Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 4 september 2008

1 Originalspråk: tyska.

2 Spaniens högsta domstol.

3 Denna skyldighet gäller för programföretag vars programverksamhet omfattar nyproducerade långfilmer för biografer, det vill säga filmer som inte är mer än sju år gamla.

4 Rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (EGT L 298, s. 23, svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 3, och rättelse i EGT L 331, s. 51) (nedan kallat direktiv 89/552).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (EGT L 202, s. 60) (nedan kallat direktiv 97/36 eller ändringsdirektiv 97/36).

6 År 2007 ändrades direktiv 89/552 ännu en gång på väsentliga punkter (se Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, EUT L 332, s. 27). Eftersom de senare ändringarna emellertid ska införlivas med verkan först från den (se artikel 3 i direktiv 2007/65), saknar de betydelse i förevarande fall.

7 Nedan kallad Unescokonventionen, vars lydelse återfinns i bilaga 1a till rådets beslut 2006/515/EG av den 18 maj 2006 om ingående av konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (EUT L 201, s. 15).

8 Bulgarien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Malta, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland, Sverige och Förenade kungariket (se förteckning över konventionsstaterna, som finns på Unescos webbplats http://portal.unesco.org/la/convention.asp?KO=31038&language=E&order=alpha#1, senast besökt den 8 juli 2008).

9 Första skälet i Unescokonventionen.

10 Andra skälet i Unescokonventionen.

11 Femte skälet i Unescokonventionen.

12 Fjortonde skälet i Unescokonventionen.

13 Ley 25/1994, de 12 de juilio, por la que se incorpora al Ordenamiento Jurídico Español la Directiva 89/552/CEE, sobre la coordinación de Disposiciones Legales, Reglamentarias y Administrativas de los Estados Miembros relativas al ejercicio de actividades de Radiodifusión Televisiva (BOE nr 166 av den , s. 22342).

14 Ley 22/1999, de 7 de junio, de Modificación de la Ley 25/1994 por la que se incorpora al Ordenamiento Jurídico Español la Directiva 89/552/CEE, sobre la coordinación de disposiciones legales, reglamentarias y administrativas de los Estados miembros, relativas al ejercicio de actividades de radiodifusión televisiva (BOE nr 136 av den , s. 21765).

15 Ley 15/2001, de 9 de julio, de fomento y promoción de la cinematografía y el sector audiovisual (BOE nr 164 av den , s. 24904).

16 Real Decreto 1652/2004, de 9 de julio, por el que se aprueba el Reglamento que regula la inversión obligatoria para la financiación anticipada de largometrajes y cortometrajes cinematográficos y películas para televisión, europeos y españoles (BOE nr 174 av den 20 juli 2004, s. 26264).

17 Administración General del Estado.

18 Se trettonde skälet i direktiv 89/552 och dom av den 9 februari 1995 i mål C-412/93, Leclerc-Siplec (REG 1995, s. I-179), punkterna 29 och 44, och dom av den i de förenade målen C-34/95 till C-36/95, De Agostini och TV-Shop (REG 1997, s. I-3843), punkt 3.

19 Såsom framgår av trettonde skälet i direktiv 89/552 påverkas till exempel inte medlemsstaternas och respektive myndigheters ansvar i fråga om organisationen och finansiering och programinnehåll. På samma sätt klargörs i skäl 44 i ändringsdirektiv 97/36 att medlemsstaterna exempelvis kan tillämpa sin konkurrenslagstiftning på programföretagen.

20 Se sista meningen i skäl 44 i direktiv 97/36. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet De Agostini och TV-Shop (ovan fotnot 18), i synnerhet punkterna 50 och 51, och dom av den 28 oktober 1999 i mål C-6/98, ARD (REG 1999, s. I-7599) i synnerhet punkterna 49 och 50, där domstolen jämför strängare nationella bestämmelser i den mening som avses i artikel 3.1 i direktiv 89/552 med bestämmelserna om den fria rörligheten för tjänster. Se även dom av den i mål C-500/06, Corporación Dermoestética (REG 2008, s. I-5785, punkt 31).

