Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 13 december 2007
1 Originalspråk: tyska.
2 Kommissionens beslut 2005/188/EG av den 19 juli 2004 om att en företagskoncentration är förenlig med den gemensamma marknaden och EES-avtalet (ärende nr COMP/M.3333 – Sony/BMG), delgivet med nr K(2004) 2815 (EGT L 62, 2005, s. 1, rättelse i EGT L 285, 2003, s. 52).
3 Förstainstansrättens dom av den 13 juli 2006 i mål T-464/04, Impala mot kommissionen (REG 2006, s. II-2289).
4 EGT L 395, 1989, s. 1, ompublicerad, efter rättelser, i EGT L 257, 1990, s. 13; svensk specialutgåva, tillägg, s. 16.
5 Rådets förordning (EG) nr 1310/97 av den 30 juni 1997 om ändring av förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer (EGT L 180, s. 1, med rättelser i EGT L 3, 1998, s. 16, och EGT L 40, 1998, s. 17).
6 Om en koncentration inte ger någon anledning till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den gemensamma marknaden, något som ofta förekommer i praktiken, följer ett godkännande av koncentrationen utan att det för den skull inleds ett formellt förfarande för kontroll av företagskoncentrationer redan på grundval av det inledande skedet av förfarandet. Enligt artikel 6.1 b i koncentrationsförordningen skall kommissionen i sådana förfaranden besluta att inte göra invändning mot koncentrationen och förklara att den är förenlig med den gemensamma marknaden.
7 Se därutöver artiklarna 11–15 i kommissionens förordning (EG) nr 447/98 av den 1 mars 1998 om anmälningar, tidsfrister och förhör enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer (EGT L 61, s. 1).
8 Dom av den 25 september 2003 i mål C-170/02 P, Schlüsselverlag J.S. Moser m.fl. mot kommissionen (REG 2003, s. I-9889), punkt 33, och av den 22 juni 2004 i mål C-42/01, Portugal mot kommissionen (REG 2004, s. I-6079), punkt 51. Se även förstainstansrättens dom av den 27 november 1997 i mål T-290/94, Kaysersberg mot kommissionen (REG 1997, s. II-2137), punkt 113, och av den 20 november 2002 i mål T-251/00, Lagardère och Canal+ mot kommissionen (REG 2002, s. II-4825), punkt 108, samt mitt förslag till avgörande av den 26 april 2007 i mål C-202/06 P, Cementbouw Handel & Industrie mot kommissionen, där domstolen meddelade dom den 18 december 2007, målet anhängigt vid domstolen, punkt 41.
9 Artikel 57.1 och 57.2 a i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet, EGT L 1, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 11, s. 37).
10 Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning) (EUT L 24, s. 1) (nedan även kallad förordning nr 139/2004).
11 Nedan kallat Bertelsmann.
12 Beträffande detta och det följande, jämför punkterna 3–6 i den överklagade domen.
13 Nedan kallat Sony.
14 En verksamhet som kallas A & R, Artist and Repertoire.
15 Därmed förstås i det första beslutet om godkännande och i den överklagade domen följande producenter: Bertelsmann Music Group (BMG), Sony Music Entertainment (SMEI), Universal Music Group (UMG), Warner Music Group (WMG) och EMI Group (ursprungligen: Electric and Musical Industries).
16 Dom av den 31 mars 1998 i de förenade målen C-68/94 och C-30/95, Frankrike m.fl. mot kommissionen, kallad Kali & Salz (REG 1998, s. I-1375), punkterna 164–178. Se dessutom förstainstansrättens dom av den 25 mars 1999 i mål T-102/96, Gencor mot kommissionen (REG 1999, s. II-753), punkterna 123–156.
17 Domen i målet Gencor mot kommissionen (ovan fotnot 16), punkterna 276 och 277, och dom av den 6 juni 2002 i mål T-342/99, Airtours mot kommissionen (REG 2002, s. II-2585), punkterna 59–61.
18 Dom av den 16 mars 2000 i de förenade målen C-395/96 P och C-396/96 P, Compagnie maritime belge transports m.fl. mot kommissionen (REG 2000, s. I-1365), punkt 45, avseende artikel 82 EG.
19 Normalt sett sker detta genom ett parallellt beteende som begränsar konkurrensen. I ärendet nr COMP/M.2201 – MAN/Auwärter bedömde kommissionen emellertid en koncentration i syfte att fastställa om den möjliggjorde en varaktig tyst samordning av två duopolisters konkurrensbeteende vid sidan av de klassiska formerna av parallellt beteende som begränsar konkurrensen (beslut 2002/335/EG, EGT 2002, EGT L 116, 2002 s. 35, se särskilt skälen 33–35).
20 Jämför även domen i målet Gencor mot kommissionen (ovan fotnot 16), punkt 276.
21 Domen i målet Airtours mot kommissionen (ovan fotnot 17), punkt 62.
22 Punkt 247 i den överklagade domen. Se, för ett liknande resonemang, även dom av den 8 juli 2003 i mål T-374/00, Verband der freien Rohrwerke m.fl. mot kommissionen (REG 2003, s. II-2275), punkt 186, och – med avseende på artikel 82 EG – dom av den 26 januari 2005 i mål T-193/02, Piau mot kommissionen (REG 2005, s. II-209), punkt 111.
23 Beträffande detta och det följande, jämför punkterna 2 och 7–11 i den överklagade domen.
24 Se i detta avseende förhörsombudets slutrapport (EGT C 59, 2005, s. 2).
25 Impala yrkade i andra hand att det första beslutet om godkännande skulle ogiltigförklaras i vissa delar. Se i detta avseende punkt 29 tredje strecksatsen i den överklagade domen.
26 Beträffande detta och det följande, jämför kommissionens pressmeddelanden av den 1 mars 2007 (IP/07/272) och av den 3 oktober 2007 (IP/07/1437).
27 Se, till exempel, dom av den 22 juni 2006 i mål C-24/05 P, Storck mot HABM (REG 2006, s. I-5677), punkt 36, och av den 22 juni 2006 i mål C-25/05 P, Storck mot HABM (REG 2006, s. I-5719), punkt 40. Se även dom av den 21 september 2006 i mål C-105/04 P, Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied mot kommissionen (REG 2006, s. I-8725), punkterna 69 och 70, av den 10 maj 2007 i mål C-328/05 P, SGL Carbon mot kommissionen (REG 2007, s. I-3921), punkt 41, och av den 25 oktober 2007 i mål C-167/06 P, Komninou m.fl. mot kommissionen, punkt 40.
