑327/07 P och C‑338/07 P, EU:C:2009:500, punkt 125).

49 Dom Weig/kommissionen ( C‑280/98 P, EU:C:2000:627, punkterna 63 och 68), dom Sarrió/kommissionen ( C‑291/98 P, EU:C:2000:631, punkterna 97 och 99) och dom Alliance One International och Standard Commercial Tobacco/kommissionen ( C‑628/10 P och C‑14/11 P, EU:C:2012:479, punkt 58).

50 Dom E.ON Energie/kommissionen ( C‑89/11 P, EU:C:2012:738, punkt 126) och dom Schindler Holding m.fl./kommissionen ( C‑501/11 P, EU:C:2013:522, punkt 165).

51 Artikel 6 EKMR som klagandena åberopat till ytterligare stöd är, så länge unionen inte är part till EKMR, inte ett rättsligt instrument som kan åberopas direkt för kontroll av lagenligheten hos unionsorganens handlingar; tvärtom är endast artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna tillämplig (dom av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson, C‑617/10, EU:C:2013:105, punkt 44, och dom av den 18 juli 2013, Schindler Holding m.fl./kommissionen, C‑501/11 P, EU:C:2013:522, punkt 32).

52 Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning (EG) nr 1/2003 (EUT C 210, 2006, s. 2).

53 Se till exempel punkt 501 i den överklagade domen.

54 Som domstolen har klargjort kan visserligen sådana riktlinjer inte vara bindande för den dömande makten, men unionsdomstolarna får likväl låta sig inspireras av dessa när de utövar sin obegränsade behörighet: dom av den 6 december 2012, kommissionen/Verhuizingen Coppens ( C‑441/11 P, EU:C:2012:778, punkt 80) och dom av den 21 januari 2016, Galp Energía España m.fl./kommissionen ( C‑603/13 P, EU:C:2016:38, punkt 90).

55 Dom av den 8 december 2011, Chalkor/kommissionen ( C‑386/10 P, EU:C:2011:815, punkt 64), dom av den 10 juli 2014, Telefónica och Telefónica de España/kommissionen ( C‑295/12 P, EU:C:2014:2062, punkt 213) och dom av den 9 juni 2016, Repsol Lubricantes y Especialidades m.fl./kommissionen ( C‑617/13 P, EU:C:2016:416, punkt 85).

56 Se härvid punkterna 544 och följande punkter i den överklagade domen.

57 Punkterna 547–554 i den överklagade domen.

58 Dom av den 22 november 2012, E.ON Energie/kommissionen ( C‑89/11 P, EU:C:2012:738, punkt 125), dom av den 9 juni 2016, Repsol Lubricantes y Especialidades m.fl./kommissionen ( C‑617/13 P, EU:C:2016:416, punkt 81).

59 Dom av den 22 november 2012, E.ON Energie/kommissionen ( C 89/11 P, EU:C:2012:738, punkt 126), dom av den 10 juli 2014, Telefónica och Telefónica de España/kommissionen ( C 295/12 P, EU:C:2014:2062, punkt 205), dom av den 9 juni 2016, Repsol Lubricantes y Especialidades m.fl./kommissionen ( C 617/13 P, EU:C:2016:416, punkt 82), dom av den 7 september 2016, Pilkington Group m.fl./kommissionen ( C 101/15 P, EU:C:2016:631, punkt 73) och dom av den 14 september 2016, Trafilerie Meridionali/kommissionen ( C 519/15 P, EU:C:2016:682, punkt 56).

60 Se i samma avseende dom av den 9 juni 2016, Repsol Lubricantes y Especialidades m.fl./kommissionen ( C‑617/13 P, EU:C:2016:416, punkt 83).

61 Se även dom av den 25 juni 2014, Nexans och Nexans France/kommissionen ( C 37/13 P, EU:C:2014:2030, punkt 45) och dom av den 9 juni 2016, Repsol Lubricantes y Especialidades m.fl./kommissionen ( C 617/13 P, EU:C:2016:416, punkt 58).

62 Dom av den 18 januari 2007, PKK och KNK/rådet ( C‑229/05 P, EU:C:2007:32, punkt 66) och dom av den 18 november 2010, NDSHT/kommissionen ( C‑322/09 P, EU:C:2010:701, punkterna 41 och 42).

63 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 september 2009, Akzo Nobel m.fl./kommissionen ( C‑97/08 P, EU:C:2009:536, punkt 39) och dom av den 29 september 2011, Elf Aquitaine/kommissionen ( C‑521/09 P, EU:C:2011:620, punkt 36); liknande dom av den 9 juni 2016, Repsol Lubricantes y Especialidades m.fl./kommissionen ( C‑617/13 P, EU:C:2016:416, punkterna 59–61).

64 Tribunalen prövade själv frågan om ett konkurrensbegränsande syfte och frågan om en konkurrensbegränsande effekt i ett och samma avsnitt i den överklagade domen (se rubriken vid punkt 463 i nämnda dom).

65 Dom av den 4 juni 2009, T-Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkt 27), dom av den 19 mars 2015, Dole Food och Dole Fresh Fruit europé/kommissionen ( C‑286/13 P, EU:C:2015:184, punkt 117) och dom av den 20 januari 2016, Toshiba Corporation/kommissionen ( C‑373/14 P, EU:C:2016:26, punkt 27).

66 Dom av den 20 januari 2016, Toshiba Corporation/kommissionen ( C‑373/14 P, EU:C:2016:26, punkt 29).

67 Dom av den 30 januari 1985, Clair ( 123/83, EU:C:1985:33, punkt 22), dom av den 11 september 2014, CB/kommissionen ( C‑67/13 P, EU:C:2014:2204, punkt 51) och dom av den 19 mars 2015, Dole Food och Dole Fresh Fruit Europe/kommissionen ( C‑286/13 P, EU:C:2015:184, punkt 115).

68 Dom av den 4 juni 2009, T-Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkterna 32–37) och dom av den 19 mars 2015, Dole Food och Dole Fresh Fruit Europe/kommissionen ( C‑286/13 P, EU:C:2015:184, punkterna 119–124).

69 Ibidem.

70 Dom av den 4 juni 2009, T-Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:343, punkterna 58 och 59), se även dom av den 8 juli 1999, kommissionen/Anic Partecipazioni ( C‑49/92 P, EU:C:1999:356, punkt 121) och dom Hüls/kommissionen ( C‑199/92 P, EU:C:1999:358, punkt 162).

71 Se vidare mitt förslag till avgörande i mål T‑Mobile Netherlands m.fl. ( C‑8/08, EU:C:2009:110, punkterna 97–107) och mitt förslag till avgörande i mål Dole Food och Dole Fresh Fruit Europe/kommissionen ( C‑286/13 P, EU:C:2014:2437, punkt 125).

72 Dom av den 13 december 2012, Expedia ( C‑226/11, EU:C:2012:795, punkt 37).