21 Uppgiften om programföretagens programbudget i artikel 5 i direktiv 89/552 gäller inte heller finansiering av produktion av europeiska verk, utan enbart sändning av dessa i TV.

22 Trettonde skälet i direktiv 89/552.

23 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Leclerc-Siplec (ovan fotnot 18), punkterna 40, 41 och 47, beträffande förhållandet mellan artikel 3.1 och artikel 19 i direktiv 89/552.

24 Se, för ett liknande resonemang, för framtida fall, den nya artikeln 3i.1 som införts i direktivet Television utan gränser jämförd med skäl 48 i direktiv 2007/65.

25 Protokollet om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst infördes i EG-fördraget genom Amsterdamfördraget som undertecknades den 2 oktober 1997 och är publicerat i EGT C 340, 1997, s. 109.

26 Skäl 45 i direktiv 97/36.

27 För framtida fall bekräftas detta också uttryckligen genom den nya artikeln 3i.1 som införts i direktivet Television utan gränser jämförd med skäl 48 i direktiv 2007/65 där – i samband med audiovisuella medietjänster på begäran – ekonomiska bidrag från tjänsteleverantörerna uttryckligen framställs som medel för att främja produktionen av europeiska verk.

28 Nittonde och tjugoandra skälen i direktiv 89/552.

29 Se även tjugotredje skälet i direktiv 89/552, enligt vilket stödåtgärder för utveckling av europeisk produktion uttryckligen kan tillämpas i den utsträckning de överensstämmer med gemenskapsrätten.

30 Dom av den 11 juli 1985 i de förenade målen 60/84 och 61/84, Cinéthèque m.fl. (REG 1985, s. 2605; svensk specialutgåva, s. 295), punkt 23.

31 Se, för ett liknande resonemang, skäl 45 i direktiv 97/36 och, för framtida fall, den nya artikeln 3i.1 som införts i direktivet Television utan gränser jämförd med skäl 48 i direktiv 2007/65.

32 Att huvudsyftet med direktivet Television utan gränser är att säkerställa frihet för TV-sändningar framgår bland annat av domarna i målet Leclerc-Siplec (ovan fotnot 18), punkt 28, i målet De Agostini och TV-Shop (ovan fotnot 18), punkt 3, och i målet ARD (ovan fotnot 20), punkt 28.

33 Domen i målet Leclerc-Siplec (ovan fotnot 18), punkt 44.

34 Se, för ett liknande resonemang, även om sammanhanget där var ett annat, dom av den 17 februari 2005 i mål C-134/03, Viacom Outdoor (REG 2005, s. I-1167), punkt 38, och av den i mål C-20/03, Burmanjer m.fl. (REG 2005, s. I-4133), punkt 31, sista meningen.

35 Se ovan punkt 35 i detta förslag till avgörande.

36 Dom av den 20 oktober 2005 i mål C-334/03, kommissionen mot Portugal (REG 2005, s. I-8911), punkt 24, och av den i mål C-300/04, Eman och Sevinger (REG 2006, s. I-8055), punkt 57.

37 Dom av den 11 juli 2006 i mål C-13/05, Chacón Navas (REG 2006, s. I-6467), punkt 56, och av den i mål C-81/05, Cordero Alonso (REG 2006, s. I-7569), punkterna 35 och 41.

38 Se nittonde och tjugoandra skälen i direktiv 89/552 och rubriken till kapitel 3 i detta: Främjande av distribution och produktion av TV-program.

39 Dom av den 10 januari 2006 i mål C-344/04, IATA och ELFAA (REG 2006, s. I-403), punkt 95, domen i målet Eman och Sevinger (ovan fotnot 36), punkt 57, och dom av den i mål C-227/04 P, Lindorfer mot rådet (REG 2007, s. I-6767), punkt 63.

