Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 13 december 2012

1 Originalspråk: tyska.

2 Tillkännagivande från kommissionen – Riktlinjer om begreppet påverkan på handeln i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EUT C 101, 2004, s. 81) (nedan kallat 2004 års riktlinjer).

3 Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 23.2 a i förordning (EG) nr 1/2003 (EUT C 210, 2006, s. 2) (nedan kallade 2006 års riktlinjer för böter).

4 Kommissionens beslut av den 11 mars 2008 avseende förfarandet vid tillämpningen av artikel 81 i EG-fördraget och artikel 53 i EES-avtalet (Ärende COMP/38.543 – Internationella flyttjänster), delgett med nr K(2008) 926 slutlig, sammanfattat i EUT C 188, 2009, s. 16. Den fullständiga texten till detta beslut finns enbart på internet på kommissionens webbplats, generaldirektoratet för konkurrens, i en icke-konfidentiell version på franska (http://ec.europa.eu/competition/antitrust/cases/index.html).

5 Tribunalens dom av den 16 juni 2011 i mål T-199/08, Ziegler mot kommissionen (REU 2011, s. II-3507).

6 Se målen Gosselin Group mot kommissionen m.fl. (C-429/11 P), kommissionen mot Stichting Administratiekantoor Portielje m.fl. (C-440/11 P), kommissionen mot Coppens (C-441/11 P) och Team Relocations m.fl. mot kommissionen (C-444/11 P). Den 24 maj 2012 avgav jag förslag till avgörande i målet kommissionen mot Coppens (C-441/11 P) och den 29 november 2012 i målet kommissionen mot Stichting Administratiekantoor Portielje m.fl. (C-440/11 P).

7 Punkt 3 i den överklagade domen.

8 Punkt 2 i den överklagade domen.

9 Allied Arthur Pierre, Compas, Coppens, Gosselin, Interdean, Mozer, Putters, Team Relocations, Transworld och Ziegler (se skäl 345 i det omtvistade beslutet).

10 Dessa perioder uppgick till mellan tre månader och mer än 18 år.

11 Se särskilt skälen 307, 314 och 345 i det omtvistade beslutet.

12 Se skäl 121 i det omtvistade beslutet och punkterna 10 och 13–15 i den överklagade domen.

13 Se skälen 123–153 i det omtvistade beslutet.

14 Punkt 1 i det omtvistade beslutet.

15 De olika bötesbeloppen uppgick till mellan 1500 euro och 9200000 euro.

16 Se, förutom den överklagade domen, ytterligare fyra domar som meddelades av tribunalen den 16 juni 2011 i de förenade målen T-204/08 och T-212/08, Team Relocations m.fl. mot kommissionen (REU 2011, s. II-3569), i de förenade målen T-208/08 och T-209/08, Gosselin Group m.fl. mot kommissionen (REU 2011, s. II-3639), i mål T-210/08, Verhuizingen Coppens mot kommissionen (REU 2011, s. II-3713), och i mål T-211/08, Putters International mot kommissionen (REU 2011, s. II-3729).

17 En ansökan från Ziegler om uppskov med verkställigheten av punkt 2 i det omtvistade beslutet och om befrielse från kravet på bankgaranti vann inte heller framgång; se beslut meddelat av tribunalens ordförande den 15 januari 2009 i mål T-199/08 R, Ziegler mot kommissionen, och beslut meddelat av domstolens ordförande den 30 april 2010 i mål C-113/09 P [R], Ziegler mot kommissionen.

18 Dom av den 6 oktober 2009 i de förenade målen C-501/06 P, C-513/06 P, C-515/06 P och C-519/06 P, GlaxoSmithKline Services m.fl. mot kommissionen m.fl. (REG 2009, s. I-9291), punkterna 23–26, och av den 21 december 2011 i mål C-329/09 P, Iride mot kommissionen (REU 2011, s. I-212*), punkterna 48–51.