28 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 januari 2007 i målen C-403/04 P och C-405/04 P, Sumitomo Metal Industries mot kommissionen (REG 2007, s. I-729), punkt 40. Se även mitt förslag till avgörande av den 23 februari 2006 i mål C-95/04 P, British Airways mot kommissionen, där domstolen meddelade dom den 15 mars 2007 (REG 2007, s. I-2331), punkt 113. Vad gäller krav på motiveringsskyldigheten, se dom av den 20 november 1997 i mål C-188/96 P, kommissionen mot V (REG 1997, s. I-6561), punkt 24, och av den 20 februari 1997 i mål C-166/95 P, kommissionen mot Daffix (REG 1997, s. I-983), punkt 35.
29 Dom av den 17 december 1998 i mål C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen (REG 1998, s. I-8417), punkt 23, domen i målet Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 69, domen i målet Sumitomo Metal Industries mot kommissionen (ovan fotnot 28), punkt 39, och domen i målet Carbon mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 41.
30 Domen i målet Baustahlgewebe mot kommissionen (ovan fotnot 29), punkt 24, domen i målet Nederlandse Federatieve Vereniging voor de Groothandel op Elektrotechnisch Gebied mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 70, domen i målet Sumitomo Metal Industries mot kommissionen (ovan fotnot 28), punkterna 38 och 39, domen i målet SGL Carbon mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 41, och domen i målet Komninou m.fl. mot kommissionen(ovan fotnot 27), punkt 40.
31 Punkterna 65–69 i överklagandet.
32 Punkterna 70–80 i överklagandet.
33 Se, i detta avseende, punkt 25 i detta förslag till avgörande samt domen i målet Airtours mot kommissionen (ovan fotnot 17), punkt 62.
34 Fast rättspraxis, se, bland annat, dom av den 1 februari 2007 i mål C-266/05 P, Sison mot rådet (REG 2007, s. I-1233) punkt 23, och av den 11 september 2007 i mål C-227/04 P, Lindorfer mot rådet (REG 2007, s. I-6767), punkt 45.
35 Punkterna 44–481 i den överklagade domen.
36 Såväl punkterna 44–481 som punkterna 482–541 i den överklagade domen.
37 Punkt 17 i överklagandet. Motsvarande hänvisningar görs även i punkterna 26, 94 och i fotnot 6 i överklagandet.
38 Punkterna 17, 59 och 81 i överklagandet.
39 Se ovan punkterna 50–55 i detta förslag till avgörande.
40 Se i detta sammanhang punkt 25 i detta förslag till avgörandet samt domen i målet Airtours mot kommissionen (ovan fotnot 1), punkt 62.
41 Se, för ett liknande resonemang, punkterna 249–253 i den överklagade domen.
42 Punkt 67 i överklagandet.
43 Dom av den 18 mars 1993 i mål C-35/92 P, parlamentet mot Frederiksen (REG 1993, s. I-991), punkt 31, av den 8 maj 2003 i mål C-122/01 P, T. Port mot kommissionen (REG 2003, s. I-4261), punkt 17, av den 28 juni 2005 i de förenade målen C-189/02 P, C-202/02 P, C-205/02 P–C-208/02 P och C-213/02 P, Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (REG 2005, s. I-5425), punkt 148, och av den 13 september 2007 i mål C-443/05 P, Common Market Fertilizers mot kommissionen (REG 2007, s. I-7209), punkt 137.
44 Avseende kravet på ett berättigat intresse av att få saken prövad i ett överklagande, se dom av den 19 oktober 1995 i mål C-19/93 P, Rendo m.fl. mot kommissionen (REG 1995, s. I-3319), punkt 13. Se, för ett liknande resonemang med avseende på ett rättsligt intresse i första instans, dom av den 7 juni 2007 i mål C-362/05 P, Wunenburger mot kommissionen (REG 2007, s. I-4333), punkt 42, och beslut av den 17 oktober 2005 i mål T-28/02, First Data m.fl. mot kommissionen (REG 2005, s. II-4119), punkterna 35–37.
45 Domen i det ovan i fotnot 44 nämnda målet Rendo m.fl. mot kommissionen, punkt 13, dom av den 13 juli 2000 i mål C-174/99 P, parlamentet mot Richard (REG 2000, s. I-6189), punkt 33, och av den 3 april 2003 i mål C-277/01 P, parlamentet mot Samper (REG 2003, s. I-3019), punkt 28.
46 Eftersom den omtvistade koncentrationen genomfördes vid en tidpunkt då det första beslutet om godkännande fortfarande gällde, är artikel 7.5 i koncentrationsförordningen inte tillämplig på de faktiska omständigheterna i förevarande fall. Den tanke som ligger bakom denna bestämmelse, nämligen tillfällig ogiltighet och att det är möjligt att göra detta tillstånd retroaktivt giltigt genom ett beslut om godkännande av en koncentration kan emellertid även tillämpas i förevarande fall.
47 Domstolen har dock i några fall förklarat att det inte längre finns anledning att pröva överklagandet när det har kunnat konstateras att klaganden redan har uppnått sitt mål (beslut av den 23 oktober 2001 i mål C-281/00 P, Una Film City Revue mot parlamentet och rådet, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkterna 4 och 5, och i mål C-313/00 P, Davidoff mot parlamentet och rådet, ej publicerat i rättsfallssamlingen, punkterna 4 och 5) eller när det har kunnat konstateras att klaganden inte längre kan uppnå sitt mål (dom av den 15 februari 2005 i mål C-13/03 P, kommissionen mot Tetra Laval, REG 2005, s. I-1113, punkterna 21–23). Beslut av den 27 februari 2002 i mål C-477/01 P [R], Reisebank mot kommissionen (REG 2002, s. I-2117, punkterna 24–28, och dom i mål C-480/01 P [R], Commerzbank mot kommissionen, REG 2002, s. I-2129, punkterna 23–27). Såsom jag kommer att visa i det följande förhåller det sig emellertid varken på det ena eller det andra sättet här.