40 Se, för ett liknande resonemang, dom av 13 april 2000 i mål C-292/97, Karlsson m.fl. (REG 2000, s. I-2737), punkterna 35 och 49, av den i mål C-77/02, Steinicke (REG 2003, s. I-9027), punkt 61, och av den i mål C-144/04, Mangold (REG 2005, s. I-9981), punkt 63, där domstolen medgav att medlemsstaterna har ett utrymme för skönsmässig bedömning i samband med prövning av förbud mot diskriminering för att uppnå vissa syften i jordbrukspolitiken och i socialpolitiken. Domstolen tillerkände likaså medlemsstaterna ett utrymme för skönsmässig bedömning med avseende på de grundläggande friheterna på områden som inte har harmoniserats; se, beträffande hälsoskydd, dom av den i mål C-429/02, Bacardi France (REG 2004, s. I-6613), punkt 33, och beträffande kulturpolitik, dom av den i mål C-250/06, United Pan-Europe Communications Belgium m.fl. (REG 2006, s. I-11135), punkt 44.

41 Artikel 5 i direktiv 89/552; se även nittonde och tjogofjärde skälen i direktiv 89/552 och skäl 31 i direktiv 97/36.

42 Dom av den 23 februari 2006 i mål C-253/03, CLT-UFA (REG 2006, s. I-1831), punkterna 35 och 36, och av den i mål C-54/07, Feryn (REG 2008, s. I-5187), punkt 19.

43 Med detta avses enligt den spanska lagstiftningen filmer som är mindre än sju är gamla (se artikel 5.1 andra stycket i lag nr 25/1994 i ändrad lydelse).

44 Se ovan punkt 57 i detta förslag till avgörande.

45 Se ovan punkterna 58–61 i detta förslag till avgörande.

46 Se, beträffande medlemsstaternas skyldighet att iaktta proportionalitetsprincipen när de utövar sina befogenheter, domen i målet Karlsson m.fl. (ovan fotnot 40), punkterna 45 och 58, dom av den 10 mars 2005 i de förenade målen C-96/03 och C-97/03, Tempelman och van Schaijk (REG 2005, s. I-1895), punkt 46, och av den i mål C-184/05, Twoh International (REG 2007, s. I-7897), punkt 25.

47 Se rättspraxis som anges i fotnot 40 ovan.

48 Se dom av den 12 juli 2001 i mål C-189/01, Jippes m.fl. (REG 2001, s. I-5689), punkt 81, och domen i målet Tempelman och van Schaijk (ovan fotnot 46), punkt 47.

49 Se ovan punkt 62 i detta förslag till avgörande.

50 Den andra frågan avser visserligen bara verk med spanska som originalspråk (obras en lengua original española). Av artikel 5.1 andra stycket i lag nr 25/1994 i dess lydelse enligt lag nr 15/2001 framgår dock att den omtvistade spanska lagstiftningen inte är begränsad till att avse ett enda språk, utan den gäller produktioner vars originalspråk är något av de officiella språken i Spanien (producciones cuya lengua original sea cualquiera de las oficiales en España). Såsom den spanska regeringen klargjorde vid den muntliga förhandlingen vid domstolen avser denna formulering också regionala officiella språk i Spanien som katalanska, galiciska och baskiska.

51 Se särskilt punkterna 35–54 i detta förslag till avgörande.

52 Se i detta avseende den sista meningen i skäl 44 i direktiv 97/36 och den rättspraxis som nämns i fotnot 20 i detta förslag till avgörande.

53 Dom av den 26 november 2002 i mål C-100/01, Oteiza Olazabal (REG 2002, s. I-10981), punkt 25, av den i mål C-289/02, AMOK (REG 2003, s. I-15059), punkt 25, av den i mål C-222/04, Cassa di Risparmio di Firenze m.fl. (REG 2006, s. I-289), punkt 99, och av den i mål C-40/05, Lyyski (REG 2007, s. I-99), punkt 33.