19 Domen i målet GlaxoSmithKline Services m.fl. mot kommissionen m.fl. (ovan fotnot 18), punkterna 23–26, och dom av den 21 december 2011 i mål C-27/09 P, Frankrike mot People’s Mojahedin Organization of Iran (REU 2011, s. I-13427), punkterna 43–50.

20 Dom av den 19 oktober 1995 i mål C-19/93 P, Rendo m.fl. mot kommissionen (REG 1995, s. I-3319), punkt 13, sista meningen, av den 14 september 2010 i mål C-550/07 P, Akzo Nobel Chemicals och Akcros Chemicals mot kommissionen (kallat Akzo och Akcros) (REU 2010, s. I-8301), punkterna 22 och 23, i mål GlaxoSmithKline Services m.fl. mot kommissionen m.fl. (ovan fotnot 18), punkt 23, och i mål Frankrike mot People’s Mojahedin Organization of Iran (ovan fotnot 19), punkt 43.

21 Domen i målet GlaxoSmithKline Services m.fl. mot kommissionen m.fl. (ovan fotnot 18), punkt 15.

22 Domen i målet Iride mot kommissionen (ovan fotnot 18), punkt 48.

23 Se nedan, punkt 27 i detta förslag till avgörande.

24 Dom av den 9 juni 2011 i de förenade målen C-71/09 P, C-73/09 P och C-76/09 P, Comitato Venezia vuole vivere m.fl. mot kommissionen (REU 2011, s. I-4727), punkt 118, och i de förenade målen C-465/09 P–C-470/09 P, Diputación Foral de Vizcaya mot kommissionen, punkt 171; se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 juni 1992 i mål C-30/91 P, Lestelle mot kommissionen (REG 1992, s. I-3755), punkterna 27 och 28, av den 30 september 2003 i mål C-93/02 P, Biret International mot rådet (REG 2003, s. I-10497), punkterna 59–65, och av den 9 september 2008 i de förenade målen C-120/06 P och C-121/06 P, FIAMM m.fl. mot rådet och kommissionen (REG 2008, s. I-6513), särskilt punkt 187.

25 Se, för ett liknande resonemang, beslut av den 27 september 2004 i mål C-470/02 P, UER mot M6 m.fl., punkt 69, och dom av den 21 september 2010 i de förenade målen C-514/07 P, C-528/07 P och C-532/07 P, Sverige mot API och kommissionen (REU 2010, s. I-8533), punkt 65.

26 Punkterna 56–63 i den överklagade domen.

27 Klaganden har ifrågasatt det direkt påföljande avsnittet i punkterna 64–74 i den överklagade domen, vilket inte avser tröskelvärdet på 40 miljoner euro, utan tröskelvärdet 5 procent marknadsandel (se den första grunden).

28 Dom av den 30 september 2003 i mål C-76/01 P, Eurocoton m.fl. mot rådet (REG 2003, s. I-10091), punkt 52, av den 6 november 2008 i mål C-203/07 P, Grekland mot kommissionen (REG 2008, s. I-8161), punkterna 42 och 43, och av den 29 september 2011 i mål C-520/09 P, Arkema mot kommissionen (REU 2011, s. I-8901), punkt 31.

29 Dom av den 18 mars 1993 i mål C-35/92 P, Europaparlamentet mot Frederiksen (REG 1993, s. I-991), punkt 31, i mål FIAMM m.fl. mot rådet och kommissionen (ovan fotnot 24), punkterna 187–189, och i mål Frankrike mot People’s Mojahedin Organization of Iran (ovan fotnot 19), punkt 79.

30 Dom av den 1 juli 2010 i mål C-407/08 P, Knauf Gips mot kommissionen (REU 2010, s. I-6371), punkterna 89–91.

31 Dom av den 13 juli 1966 i de förenade målen 56/64 och 58/64, Consten och Grundig mot kommissionen (REG 1966, s. 322 och 389; svensk specialutgåva, s. 277), av den 6 mars 1974 i de förenade målen 6/73 och 7/73, Commercial Solvents mot kommissionen (REG 1974, s. 223; svensk specialutgåva, s. 229), punkt 31,, av den 25 oktober 2001 i mål C-475/99, Ambulanz Glöckner (REG 2001, s. I-8089), punkt 47, och av den 23 november 2006 i mål C-238/05, Asnef-Equifax (REG 2006, s. I-11125), punkt 33.