48 Se exempelvis dom av den 14 september 1995 i mål C-396/93 P, Henrichs mot kommissionen (REG 1995, s. I-2611), punkt 66, av den 12 juli 2001 i de förenade målen C-302/99 P och C-308/99 P, kommissionen och Frankrike mot TF1 (REG 2001, s. I-5603), punkt 31, av den 30 september 2003 i de förenade målen C-57/00 P och C-61/00 P, Freistaat Sachsen m.fl. mot kommissionen (REG 2003, s. I-9975), punkt 124, och av den 26 maj 2005 i mål C-301/02 P, Tralli mot EZB (REG 2005, s. I-4071), punkt 88.
49 Närmare bestämt börjar fristen för att väcka talan som avses i artikel 230.5 EG enligt artikel 102 första stycket i förstainstansrättens rättegångsregler löpa i slutet av den fjortonde dagen efter den dag då rättsakten offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning. Detta förutsätter att den icke-konfidentiella versionen av domskälen har offentliggjorts i den officiella tidningen i dess helhet eller i vart fall samtidigt gjorts tillgänglig för allmänheten på Internet. Om detta inte är fallet börjar fristen för att väcka talan först löpa när potentiella klagande, om detta inte redan har skett, har delgetts en sådan fullständig version (se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 juli 1988 i mål 236/86, Dillinger Hüttenwerke mot kommissionen (REG 1988, s. 3761), punkt 14.
50 Dom av den 6 oktober 1999 i mål T-110/97, Kneissl Dachstein mot kommissionen (REG 1999, s. II-2881), punkterna 41 och 42, och i mål T-123/97, Salomon mot kommissionen (REG 1999, s. II-2925), punkterna 42 och 43, samt beslut av den 25 maj 2004 i mål T-264/03, Schmoldt m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. II-1515), punkterna 51–53 och 56.
51 Dom av den 15 juni 2005 i mål T-17/02, Olsen mot kommissionen (REG 2005, s. II-2031), punkt 80, bekräftad genom beslut av den 4 oktober 2007 i mål C-320/05 P, Olsen mot kommissionen (ej publicerat i rättsfallssamlingen), och beslut av den 19 september 2005 i mål T-321/04, Air Bourbon mot kommissionen (REG 2005, s. II-3469), punkterna 34 och 37.
52 Domen i det ovan i fotnot 51 nämnda målet Olsen mot kommissionen, punkt 81. När det gäller den subsidiära karaktären hos tidpunkten då klaganden fick kännedom om ett beslut som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, se även dom av den 10 mars 1998 i mål C-122/95, Tyskland mot rådet (REG 1998, s. I-973), punkt 35, och av den 12 december 2000 i mål T-296/97, Alitalia mot kommissionen (REG 2000, s. II-3871), punkt 61, samt beslut av den 11 december 2006 i mål T-392/05, MMT mot kommissionen, punkt 25.
53 Det är endast för fullständighetens skull som det skall nämnas att en formell delgivning (meddelande) av beslutet till tredje man, genom vilken den för personen i fråga gällande fristen för att väcka talan skulle kunna börja löpa, inte är relevant. Enligt artikel 254.3 EG skall beslut nämligen endast delges dem som de riktar sig till. Vid kontrollen av företagskoncentrationer rör det sig om de berörda företagen och medlemsstaternas behöriga myndigheter. Se, för ett liknande resonemang, för framtida fall, artikel 8.8 i förordning nr 139/2004.
54 Se i detta avseende punkt 12 i detta förslag till avgörande.
55 Dom av den 8 juli 1999 i mål C-49/92 P, kommissionen mot Anic Partecipazioni, REG 1999, s. I-4125), punkt 171, och av den 22 februari 2005 i mål C-141/02 P, kommissionen mot max.mobil (REG 2005, s. I-1283), punkt 48.
56 Se ovan punkterna 50–55 och 66–71 i detta förslag till avgörande.
57 Kommissionen har enligt sitt svaromål intervenerat till stöd för klagandena såvitt avser den första och den andra grunden samt den tredje grundens första del.
58 I den mån som förstainstansrätten enligt den sjätte grunden anses ha gjort en felaktig rättstillämpning när den hänvisade till meddelandet om invändningar (den sjätte grundens andra del) kommer jag att pröva den senare i samband med den första grunden (se punkterna 145–183 i detta förslag till avgörande). I den mån som de materiella kraven på ett beslut om godkännande påtalas i den sjätte grunden (den sjätte grundens fjärde del) överlappar denna grund den tredje grundens andra del och den fjärde grunden och kommer att prövas i samband med dessa (punkterna 201–232 och 233–268 i detta förslag till avgörande).
59 EGT C 364, 2000, s. 1. Visserligen får stadgan om de grundläggande rättigheterna i sig inte några med primärrätten jämförbara bindande rättsverkningar, men som rättskunskapskälla ger den upplysning om de gemenskapsrättsligt garanterade grundläggande rättigheterna. Se även dom av den 27 juni 2006 i mål C-540/03, parlamentet mot rådet, familjåterförening (REG 2006, s. I-5769), punkt 38, och punkt 108 i mitt förslag till avgörande av den 8 september 2005 i detta mål, och vidare dom av den 13 mars 2007 i mål C-432/05, Unibet (REG 2007, s. I-2271), punkt 37.
60 Avseende principen om ökad insyn, se även artikel 1.2 EU, enligt vilken besluten [inom den Europeiska unionen] skall fattas så öppet … som möjligt.
61 I detta sammanhang skall det erinras om domstolens praxis, enligt vilken en bestämmelse i sekundärrätten i möjligaste mån skall tolkas på så sätt att den överensstämmer med bestämmelserna i fördraget och gemenskapsrättens allmänna principer (se dom av den 25 november 1986 i de förenade målen 201/85 och 202/85, Klensch m.fl., REG 1986, s. 3477; svensk specialutgåva, volym 8, s. 729), punkt 21, av den 27 januari 1994 i mål C-98/91, Herbrink, REG 1994, s. I-223, punkt 9, av den 1 april 2004 i mål C-1/02, Borgmann, REG 2004, s. I-3219, punkt 30, och av den 4 oktober 2007 i mål C-457/05, Schutzverband der Spirituosen-Industrie, REG 2007, s. I-8075, punkt 22).