54 Detta konstaterande har ifrågasatts av FAPAE och till en del också av EGEDA i förfarandet vid domstolen, i synnerhet med hänvisning till olika gränsöverskridande samproduktioner. Beträffande detta bör påpekas att det i mål om förhandsavgörande inte ankommer på EG-domstolen, utan på den nationella domstolen, att fastställa de faktiska omständigheter som gett upphov till tvisten och att bedöma vilka konsekvenserna blir härav för det avgörande som den har att fatta; se dom av den 29 april 1982 i mål 17/81, Pabst & Richarz (REG 1982, s. 1331), punkt 12, och av den i mål C-291/05, Eind (REG 2007, s. I-10719), punkt 18, och av den i mål C-49/07, MOTOE (REG 2008, s. I-4863), punkt 30.

55 Det kan förhålla sig annorlunda när en roll ska besättas om rollfiguren talar med utländsk brytning.

56 Fast rättspraxis; se, vad gäller den fria rörligheten för arbetstagare, dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkterna 92, 103 och 104, av den i mål C-190/98, Graf (REG 2000, s. I-493), punkterna 21–23, och av den i mål C-464/02, kommissionen mot Danmark (REG 2005, s. I-7929), punkt 45; vad gäller etableringsfriheten, dom av den i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165), punkt 37, och av den i mål C-442/02, CaixaBank France (REG 2004, s. I-8961), punkt 11; vad gäller den fria rörligheten för tjänster, dom av den i mål C-76/90, Säger (REG 1991, s. I-4221), punkt 12, och av den i mål C-490/04, kommissionen mot Tyskland (REG 2007, s. I-6095), punkt 63; vad gäller den fria rörligheten för kapital, domarna Golden Shares av den i mål C-367/98, kommissionen mot Portugal (REG 2002, s. I-4731), punkt 44, och i mål C-483/99, kommissionen mot Frankrike (REG 2002, s. I-4781), punkt 40, dom av den i de förenade målen C-463/04 och C-464/04, Federconsumatori m.fl. (REG 2007, s. I-10419), punkt 19, och mitt förslag till avgörande av den i mål C-265/04, Bouanich (REG 2006, s. I-923), punkt 31.

57 Se exempelvis dom av den 13 december 2005 i mål C-411/03, SEVIC Systems (REG 2005, s. I-10805), punkt 23, av den i mål C-170/05, Denkavit International och Denkavit France (REG 2006, s. I-11949), punkterna 29 och 30, och av den i mål C-231/05, Oy AA (REG 2007, s. I-6373), punkt 39, i vilka skillnaden i behandling anses vara en begränsning av en grundläggande frihet. På samma sätt talas det i domen av den i mål C-318/05, kommissionen mot Tyskland (REG 2007, s. I-6957), punkt 117, om särbehandling som kan göra det svårare för de berörda att utnyttja sina rättigheter, vilket överensstämmer med den vanliga definitionen av en begränsning.

58 Vad gäller rättfärdigande av indirekt diskriminering, se domen i målet Karlsson m.fl. (ovan fotnot 40), punkterna 44 och 45, och dom av den 12 december 2006 i mål C-446/04, Test Claimants in the FII Group Litigation (REG 2006, s. I-11753), punkt 46.

59 Dom av den 4 maj 1993 i mål C-17/92, Distribuidores Cinematográficos (REG 1993, s. I-2239; svensk specialutgåva, s. I-181), punkt 10. Såsom generaladvokaten Van Gerven förklarade i punkt 9 i förslaget till avgörande av den i målet är den väsentliga aspekten när det gäller användning av en film att utlåningsrättigheterna överlåts för en viss marknad och att rätten att visa filmen för allmänheten överlåts för denna marknad för en viss tid. Denna (gränsöverskridande) transport av ett fysiskt filmmedium är bara en logisk följd av proceduren, varför man inte kan tala om varor i den mening som avses i E(E)G-fördraget.