32 Dom av den 21 januari 1999 i de förenade målen C-215/96 och C-216/96, Bagnasco m.fl. (REG 1999, s. I-135), punkt 60, dom i mål Ambulanz Glöckner (ovan fotnot 31), punkt 48, och i mål Asnef-Equifax (ovan fotnot 31), punkt 34, samt dom av den 1 juli 2008 i mål C-49/07, MOTOE (REG 2008, s. I-4863), punkt 39, och av den 24 september 2009 i de förenade målen C-125/07 P, C-133/07 P, C-135/07 P och C-137/07 P, Erste Group Bank m.fl. mot kommissionen (REG 2009, s. I-8681), punkt 36.

33 Dom i mål Asnef-Equifax (ovan fotnot 31), punkt 35, och i mål Erste Group Bank m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 32), punkterna 37, 46 och 66.

34 Punkterna 52 a och 53 i 2004 års riktlinjer.

35 Punkterna 66 och 67 i den överklagade domen.

36 Punkt 68 i den överklagade domen.

37 Punkt 69 i den överklagade domen.

38 Punkt 70 i den överklagade domen.

39 Punkt 72 i den överklagade domen.

40 Dom av den 14 maj 1998 i mål C-259/96 P, rådet mot de Nil och Impens (REG 1998, s. I-2915), punkterna 32 och 33, av den 2 april 2009 i mål C-202/07 P, France Télécom mot kommissionen (REG 2009, s. I-2369), punkt 29, och av den 14 oktober 2010 i mål C-280/08 P, Deutsche Telekom mot kommissionen (REU 2010, s. I-9555), punkt 136.

41 Exempel på överprövning av tribunalens domskäl med avseende på motstridighet finns till exempel i dom av den 8 juli 1999 i mål C-49/92 P, kommissionen mot Anic Partecipazioni (REG 1999, s. I-4125), punkt 202, och av den 13 mars 2012 i mål C-380/09 P, Melli Bank mot rådet, punkt 41; se dessutom dom av den 16 december 2008 i mål C-47/07 P, Masdar (UK) mot kommissionen (REG 2008, s. I-9761), punkt 76.

42 Punkt 68 i den överklagade domen.

43 Punkt 70 i den överklagade domen.

44 Punkt 72 i den överklagade domen.

45 Punkt 25 i 2004 års riktlinjer.

46 Punkt 66 i den överklagade domen.

47 Punkt 11 i den överklagade domen och skäl 2 i det omtvistade beslutet.

48 Punkt 70 i den överklagade domen.

49 Punkt 3 i 2004 års riktlinjer.

50 Punkt 50, sista och näst sista meningen i 2004 års riktlinjer.

51 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 juni 2005 i de förenade målen C-189/02 P, C-202/02 P, C-205/02 P-C-208/02 P och C-213/02 P, Dansk Rørindustri m.fl. mot kommissionen (kallat Dansk Rørindustri) (REG 2005, s. I-5425), punkt 211, av den 21 september 2006 i mål C-167/04 P, JCB Service mot kommissionen (REG 2006, s. I-8935), punkterna 207 och 208, domen i målet Arkema mot kommissionen (ovan fotnot 28), punkt 88, och dom av den 8 december 2011 i mål C-272/09 P, KME m.fl. mot kommissionen (REU 2011, s. I-12789), punkt 100; se, för ett liknande resonemang, beträffande bestämmelserna om statligt stöd, till exempel dom av den 5 oktober 2000 i mål C-288/96, Tyskland mot kommissionen (REG 2000, s. I-8237), punkt 62; se dessutom – utanför konkurrenslagstiftningens område – dom av den 1 december 1983 i mål 190/82, Blomefield mot kommissionen (REG 1983, s. 3981), punkt 20.