62 I det fallet antas koncentrationen vara förenlig med den gemensamma marknaden (avseende begreppet antagande, se även artikel 7.1 och 7.5 i koncentrationsförordningen).
63 Denna skyldighet framgår av artikel 6.1 i koncentrationsförordningen vad gäller den preliminära prövningsfasen och av artikel 8.1 i koncentrationsförordningen vad gäller det formella prövningsförfarandet.
64 Kommissionen är endast befriad från denna skyldighet i den mån som den hänskjuter koncentrationen enligt artikel 9 i koncentrationsförordningen till en nationell konkurrensmyndighet och dessutom om anmälan tas tillbaka på grund av att koncentrationen inte avses att genomföras.
65 Enligt vad som har framkommit har det endast en enda gång i den europeiska koncentrationskontrollens långa historia inträffat att kommissionen på grund av en felberäkning inte iakttagit en frist för förfarandet (ärende IV/M.330 – McCormick/CPC/Rabobank/Ostmann). Se, i detta avseende, Von Koppenfels, U., i: Drauz/Jones (utgivare), EU Competition Law, volym II – Mergers and Acquisitions, Leuven 2006, punkt 6.27.
66 Eventuell talan om ogiltigförklaring som väckts av tredje man skall, enligt artikel 242 första meningen EG, inte hindra verkställighet.
67 Se, i detta avseende, punkterna 278–325, framför allt punkterna 287 och 325 i den överklagade domen.
68 Skälen 153, 158 och 183 i det första beslutet om godkännande.
69 Skälen 111–113 i det första beslutet om godkännande.
70 Punkt 294 i den överklagade domen.
71 Den tyska översättningen av skäl 69 i det första beslutet om godkännande är inte exakt, eftersom ordet Preisabsprachen tillämpas för common price policy.
72 Kommissionens yttranden återfinns huvudsakligen i skälen 74–80 i det första beslutet om godkännande. Förstainstansrätten har prövat de uppgifter som lämnats där avseende situationen i Förenade kungariket i stället för att motivera beslutet i dess helhet.
73 Punkterna 295–324 i den överklagade domen.
74 Punkt 303 i den överklagade domen.
75 Punkt 320 i den överklagade domen.
76 Punkt 324 i den överklagade domen.
77 Punkt 289, sista meningen, i den överklagade domen.
78 Punkt 320, sista meningen, i den överklagade domen.
79 Se dom av den 2 april 1998 i mål C-367/95 P, kommissionen mot Sytraval och Brink’s France (REG 1998, s. I-1719), punkt 63, och av den 24 november 2005 i de förenade målen C-138/03, C-324/03 och C-431/03, Italien mot kommissionen (REG 2005, s. I-10043), punkt 54, samt domen i målet Sison mot rådet (ovan fotnot 34), punkt 80.
80 Domen i målet kommissionen mot Sytraval och Brink’s France (ovan fotnot 79), punkt 63, domen i målet Italien mot kommissionen (ovan fotnot 79), punkt 55, och domen i målet Sison mot rådet (ovan fotnot 34), punkt 80.
81 Avseende inflytandet av tidsmässiga villkor, under vilka ett beslut antas, på motiveringsskyldigheten, se dom av den 1 december 1965 i mål 16/65, Schwarze (REG 1965, s. 910; svensk specialutgåva, volym 1, s. 227), sidorna 1152 och 1167, av den 14 februari 1990 i mål C-350/88, Delacre m.fl. mot kommissionen (REG 1990, s. I-395), punkt 16, och domen i målet Verband der freien Rohrwerke m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 22), punkt 186.
82 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 oktober 1981 i de förenade målen 275/80 och 24/81, Krupp Stahl mot kommissionen (REG 1981, s. 2489), punkt 13, och – för området för massmediapolitik – dom av den 19 februari 1998 i de förenade målen T-369/94 och T-85/95, DIR International Film m.fl. mot kommissionen (REG 1998, s. II-357), punkterna 119–121.
83 Dom av den 7 april 1987 i mål 32/86, SISMA mot kommissionen (REG 1987, s. 1645), punkt 9, och av den 22 oktober 1996 i mål T-266/94, Skibsværftsforeningen m.fl. mot kommissionen (REG 1996, s. II-1399), punkt 239.
84 Domen i målet kommissionen mot Sytraval och Brink’s France (ovan fotnot 79), punkt 64 sista meningen. Se även dom av den 25 oktober 2005 i de förenade målen C-465/02 och C-466/02, Tyskland och Danmark mot kommissionen, Feta (REG 2005, s. I-9115), punkt 106, och domen i målet Verband der freien Rohrwerke m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 22), punkt 186 sista meningen.
85 Dom av den 21 mars 1955 i mål 6/54, Nederländerna mot Höga myndigheten (REG 1955, s. 215, s. 232), av den 4 juli 1963 i mål 24/62, Tyskland mot kommissionen (REG 1963, s. 143, s. 155), av den 15 juli 1970 i mål 41/69, ACF Chemiefarma mot kommissionen (REG 1970, s. 661; svensk specialutgåva, volym 1, s. 457), punkt 78, och av den 21 mars 2001 i mål T-206/99, Métropole télévision mot kommissionen (REG 2001, s. II-1057), punkt 44 sista meningen.
86 Domen i målet Tyskland mot kommissionen (ovan fotnot 85), s. 155.
87 Domen i målet ACF Chemiefarma mot kommissionen (ovan fotnot 85), punkt 78.
88 Domen i målet Tyskland mot kommissionen (ovan fotnot 85), s. 156, och dom av den 7 juli 1981 i mål 158/80, Rewe-Markt Steffen, smörkryssningar (REG 1981, s. 1805; svensk specialutgåva, volym 6, s. 153), punkt 26.
89 Se exempelvis punkterna 294, 303, 319, 320, andra meningen, och punkt 321, sista meningen, i den överklagade domen.
90 Punkt 289, sista meningen, i den överklagade domen.
91 Punkt 320, andra meningen, i den överklagade domen. Se, för ett liknande resonemang, punkt 289, sista meningen, i den överklagade domen.
92 Punkt 320, första meningen, i den överklagade domen.
93 Se även här särskilt sista meningen i punkterna 289, 294 och 320 i den överklagade domen.
94 Detta skiljer förevarande mål från domen i målet Kaysersberg mot kommissionen (ovan fotnot 8), punkterna 159 och 160, där den påstådda bristen i motiveringen enligt förstainstansrättens uppfattning inte hänförde sig till en grundläggande del av kommissionens beslut.