60 Innehav av andelar i ett bolag omfattas bara av tillämpningsområdet för etableringsfriheten, om delägaren i fråga därigenom har ett betydande inflytande över bolagets beslut och kan bestämma över bolagets verksamhet; se dom av den 13 april 2000 i mål C-251/98, Baars (REG 2000, s. I-2787), punkt 22, av den i mål C-208/00, Überseering (REG 2002, s. I-9919), punkt 77, domen i målet Oy AA (ovan fotnot 57), punkt 20, och dom av den i mål C-298/05, Columbus Container Services (REG 2007, s. I-10451), punkt 30.

61 Under den muntliga förhandlingen vid domstolen påpekades att det också finns samproduktioner vars slutprodukt kommer ut på flera originalspråk. Om påståendet visar sig vara korrekt – vilket kommer an på den hänskjutande domstolen att pröva – kan den begränsande verkan som den spanska bestämmelsen om förfinansiering har på etableringsfriheten eventuellt dämpas.

62 Om ett innehav av andelar i ett bolag ger delägaren i fråga avgörande inflytande över bolagets beslut omfattas detta inte av tillämpningsområdet för den fria rörligheten för kapital, utan för tillämpningsområdet för etableringsfriheten; se i detta avseende rättspraxis som anges i fotnot 60 ovan.

63 Såsom nämnts ovan påpekades det vid den muntliga förhandlingen att det också finns samproduktioner vars slutprodukt kommer ut på flera originalspråk. Om påståendet visar sig vara korrekt – vilket det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva – kan den begränsande verkan som den spanska lagstiftningen om förfinansiering har på den fria rörligheten för kapital eventuellt dämpas.

64 Punkt 79 i detta förslag till avgörande.

65 Domen i målet Bosman (ovan fotnot 56), punkt 104, domen i målet kommissionen mot Portugal (ovan fotnot 56), punkt 49, dom av den 5 december 2006 i de förenade målen C-92/04 och C-202/04, Cipolla m.fl. (REG 2006, s. I-11421), punkt 61, av den i mål C-438/05, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union (domen i målet Viking Line) (REG 2007, s. I-10779), punkt 75, och av den i mål C-341/05, Laval un Partneri (REG 2007, s. I-11767), punkt 101.

66 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Bacardi France (ovan fotnot 40), punkt 33, och dom av den 6 mars 2007 i de förenade målen C-338/04, C-359/04 och C-360/04, Placanica (REG 2007, s. I-1891), punkt 48.

67 Tjugosjätte skälet i direktiv 89/552.

68 Skäl 44 i direktiv 97/36.

69 Trettonde och tjugoandra skälen i direktiv 89/552.

70 Fördraget om Europeiska unionen, vilket undertecknades i Maastricht den 7 februari 1992 och trädde i kraft den (EGT C 191, 1992, s. 1).

71 Avsnitt I.1 i Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En ny ramstrategi för flerspråkighet, den 22 november 2005, KOM(2005) 596 slutlig.

72 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tillkännagavs till att börja med högtidligt den 7 december 2000 i Nice (EGT C 364, 2000, s. 1) och därefter ännu en gång den i Strasbourg (EUT C 303, 2007, s. 1). Den har som sådan visserligen inte någon bindande rättsverkan som kan jämföras med primärrätten, men som rättskunskapskälla ger den upplysning om de gemenskapsrättsligt garanterade grundläggande rättigheterna. Se även dom av den i mål C-540/03, parlamentet mot rådet (familjåterförening, REG 2006, s. I-5769), punkt 38, och punkt 108 i mitt förslag till avgörande av den i detta mål samt dom av den i mål C-432/05, Unibet (REG 2007, s. I-2271), punkt 37.