52 Punkt 55 i 2004 års riktlinjer.

53 Se kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i gemenskapens konkurrenslagstiftning (EGT C 372, 1997, s. 5), som citeras i fotnot 41 i 2004 års riktlinjer.

54 Punkt 10 i tillkännagivandet om definitionen av relevant marknad.

55 Punkt 12 i tillkännagivandet om definitionen av relevant marknad.

56 Beslut av den 17 september 1996 i mål C-19/95 P, San Marco mot kommissionen (REG 1996, s. I-4435), punkt 39, och dom av den 1 juni 1994 i mål C-136/92 P, kommissionen mot Brazzelli Lualdi m.fl. (REG 1994, s. I-1981), punkt 49, av den 29 september 2011 i mål C-521/09 P, Elf Aquitaine mot kommissionen (REU 2011, s. I-8947), punkt 68, domen i målet Comitato Venezia vuole vivere mot kommissionen (ovan fotnot 24), punkt 149, samt dom av den 19 juli 2012 i de förenade målen C-628/10 P och C-14/11 P, AOI m.fl. mot kommissionen m.fl. (kallat AOI), punkt 85.

57 Punkt 71 tredje meningen i den överklagade domen.

58 I punkt 15 i kommissionens inlaga av den 22 mars 2010 uppges den belgiska marknaden för internationella flyttjänster omfatta 67,5 miljoner euro, om inte hänsyn tas till flyttföretagens omsättning i deras egenskap av underleverantörer.

59 Se punkt 71 i den överklagade domen: Dessutom har sökanden, som svar på frågor från tribunalen, vid förhandlingen själv konstaterat …

60 I punkt 71 i den överklagade domen gjorde tribunalen uttryckligen en korrigering av de sifferuppgifter som kommissionen tagit fram beträffande marknadsstorleken, vilket hade att göra med den dubbla registreringen av de flyttjänster som företaget utfört i egenskap av underleverantör.

61 Se rättspraxis som anges i fotnot 56.

62 Dom av den 9 juli 1969 i mål 5/69, Völk (REG 1969, s. 295; svensk specialutgåva, s. 409), punkt 5, av den 6 maj 1971 i mål 1/71, Cadillon (REG 1971, s. 351), punkt 6, av den 11 juli 1985 i mål 42/84, Remia m.fl. mot kommissionen (REG 1985, s. 2545; svensk specialutgåva, s. 277) punkt 22, av den 21 januari 1999 i de förenade målen C-215/96 och C-216/96, Bagnasco m.fl. (REG 1999, s. I-135), punkt 47, samt dom i mål Asnef-Equifax (ovan fotnot 31), punkt 34, och i mål Erste Group Bank m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 32), punkt 36.

63 Dom av den 15 december 1994 i mål C-250/92, DLG (REG 1994, s. I-5641), punkt 54, och i målen Bagnasco m.fl. (ovan fotnot 62), punkt 47, Asnef-Equifax (ovan fotnot 31), punkt 35, och Erste Group Bank m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 32), punkt 37.

64 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 1 februari 1978 i mål 19/77, Miller International Schallplatten mot kommissionen (REG 1978, s. 131), punkt 9, och av den 25 oktober 1983 i mål 107/82, AEG-Telefunken mot kommissionen (kallat AEG) (REG 1983, s. 3151; svensk specialutgåva, s. 287), punkterna 56–58; i dom av den 7 juni 1983 i de förenade målen 100/80-103/80, Musique Diffusion française m.fl. mot kommissionen (REG 1983, s. 1825; svensk specialutgåva, s. 133), punkt 86 i förening med punkt 82, utgick man till och med från att det var tillräckligt med marknadsandelar på mindre än 5 procent för att handeln skulle påverkas märkbart.