95 Se punkterna 286 och 289 i den överklagade domen, enligt vilka även enligt den uppfattning som kommissionen gett uttryck för under förfarandet vid förstainstansrätten, insynen …, är det viktigaste skälet, om inte det enda, som ligger till grund för påståendet att det inte föreligger någon kollektiv dominerande ställning på marknaderna för inspelad musik (punkt 289).
96 Domen i målet Kali & Salz (ovan fotnot 16), punkt 223, och dom av den 15 februari 2005 i mål C-12/03 P, kommissionen mot Tetra Laval (REG 2005, s. I-987), punkt 38. Se dessutom förstainstansrättens dom i målet Gencor mot kommissionen (ovan fotnot 16), punkt 246, och förstainstansrättens dom av den 14 december 2005 i mål T-210/01, General Electric mot kommissionen (REG 2005, s. II-5575), punkt 60.
97 Dom av den 21 november 1991 i mål C-269/90, Technische Universität München (REG 1991, s. I-5469), punkt 14, av den 7 maj 1992 i de förenade målen C-258/90 och C-259/90, Pesquerias De Bermeo och Naviera Laida mot kommissionen (REG 1992, s. I-2901), punkt 26, och av den 22 november 2007 i mål C-525/04 P, Spanien mot Lenzing (REG 2007, s. I-9947), punkt 58. Se dessutom redan dom av den 15 juli 1960 i de förenade målen 36/59–38/59 och 40/59, Präsident Ruhrkohlen-Verkaufsgesellschaft m.fl. mot Höga myndigheten (REG 1960, s. 887, s. 921och s. 922).
98 Se, för ett liknande resonemang, mot bakgrund av ett fall från jordbrukspolitiken, dom av den 7 april 1992 i mål C-358/90, Compagnia italiana alcool mot kommissionen (REG 1992, s. I-2457), punkt 42.
99 Punkt 289, sista meningen, i den överklagade domen.
100 Se skäl 111 i det första beslutet om godkännande, som citeras i punkt 289 i den överklagade domen (min kursivering).
101 Se skäl 80 i det första beslutet om godkännande, som citeras i punkterna 315 och 316 i den överklagade domen (min kursivering).
102 Punkt 289, sista meningen, i den överklagade domen.
103 Punkt 294 i den överklagade domen.
104 Punkt 320 i den överklagade domen.
105 Punkt 325 i den överklagade domen.
106 Se ovan punkt 119 och följande punkter i detta förslag till avgörande.
107 Domen i målet Kaysersberg mot kommissionen (ovan fotnot 8), punkt 105.
108 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 mars 2005 i mål C-342/03, Spanien mot rådet (REG 2005, s. I-1975), punkt 59, och domen i målet Kaysersberg mot kommissionen (ovan fotnot 8), punkt 160.
109 Se ovan punkt 119 i detta förslag till avgörande.
110 Dom av den 13 mars 1985 i de förenade målen 296/82 och 318/82, Nederländerna m.fl. mot kommissionen (REG 1985, s. 809; svensk specialutgåva, volym 8, s. 103), punkt 27.
111 Punkt 413 i den överklagade domen.
112 Jämför bland annat skälen 74, 81, 88, 95 och 102 i det första beslutet om godkännande.
113 Punkt 282 i den överklagade domen.
114 Punkterna 282 och 283 i den överklagade domen.
115 Punkt 285 i den överklagade domen.
116 Dom av den 4 mars 1999 i mål T-87/96, Assicurazioni Generali och Unicredito mot kommissionen (REG 1999, s. II-203), punkt 88.
117 Fast rättspraxis sedan dom av den 13 februari 1979, i mål 85/76, Hoffmann-La Roche mot kommissionen (REG 1979, s. 461; svensk specialutgåva, volym 4, s. 315), punkterna 9 och 11, och av den 7 juni 1983 i de förenade målen 100/80–103/80, Musique Diffusion française m.fl. mot kommissionen (REG 1983, s. 1825; svensk specialutgåva, volym 7, s. 133), punkt 10.
118 Enligt artikel 13.2 i förordning nr 447/98 skall kommissionen i förfarandet för kontroll av företagskoncentrationer sända sina invändningar skriftligen till de anmälande parterna och andra berörda parter och ange en tidsfrist inom vilken dessa får underrätta kommissionen om sina synpunkter skriftligen.
119 Domen i målet SGL Carbon mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 55.
120 Se artikel 13.2 och artikel 14 i förordning nr 447/98.
121 Dom av den 7 januari 2004 i de förenade målen C-204/00 P, C-205/00 P, C-211/00 P, C-213/00 P, C-217/00 P och C-219/00 P, Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (REG 2004, s. I-123), punkt 67. För ett liknande resonemang, se redan domen i målet Musique Diffusion française m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 117), punkt 14, och dom av den 17 november 1987 i de förenade målen 142/84 och 156/84, BAT och Reynolds mot kommissionen (REG 1987, s. 4487; svensk specialutgåva, volym 9, s. 247), punkt 70.
122 Punkt 283 i den överklagade domen.
123 Punkt 285 i den överklagade domen.
124 I den europeiska koncentrationskontrollshistorien finns ett flertal exempel på beslut om godkännande som föregicks av ett meddelande om invändningar. Klagandena har med rätta i detta sammanhang som exempel uppmärksammat följande fall: COMP/M.1940 – Framatome/Siemens/Cogema/JV, COMP/M.2499 – Norske Skog/Parenco/Walsum, COMP/M.2498 – UPM-Kymmene/Haindl, COMP/M.2314 – BASF/Pantochim/Eurodiol, COMP/M.2201 – MAN/Auwärter, COMP/M.2706 – Carnival Corporation/P&O Princess, COMP/M.3056 – Celanese/Degussa/European OXO Chemicals och COMP/M.3216 – Oracle/Peoplesoft.
125 Punkterna 284 och 285 i den överklagade domen. Se, för ett liknande resonemang, punkterna 300, 335, 410 och 446 i den överklagade domen.