73 Se särskilt första, andra och femte skälen och artiklarna 1a och 6.2 a i Unescokonventionen.

74 Fjortonde skälet i Unescokonventionen.

75 Meddelande från kommissionen av den 22 november 2005 (ovan fotnot 71), avsnitt I.1.

76 Rådets slutsatser av den 22 maj 2008 om flerspråkighet (EUT C 140, s. 14), bekräftelse nr 2.

77 Artiklarna 1h, 2 och 5 och artikel 6.1 och 6.2 a i Unescokonventionen.

78 Artikel 6.2 b i Unescokonventionen.

79 Artikel 20 i Unescokonventionen, särskilt första stycket punkt b.

80 Dom av den 14 september 2006 i mål C-386/04, Centro di Musicologia Walter Stauffer (REG 2006, s. I-8203), punkt 45. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet United Pan-Europe Communications Belgium m.fl. (ovan fotnot 40), punkt 42. För ett annat resonemang, se domen i målet Distribuidores Cinematográficos (ovan fotnot 59), punkt 20, där domstolen avvisade kulturpolitik som grund för rättfärdigande i den mening som avses i artikel 56.1 i EEG-fördraget (nu artikel 46.1 EG) utan att med ett ord nämna möjligheten till dess erkännande som tvingande hänsyn till allmänintresset.

81 Dom av den 26 februari 1991 i mål C-180/89, kommissionen mot Italien (REG 1991, s. I-709), punkt 20.

82 Dom av den 26 februari 1991 i mål C-154/89, kommissionen mot Frankrike (REG 1991, s. I-659; svensk specialutgåva, s. 43), punkt 17.

83 Domen i målet Cinéthèque m.fl. (ovan fotnot 30), punkt 23.

84 Domar av den 25 juli 1991 i mål C-288/89, Collectieve Antennevoorziening Gouda (REG 1991, s. I-4007; svensk specialutgåva, s. 331), punkt 23, och i mål C-353/89, kommissionen mot Nederländerna (REG 1991, s. I-4069; svensk specialutgåva, s. 353), punkt 30, dom av den i mål C-148/91, Veronica Omroep Organisatie (REG 1993, s. I-487; svensk specialutgåva, s. 17), punkterna 9 och 10, av den i mål C-23/93, TV10 (REG 1994, s. I-4795; svensk specialutgåva, s. 159), punkterna 18 och 19, och domen i målet United Pan-Europe Communications Belgium m.fl. (ovan fotnot 40), punkterna 41 och 42.

85 Domen i målet Collectieve Antennevoorziening Gouda (ovan fotnot 85), punkt 27, i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 85), punkt 45, och i målet ARD (ovan fotnot 20), punkt 50.

86 Dom av den 28 november 1989 i mål C-379/87, Groener (REG 1989, s. 3967; svensk specialutgåva, s. 259), punkt 19. Se, för ett liknande resonemang, domen i målet United Pan-Europe Communications Belgium m.fl. (ovan fotnot 40), punkt 43.

87 Se ovan punkt 88 i detta förslag till avgörande.

88 Se även domen i målet United Pan-Europe Communications Belgium m.fl. (ovan fotnot 40), punkt 43.

89 Domen i målet Distribuidores Cinematográficos (ovan fotnot 59), punkt 20.

90 Generaladvokaten Van Gervens förslag till avgörande i målet Distribuidores Cinematográficos (ovan fotnot 59), punkt 28.

91 Se ovan punkterna 97 och 98 i detta förslag till avgörande.

92 Till dessa extrema fall räknar jag brottsliga handlingar som begås under konstens täckmantel.

93 Enligt kommissionens förslag.

94 Enligt generaladvokaten Van Gerven i hans förslag till avgörande i målet Distribuidores Cinematográficos (ovan fotnot 59), punkt 28.