65 Dom av den 17 oktober 1972 i mål 8/72, Vereeniging van Cementhandelaren mot kommissionen (REG 1972, s. 977), punkt 29, och i mål Remia m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 62), slutet av punkt 22, i mål Asnef-Equifax (ovan fotnot 31), punkt 37, och i mål Erste Group Bank m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 32), punkt 38.

66 De personer till vilka beslutet om åläggande av böter är riktat har sina säten såväl innanför som utanför Belgien (se artikel 4 i det omtvistade beslutet).

67 Se, för ett liknande resonemang, beträffande reseåterförsäljare, dom av den 1 oktober 1987 i mål 311/85, Vlaamse Reisbureaus (REG 1987, s. 3801; svensk specialutgåva, s. 187), punkt 18.

68 Se tribunalens resonemang beträffande de tjänster som berördes av flyttkartellen i punkt 11 och dess resonemang beträffande beskrivningen av den relevanta branschen i punkterna 70 och 71, alltså direkt före den omtvistade punkten 73 i den överklagade domen.

69 Se punkt 56 i detta förslag till avgörande.

70 Exakt hur den omsättning som läggs till grund bestäms framgår av punkterna 13–18 i 2006 års riktlinjer för böter.

71 Punkt 19 i 2006 års riktlinjer för böter.

72 Punkt 25 i 2006 års riktlinjer för böter.

73 Punkt 92 i förening med punkt 91 i den överklagade domen; se, beträffande den avskräckande faktorn, dessutom punkt 94 i domen.

74 Skälen 543 och 556 i det omtvistade beslutet och punkterna 93 och 94 i den överklagade domen.

75 Punkt 93 i den överklagade domen.

76 Se punkt 32 i detta förslag till avgörande.

77 Dom av den 4 juli 1963 i mål 24/62, Tyskland mot kommissionen (REG 1963, s. 143 och 155), av den 2 april 1998 i mål C-367/95 P, kommissionen mot Sytraval och Brink’s France (REG 1998, s. I-1719), punkt 63, av den 10 juli 2008 i mål C-413/06 P, Bertelsmann och Sony mot Impala (REG 2008, s. I-4951), punkt 166, och domen i målet AOI (ovan fotnot 56), punkt 72; se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 mars 1957 i mål 2/56, Geitling mot Höga myndigheten (REG 1957, s. 11 och 37), och av den 26 november 1975 i mål 73/74, Groupement des fabricants de papiers peints de Belgique m.fl. mot kommissionen (kallat Papiers peints) (REG 1975, s. 1491; svensk specialutgåva, s. 525), punkt 30.

78 Domen i målet KME m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 51), punkt 101, dom av den 8 december 2011 i mål C-386/10 P, Chalkor mot kommissionen (REU 2011, s. I-13085), punkt 61, och i mål C-389/10 P, KME Germany m.fl. mot kommissionen (REU 2011, s. I-13125), punkt 128.

79 Dom i mål Deutsche Telekom mot kommissionen (ovan fotnot 40), punkt 131, och i mål Elf Aquitaine mot kommissionen (ovan fotnot 56), punkt 150.

80 Domen i målet Papiers peints (ovan fotnot 77), punkt 31, dom av den 11 december 2008 i mål C-295/07 P, kommissionen mot Département du Loiret (REG 2008, s. I-9363), punkt 44, och domen i målet Elf Aquitaine mot kommissionen (ovan fotnot 56), punkt 155.

81 Dom av den 26 juni 2012 i mål C-335/09 P, Polen mot kommissionen, punkt 152, och av den 15 november 2012 i mål C-417/11 P, rådet mot Bamba, punkt 54.

82 Dom i mål kommissionen mot Sytraval och Brink’s France (ovan fotnot 77), punkt 63, i mål Bertelsmann och Sony mot Impala (ovan fotnot 77), punkterna 166 och 178, i mål Deutsche Telekom mot kommissionen (ovan fotnot 40), punkt 131, och i mål Elf Aquitaine mot kommissionen (ovan fotnot 56), punkt 150.