126 Punkterna 161–182 i detta förslag till avgörande.
127 Enligt fast rättspraxis skall ett överklagande ogillas om en dom från förstainstansrätten innehåller domskäl som strider mot gemenskapsrätten, men domslutet visar sig vara riktigt enligt andra rättsliga grunder (se, till exempel, dom av den 21 september 2006 i mål C-167/04 P, JCB Service mot kommissionen, REG 2006, s. I-8935, punkt 186. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 89).
128 Se, till exempel, punkterna 300, 302 och 338 i den överklagade domen.
129 Se, till exempel, punkterna 378, 379, 398 och 447 i den överklagade domen.
130 Skälen 111–113 i det första beslutet om godkännande.
131 Punkterna 289–294 i den överklagade domen.
132 Punkterna 295–324 i den överklagade domen.
133 Punkt 301 i den överklagade domen (min kursivering).
134 Punkt 325 i den överklagade domen.
135 Det är ostridigt att även punkt 491 i den överklagade domen, som kritiserats av klagandena och kommissionen, visserligen också innehåller en hänvisning till meddelandet om invändningar. Den kan emellertid inte anses utgöra en felaktig rättstillämpning, eftersom den endast innehåller en sammanfattning av Impalas argumentation. Av det skälet kommer inte denna punkt i den överklagade domen att undersökas närmare i det följande.
136 Punkt 377 i den överklagade domen.
137 Jag kommer i det följande att fästa särskild uppmärksamhet vid punkt 335 i den överklagade domen, eftersom denna särskilt har kritiserats av klagandena. Mina sypunkter är emellertid tillämpliga på de andra punkterna i den överklagade domen som har ifrågasatts här.
138 Domen i målet BAT och Reynolds mot kommissionen (ovan fotnot 121), punkt 70.
139 Se i detta avseende angiven rättspraxis i fotnot 96.
140 Domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 39. Se även domen i målet Spanien mot Lenzing (ovan fotnot 97), punkt 57.
141 Se avseende dessa tre punkter domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 39, och domen i målet Spanien mot Lenzing (ovan fotnot 97), punkt 57. Se, särskilt vad gäller fullständigheten av de faktiska omständigheterna, domen i målet Technische Universität München (ovan fotnot 97), punkt 14, domen i målet Spanien mot Lenzing (ovan fotnot 97), punkt 58, och domen i målet Komninou m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 51, i vilka skyldigheten för den behöriga institutionen att noggrant och opartiskt undersöka samtliga omständigheter i det aktuella fallet betonas.
142 Punkt 335 näst sista meningen i den överklagade domen. Se även punkterna 410, 419 och 446 i denna dom.
143 Punkt 335 andra meningen i den överklagade domen.
144 Se i detta avseende domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 39, och domen i målet Spanien mot Lenzing (ovan fotnot 97), punkt 56. Se, för ett liknande resonemang domen i målet Technische Universität München (ovan fotnot 97), punkt 14, domen i målet Spanien mot Lenzing (ovan fotnot 97), punkt 58, och domen i målet Komninou m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 27), punkt 51.
145 Punkt 335 sista meningen i den överklagade domen. Se, för ett liknande resonemang, punkterna 410, 419 och 446 i denna dom.
146 Punkterna 459 och 475 i den överklagade domen.
147 Punkt 414 i den överklagade domen.
148 Punkt 415 i den överklagade domen. Se, för ett liknande resonemang, punkt 452 i den överklagade domen.
149 Se, till exempel, punkterna 398, 428 och 451 i den överklagade domen.
150 Se härom särskilt punkterna 150–152 i detta förslag till avgörande.
151 Därvid berörs inte de berörda företagens skyldighet att lämna in en korrekt och fullständig anmälan avseende deras företagskoncentration (se i detta avseende artikel 3.1 i förordning nr 447/98). Koncentrationsparterna är dessutom skyldiga att besvara en eventuell begäran om upplysningar från kommissionen på ett fullständigt och korrekt sätt och inom utsatt tid (artikel 11.1 jämförd med artikel 11.4 och 11.5 i koncentrationsförordningen).
152 Före meddelandet om invändningar underrättas koncentrationsparterna visserligen även om förfarandets utveckling (samtal äger rum, vidare underrättas anmälarna vid inledningen av det formella prövningsförfarandet enligt artikel 6.1 c i koncentrationsförordningen på vilka områden kommissionen hyser allvarliga tvivel beträffande koncentrationens förenlighet med den gemensamma marknaden), denna information är emellertid mycket mindre detaljerad än ett meddelande om invändningar och kan också ständigt ändras beroende på hur marknadsundersökningen fortlöper.
153 Om det skulle visa sig att de berörda företagen inom ramen för sin anmälan av koncentrationen eller som svar på de av kommissionen begärda upplysningarna lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter så skulle detta för det första utgöra ett åsidosättande av deras skyldighet att samarbeta med kommissionen i ett förfarande för kontroll av företagskoncentrationer och för det andra kunna medföra de rättsföljder som anges i artikel 8. 5 a i koncentrationsförordningen och i artikel 14.1 b och c i koncentrationsförordningen (återkallelse av beslutet om godkännande och påförande av böter).
154 Artikel 19.3–19.7 i koncentrationsförordningen.
155 Se i detta avseende punkterna 414 och 415 i den överklagade domen (min kursivering).
156 Se i detta avseende rättspraxis i den ovan i fotnot 127 nämnda domen.
157 Se ovan punkterna 93–144 i detta förslag till avgörande.
158 Den följande redogörelsen gäller även för den del av den sjätte grunden som behandlas i punkterna 98–100 och 102 i överklagandet.
159 Domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 42, och domen i målet General Electric mot kommissionen (ovan fotnot 96), punkt 64.
160 Domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 44 (min kursivering).
161 Se punkt 12 i detta förslag till avgörande.
162 Domen i målet General Electric mot kommissionen (ovan fotnot 96), punkt 64 sista meningen, min kursivering.
163 Domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 39, domen i målet Spanien mot Lenzing (ovan fotnot 97), punkt 57, och domen i målet General Electric mot kommissionen (ovan fotnot 96), punkt 63. Se vidare punkterna 173 och 174 i detta förslag till avgörande.
164 Generaladvokaten Tizzano ansåg däremot i sitt förslag till avgörande av den 25 maj 2004 i domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 74, att det för att hindra en koncentration krävs att den anmälda koncentrationen högst sannolikt kommer att medföra att en dominerande ställning skapas eller förstärks.