95 Se i detta avseende domen i målet United Pan-Europe Communications Belgium m.fl. (ovan fotnot 40), punkt 44, där det talas om att de nationella myndigheterna förfogar över ett stort utrymme för skönsmässig bedömning.

96 Domar av den 22 mars 1977 i mål 74/76, Iannelli & Volpi (REG 1977, s. 557; svensk specialutgåva, s. 315), punkt 11, och i mål 78/76, Steinike & Weinlig (REG 1977, s. 595; svensk specialutgåva, s. 329), punkt 8. Se även dom av den i mål C-456/00, Frankrike mot kommissionen (REG 2002, s. I-11949), punkt 41, och av den i de förenade målen C-346/03 och C-529/03, Atzeni m.fl. (REG 2006, s. I-1875), punkt 84.

97 Se avsnitt 2.3 b punkt 1 i Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion, KOM(2001) 534 slutlig (EGT C 43, 2002, s. 6), vilket benämns Meddelandet om film. Tillämpningen av kriterierna för stöd i detta har sedermera förlängts två gånger, först genom avsnitt 2 punkt 9 i Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om uppföljningen av kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion av den26 september 2001, KOM(2004) 171 slutlig (EUT C 123, 2004, s. 1) och därefter genom Meddelande från kommissionen om förlängd tillämpning av meddelandet om uppföljningen av kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion av den (EGT C 134, 2007, s. 5). Enligt detta ska kriterierna som längst gälla till den .

98 Enligt artikel 5.1 andra stycket i lag nr 25/1994 i ändrad lydelse ska minst 5 procent av ett programföretags intäkter varje år avsättas till förfinansiering av europeisk långfilm för biografer och TV-film, och 60 procent måste i sin tur komma sådana filmer till godo vars originalspråk är något av de officiella språken i Spanien.

99 Det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera att uppgifterna är korrekta.

100 Artikel 5.1 i lag nr 25/1994 i dess lydelse enligt lag nr 15/2001.

101 Såsom nämnts ovan har FAPAE och till en del också EGEDA ifrågasatt detta antagande i förfarandet vid EG-domstolen. Vad gäller detta bör det dock påminnas om att det i mål om förhandsavgörande inte ankommer på EG-domstolen, utan på den nationella domstolen att fastställa de faktiska omständigheter som gett upphov till tvisten och att bedöma vilka konsekvenserna blir härav för det avgörande som den har att fatta. Se i detta avseende rättspraxis som anges ovan i fotnot 54.

102 Dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg (Altmark Trans, REG 2003, s. I-7747), punkt 74, av den i mål C-237/04, Enirisorse (REG 2006, s. I-2843), punkt 38, av den i mål C-451/03, Servizi Ausiliari Dottori Commercialisti (REG 2006, s. I-2941), punkt 55, och av den i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Belgien och Forum 187 mot kommissionen (REG 2006, s. I-5479), punkt 84; se, för ett liknande resonemang, dom av den i mål C-142/87, Belgien mot kommissionen (Tubemeuse, REG 1990, s. I-959; svensk specialutgåva, s. 369), punkt 25.

103 Dom av den 15 juni 2006 i de förenade målen C-393/04 och C-41/05, Air Liquide Industries Belgium (REG 2006, s. I-5293), punkt 28. Se, för ett liknande resonemang, om än med vissa nyanser i formuleringen, domen i målet Altmark Trans (ovan fotnot 102), punkt 75, dom av den i mål C-172/03, Heiser (REG 2005, s. I-1627), punkt 27, och domen i målet Enirisorse (ovan fotnot 102), punkt 39.

104 –Dom av den 16 maj 2002 i mål C-482/99, Frankrike mot kommissionen (Stardust Marine, REG 2002, s. I-4397), punkt 23, och av den i mål C-126/01, GEMO (REG 2003, s. I-13769), punkt 23. Se även domen i målet Steinike & Weinlig (ovan fotnot 96), punkt 21, och dom av den i de förenade målen 67/85, 68/85 och 70/85, van der Kooy mot kommissionen (REG 1988, s. 219; svensk specialutgåva, s. 305), punkt 35.