83 Punkterna 23 och 25 i förening med punkterna 21 och 22 i 2006 års riktlinjer för böter.

84 Se återigen punkt 23 i 2006 års riktlinjer för böter.

85 Se, beträffande kriteriet berättigat intresse vid bedömning av motivering av unionsrättsakter, punkt 98 i detta förslag till avgörande.

86 Se återigen punkt 25 i 2006 års riktlinjer för böter.

87 Se punkt 23 andra meningen i 2006 års riktlinjer för böter.

88 Se även, för ett liknande resonemang, punkt 92 i den överklagade domen.

89 Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (som undertecknades i Rom den 4 november 1950).

90 Dom i mål Dansk Rørindustri (ovan fotnot 51, punkterna 88 och 89), i mål France Télécom mot kommissionen (ovan fotnot 40), punkt 60, och i mål AOI (ovan fotnot 56), punkt 111.

91 Eftersom överklagandet lämnades in den 1 november 2012 gäller domstolens rättegångsregler av den 19 juni 1991 för bedömningen av huruvida det kan tas upp till sakprövning.

92 Se punkterna 94 och 106 i detta förslag till avgörande.

93 Se, till exempel, dom av den 12 september 2006 i mål C-300/04, Eman och Sevinger (REG 2006, s. I-8055), punkt 57.

94 Domen i målet Akzo och Akcros (ovan fotnot 20), punkt 54.

95 Dom av den 16 november 2000 i mål C-280/98 P, Weig mot kommissionen (REG 2000, s. I-9757), punkterna 63–68, och i mål C-291/98 P, Sarrió mot kommissionen (REG 2000, s. I-9991), punkterna 97–100, samt dom i målet Dansk Rørindustri (ovan fotnot 51), punkt 304, och nu senast dom i målet AOI (ovan fotnot 56), punkt 58; se dessutom punkterna 48–53 i mitt förslag till avgörande av den 12 januari 2012 i målet AOI.

96 Se, beträffande de rättsliga kraven på precision i klagandes argument, till exempel domen i målet France Télécom mot kommissionen (ovan fotnot 40), punkt 55, dom av den 11 september 2007 i mål C-227/04 P, Lindorfer mot rådet (REG 2007, s. I-6767), punkterna 82–84, och av den 24 mars 2011 i mål C-369/09 P, ISD Polska m.fl. (REU 2011, s. I-2011), punkt 66.

97 Se rent allmänt, beträffande kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning vid beräkning av böter i konkurrensärenden, dom av den 29 juni 2006 i mål C-308/04 P, SGL Carbon mot kommissionen (REG 2006, s. I-5977), punkt 46, av den 25 januari 2007 i mål C-407/04 P, Dalmine mot kommissionen (REG 2007, s. I-829), punkt 133, och av den 10 maj 2007 i mål C-328/05 P, SGL Carbon mot kommissionen (REG 2007, s. I-3921), punkt 43.

98 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet JCB Service mot kommissionen (ovan fotnot 51), punkt 205, dom av den 3 september 2009 i mål C-534/07 P, Prym och Prym Consumer mot kommissionen (REG 2009, s. I-7415), punkt 98, och av den 19 april 2012 i mål C-549/10 P, Tomra Systems m.fl. mot kommissionen, punkterna 104–108.

99 Se, dessutom, dom i mål KME m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 51), punkterna 103 och 106, i mål Chalkor mot kommissionen (ovan fotnot 78), punkterna 63 och 67, och i mål KME Germany m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 78), punkterna 130 och 133.

100 Se punkt 44 och ovan fotnot 40 i detta förslag till avgörande.

101 Punkt 94 i den överklagade domen.

102 Dom av den 7 juni 2007 i mål C-362/05 P, Wunenburger mot kommissionen (REG 2007, s. I-4333), punkt 80, och av den 20 maj 2010 i mål C-583/08 P, Gogos mot kommissionen (REU 2010, s. I-4469), punkt 35.