165 Se i detta avseende punkterna 126 och 173 i den överklagade domen.
166 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande av den 25 maj 2004 i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 74: Det kan således inte krävas att kommissionen, för att hindra en koncentration, utan minsta tvivel skall fastställa att denna skapar eller förstärker en sådan dominerande ställning som medför att den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt skulle hämmas. (min kursivering).
167 För ett exempel från miljörätten, se dom av den 7 september 2004 i mål C-127/02, Waddenvereniging och Vogelbeschermingsvereniging (REG 2004, s. I-7405), punkterna 44 och 55–59.
168 Se i detta avseende skälen 3 och 4 i koncentrationsförordningen, å ena sidan, och skäl 5, å andra sidan.
169 Se vidare skälen 1, 2 och 5 i koncentrationsförordningen. Det ligger i alla marknadsaktörers inklusive konsumenternas intresse att skydda konkurrensen mot snedvridningar. Se, i detta avseende, dom av den 21 februari 1973 i mål 6/72, Europemballage och Continental Can mot kommissionen (REG 1973, s. 215; svensk specialutgåva, volym 2, s. 89), punkt 25, av den 9 november 1983 i mål 322/81, Michelin mot kommissionen (REG 1983, s. 3461; svensk specialutgåva, volym 7, s. 351), punkt 125, och av den 15 mars 2007 i mål C-95/04 P, British Airways mot kommissionen (REG 2007, s. I-2331), punkt 106.
170 Domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 41. Se dessutom domen i målet Kali & Salz (ovan fotnot 16), punkt 228, där det talas om betydelsefulla och samstämmiga uppgifter (engelska: cogent and consistent evidence). Enligt min mening återger inte den tyska översättningen av domen i målet kommissionen mot Tetra Laval, i vilken det talas om övertygande (eindeutigen) bevis, det engelska begreppet convincing evidence på ett korrekt sätt. Jag kommer därför att här och i det följande alltid använda adjektivet convincing i stället för überzeugend.
171 Domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 44.
172 Domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 41, min kursivering.
173 Domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 42.
174 Domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 39, och domen i målet General Electric mot kommissionen (ovan fotnot 96), punkt 63. Se vidare punkterna 173 och 174 i detta förslag till avgörande.
175 Dessa intressen är, å ena sidan, koncentrationsparternas rättigheter och intressen och, å andra sidan, allmänintresset av att konkurrensen inte snedvrids. Se punkt 214 i detta förslag till avgörande.
176 Så även i domen i målet General Electric mot kommissionen (ovan fotnot 96), punkt 61.
177 Dom av den 21 september 2005 i mål T-87/05, EDP mot kommissionen (REG 2005, s. II-3745), punkt 64.
178 Se avseende artikel 10.6 i koncentrationsförordningen även vad som anförts ovan i punkt 102 i detta förslag till avgörande.
179 Generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande av den 25 maj 2004 i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkterna 76–81, särskilt punkt 76.
180 Se, till exempel, punkterna 290, 294, 303, 347, 362, 407 och 435 i den överklagade domen.
181 Se, till exempel, skälen 80, 87, 94, 101, 108, 111, 113, 150, 153 och 158 i det första beslutet om godkännande.
182 Kommissionen har även i förfarandet vid förstainstansrätten betonat att den ansåg sig kunna försvara sitt första beslut om godkännande enligt principen balance of probabilities (se punkt 7 i dess svarsinlaga i första instans).
183 Klagandena har särskilt hänvisat till punkterna 289, 366, 381–387, 389, 407, 420, 428, 429, 433, 449–457 och 459 i den överklagade domen.
184 Se ovan punkterna 212–218 i detta förslag till avgörande.
185 Punkterna 289 och 459 i den överklagade domen. Se dessutom punkterna 287, 366 och 371 i denna dom.
186 Se särskilt punkterna 377, 390, 459 och 542 i den överklagade domen.
187 Följande anmärkningar gäller även för den del av den sjätte grunden som återfinns i punkterna 101 och 102 i överklagandet.
188 Punkt 299 i den överklagade domen.
189 Punkt 307 i den överklagade domen. Klagandena har dessutom hänvisat till punkterna 421, 419, 424, 444 och 457 i den överklagade domen, i vilka de har identifierat liknande uttalanden av förstainstansrätten.
190 Punkt 317 i den överklagade domen.
191 Punkterna 347 och 361 i den överklagade domen.
192 Punkt 354 i den överklagade domen.
193 Punkt 402 i den överklagade domen. Det skall betonas att denna invändning grundar sig på den bindande engelska språkversionen av domen (destined to become public knowledge), medan följande anges i den franska språkversionen: en kampanjrabatt semble, par essence, avoir vocation à revêtir un caractère de publicité, vilket inte har särskilt mycket att göra med det engelska uttrycket public knowledge. Min kursivering.
194 Punkterna 403, 405, 406 och 436 i den överklagade domen.
195 Punkt 420 i den överklagade domen.
196 Punkt 456 i den överklagade domen.
197 Se särskilt argumentationen avseende den första och den sjätte grunden i punkterna 126 och 173 i den överklagade domen.
198 Dom av den 3 april 2003 i mål T-342/00, Petrolessence och SG2R mot kommissionen (REG 2003, s. II-1161), punkt 101, domen i målet EDP mot kommissionen (ovan fotnot 177), punkt 151, och dom av den 4 juli 2006 i mål T-177/04, easyJet mot kommissionen (REG 2006, s. II-1931), punkt 44.
199 Endast i förbigående skall nämnas att det sammanhang i vilket vissa av de slutsatser som klagandena ifrågasatt, nämligen de i punkterna 299, 307 och 317 i den överklagade domen, visar att de hör till den formella prövningen av om det första beslutet om godkännande innehåller en bristfällig motivering. För denna kritik gäller i första hand vad som anförts ovan avseende den sjätte grundens tredje del (se särskilt punkterna 114–131 i detta förslag till avgörande). Eftersom klagandena emellertid förefaller anse att punkterna 299, 307 och 317 i den överklagade domen därutöver innehåller element av en materiell prövning av om det första beslutet om godkännande innehåller en uppenbart oriktig bedömning, kommer jag i det följande även att pröva dessa mot denna bakgrund.