105 Domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 104), punkt 24, i målet GEMO (ovan fotnot 104), punkt 24, dom av den 15 juli 2004 i mål C-345/02, Pearle m.fl. (REG 2004, s. I-7139), punkt 35, samt domen i målet Belgien och Forum 187 mot kommissionen (ovan fotnot 102), punkt 127.

106 Domen i målet Pearle m.fl. (ovan fotnot 105), punkterna 35–39.

107 Domen i målet GEMO (ovan fotnot 104), punkterna 7 och 27.

108 Domen i målet Belgien och Forum 187 mot kommissionen (ovan fotnot 102), punkt 87, och dom av den 7 september 2006 i mål C-526/04, Laboratoires Boiron (REG 2006, s. I-7529), punkterna 33–35. Se, för ett liknande resonemang, dom av den i mål C-387/92, Banco Exterior de España (REG 1994, s. I-877), punkt 14.

109 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet GEMO (ovan fotnot 104), punkt 26.

110 Domen i målet Frankrike mot kommissionen (ovan fotnot 104), punkterna 36 och 37.

111 –Domen i målet Frankrike mot kommissionen (ovan fotnot 104), punkt 37, och i målet Pearle m.fl. (ovan fotnot 105), punkterna 36 och 41 i slutet.

112 Dom av den 17 mars 1993 i de förenade målen C-72/91 och C-73/91, Sloman Neptun (REG 1993, s. I-887; svensk specialutgåva, s. 47), punkt 21, av den i mål C-200/97, Ecotrade (REG 1998, s. I-7907), punkt 35, av den i mål C-295/97, Piaggio (REG 1999, s. I-3735), punkt 35, och domen i målet Pearle m.fl. (ovan fotnot 105), punkt 36.

113 Domen i målet Sloman Neptun (ovan fotnot 112), punkt 21, i målet Ecotrade (ovan fotnot 112), punkt 36, och av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 62.

114 Så förhöll det sig till exempel i fallet med asymmetrisk skattskyldighet, vilket åberopades av UTECA (domen i målet Laboratoires Boiron (ovan fotnot 108), punkt 34) och i domen i målet Belgien och Forum 187 mot kommissionen (ovan fotnot 102), punkt 87.

115 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 januari 1978 i mål 82/77, van Tiggele (REG 1978, s. 25; svensk specialutgåva, s. 1), punkterna 24 och 25, domen i målet PreussenElektra (ovan fotnot 113), punkterna 60 och 61, och i målet Pearle m.fl. (ovan fotnot 104), punkt 36.

116 På samma sätt ansåg domstolen i målet PreussenElektra (ovan fotnot 113), punkt 55, att det saknade betydelse att det fanns både privata och offentliga företag bland de elproduktionsföretag som berördes av den tyska lagstiftningen.

117 Domen i målet Steinike & Weinlig (ovan fotnot 96), punkterna 1 och 22, och dom i de förenade målen van der Kooy mot kommissionen, punkterna 35–38, Frankrike mot kommissionen, punkterna 34, 37 och 38, och GEMO, punkterna 7 och 27 (ovan fotnot 104).

118 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet Pearle m.fl. (ovan fotnot 104), punkterna 36 och 41.

119 Domen i målet Frankrike mot kommissionen (ovan fotnot 104), punkterna 34 och 37.

120 Också i målet van der Kooy mot kommissionen (ovan fotnot 104), punkterna 37 och 38, var företaget Gasunies självbestämmanderätt ett viktigt inslag i prövningen av frågan huruvida det hade förekommit statligt stöd eller stöd som beviljats ur statliga medel.

121 Se i detta avseende min bedömning beträffande den andra tolkningsfrågan (punkterna 74–119 i detta förslag till avgörande).