200 Domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 39. Se även domen i målet Spanien mot Lenzing (ovan fotnot 97), punkterna 56 och 57, och domen i målet General Electric mot kommissionen (ovan fotnot 96), punkt 63.
201 Se i detta avseende i ett annat sammanhang punkt 179 i detta förslag till avgörande.
202 Se domen i målet kommissionen mot Tetra Laval (ovan fotnot 96), punkt 39, som nyligen bekräftades i domen i målet Spanien mot Lenzing (ovan fotnot 97), punkt 57.
203 Se punkt 479 i den överklagade domen: Det är inte förstainstansrättens uppgift att avgöra om koncentrationen är förenlig med den gemensamma marknaden, utan den skall kontrollera om slutsatserna i beslutet är rättsenliga.
204 Punkt 452 i den överklagade domen.
205 Dom av den 18 januari 2007 i mål C-229/05 P, PKK och KNK mot rådet (REG 2007, s. I-439), punkt 37, av den 18 juli 2007 i mål C-326/05 P, Industrias Químicas del Vallés mot kommissionen (REG 2007, s. I-6557), punkt 60, och av den 22 november 2007 i mål C-260/05 P, Sniace mot kommissionen (REG 2007, s. I-10005), punkt 37.
206 Dom av den 6 april 2006 i mål C-551/03 P, General Motors mot kommissionen, (REG 2006, s. I-3173), punkt 54, och domen i det ovan i fotnot 127 nämnda målet JCB Service mot kommissionen, punkt 108, och domen i målet Wunenburger mot kommissionen (ovan fotnot 44), punkt 67.
207 Kommissionens skrivelse av den 21 september 2005 för att besvara förstainstansrättens skriftliga frågor.
208 As regards the tables, which are intended to show the maximum campaign discounts granted by Sony and BMG for their best-selling albums, … (min kursivering).
209 I den franska språkversionen börjar punkt 425 i den överklagade domen på följande sätt: S’agissant des tableaux de l’annexe E 4.2 qui ont pour objet de montrer les remises promotionnelles maximales accordées par Sony et BMG pour leurs albums les mieux vendus, … (min kursivering).
210 Försättsbladet till bilaga E.4.2 har följande rubrik: Invoice discounts granted to each major customer for each top album listed in Annex B.13, with an estimate of the highest campaign discount granted to each customer for such albums.
211 I den tredje kolumnen i den första tabellen till bilaga E.4.2 jämförs till exempel den lägsta rabatt som lämnats av Sony (SMEI) med den högsta rabatt som lämnats av Bertelsmann (BMG). Man har gått till väga på samma sätt i tredje kolumnen i den andra tabellen i bilaga E.4.2.
212 Se, till exempel, punkterna 393, 401, 415, 416, 420–428 och 455–457 i den överklagade domen, i vilka det talas om tabeller (engelska: tables), medan det till exempel i punkterna 129 och 419 i denna dom talas om diagram (engelska: charts).
213 Detta sammanhang framgår av punkterna 431 och 433 i den överklagade domen.
214 Det rör sig om bilaga B.17 i kommissionens svaromål i första instans.
215 Punkt 434 i den överklagade domen (min kursivering).
216 Punkterna 352–361 och 451 i den överklagade domen.
217 Se punkt 352 i den överklagade domen, i vilken skäl 113 i det första beslutet om godkännande citeras.
218 Punkterna 356–360, 389 och 451 i den överklagade domen.
219 Dom av den 22 mars 1961 i de förenade målen 42/59 och 49/59, Snupat mot Höga myndigheten (REG 1961, s. 111, s. 169), av den 10 januari 2002 i mål C-480/99 P, Plant m.fl. mot kommissionen och South Wales Small Mines (REG 2002, s. I-265), punkt 24, av den 2 oktober 2003 i mål C-199/99 P, Corus UK mot kommissionen (REG 2003, s. I-11177), punkt 19. Se även Europadomstolens dom av den 29 maj 1986, Feldbrugge mot Nederländerna (serie A, nr 99, s. 16, 44 § ), och av den 31 oktober 2006, Aksoy (Eroğlu) mot Turkiet (nr 59741/00, 21 § och där angiven rättspraxis).
220 Se, till exempel, beslut av den 15 juni 2006 i mål T-271/03, Deutsche Telekom mot kommissionen (REG 2006, s. II-1747).
221 Dom av den 25 januari 2007 i mål C-411/04 P, Salzgitter Mannesmann mot kommissionen (REG 2007, s. I-959), punkt 43.
222 Även om jag efter att ha undersökt handlingarna i målet från första instans anser att det är tveksamt om ett sådant tillvägagångssätt var motiverat i förevarande fall, ankommer det inte på domstolen i förevarande överklagande att ifrågasätta förstainstansrättens bedömning av konfidentialiteten av dessa handlingar.
223 Punkterna 348–362, särskilt punkt 362, i den överklagade domen.
224 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Aalborg Portland m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 121), punkt 72, och domen i målet Musique Diffusion française m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 117), punkt 30, samt dom av den 29 juni 1995 i mål T-30/91, Solvay mot kommissionen (REG 1995, s. II-1775), punkt 58.
225 Punkterna 37–39 i kommissionens svaromål med rubriken 6. Additional observations: On the essential grounds of the Decision.
226 Punkterna 114–118 i det första beslutet om godkännande.
227 Se särskilt punkt 39 sista meningen i kommissionens svaromål.
228 Kommissionens skrivelse av den 15 maj 2007 till domstolens justitiesekreterare.
229 Dom av den 30 september 2003 i mål C-93/02 P, Biret International mot rådet (REG 2003, s. I-10497), punkt 72, och i mål C-94/02 P Biret och Cie mot rådet (REG 2003, s. I-10565), punkt 75.
230 Dom av den 31 maj 2001 i de förenade målen C-122/99 P och C-125/99 P, D och Sverige mot rådet (REG 2001, s. I-4319), punkt 65.
231 Se, för ett liknande resonemang, till exempel dom av den 26 februari 2002 i mål C-23/00 P, rådet mot Boehringer (REG 2002, s. I-1873), punkt 56, och av den 2 oktober 2003 i de förenade målen C-172/01 P, C-175/01 P, C-176/01 P och C-180/01 P, International Power m.fl. mot NALOO (REG 2003, s. I-11421), punkt 187.