103 Dom av den 1 oktober 1991 i mål C-283/90 P, Vidrányi mot kommissionen (REG 1991, s. I-4339), punkt 29, av den 17 december 1992 i mål C-68/91 P, Moritz mot kommissionen (REG 1992, s. I-6849), punkterna 37–39, samt målet Gogos mot kommissionen (ovan fotnot 102), punkt 29.

104 Domen i målet France Télécom mot kommissionen (ovan fotnot 40), punkt 41.

105 Se mitt resonemang beträffande den tredje grundens andra del (nedan punkterna 139–150 i detta förslag till avgörande).

106 Dom i målen Wunenburger mot kommissionen (ovan fotnot 102), punkt 80, och Gogos mot kommissionen (ovan fotnot 102), punkt 35.

107 Dom av den 29 oktober 1980 i de förenade målen 209/78-215/78 och 218/78, van Landewyck m.fl. mot kommissionen (REG 1980, s. 3125; svensk specialutgåva, s. 345), punkt 81, och av den 7 juni 1983 i de förenade målen 100/80-103/80, Musique Diffusion française m.fl. mot kommissionen (REG 1983, s. 1825; svensk specialutgåva, s. 133), punkt 7; se, för ett liknande resonemang, nu senast Europadomstolens dom av den 27 september 2011 i målet Menarini mot Italien (ansökan nr 43509/08, ännu ej publicerad i Recueil des arrêts et décisions, 58 och 59 §§, avseende den italienska konkurrensmyndigheten, Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato).

108 Att inte artikel 47, utan artikel 41, i stadgan om de grundläggande rättigheterna ska tillämpas i det kartellrättsliga administrativa förfarandet vid kommissionen framgår också av dom av den 25 oktober 2011 i mål C-109/10 P, Solvay mot kommissionen (REU 2011, s. I-10329), punkt 53, sista meningen, och i mål C-110/10 P, Solvay mot kommissionen (REU 2011, s. I-10439), punkt 48, sista meningen.

109 Se, för ett liknande resonemang – beträffande domstolars opartiskhet –, dom av den 19 februari 2009 i mål C-308/07 P, Gorostiaga Atxalandabaso mot parlamentet (REG 2009, s. I-1059), punkt 46, och beslut av den 15 december 2011 i mål C-411/11 P, Altner mot kommissionen, punkt 15; se dessutom Europadomstolens beslut av den 27 augusti 2002, Didier mot Frankrike (ansökan nr 58188/00, Recueil des arrêts et décisions 2002-VII, punkt 2).

110 På rättegångsspråket: … des fonctionnaires de la Commission étaient impliqués en tant que demandeurs de devis de complaisance fournis par les entreprises de déménagement concernées …

111 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Cruz Villalóns förslag till avgörande av den 26 juni 2012 i mål C-199/11, Otis m.fl., punkterna 56–71, i vilket han belyser en liknande problematik när det gäller ett civilmål som kommissionen inlett mot företag som deltog i en kartell. Vid den muntliga förhandlingen den 24 oktober 2012 gav domstolen parterna tillfälle att yttra sig beträffande det förslaget till avgörande.

112 Det är i detta sammanhang värt att nämna att skäl 598 i det omtvistade beslutet inte citerades korrekt av klaganden. Till skillnad från vad Ziegler har hävdat framställde sig inte kommissionen i det skälet som ett av de främsta offren för flyttkartellen. Där angavs det tvärtom i mycket mer allmänna ordalag att belgiska och internationella offentliga inrättningar tycktes höra till de främsta offren för förfarandet med skenanbud. Det förhåller sig på liknande sätt med kommissionens svaromål i första instans. Ziegler har hänvisat till punkt 1 i detta; även där anges det bara i allmänna ordalag att det bland de fysiska personer vilkas flyttningar berördes också fanns tjänstemän inom EU:s institutioner, inbegripet kommissionen.

113 Artikel 1 i kommissionens arbetsordning (se även artikel 17.6 b FEU).

114 Artikel 217.2 EG (nu artikel 17.6 b FEU och artikel 248 FEUF).

115 Se även dom av den 6 november 2012 i mål C-199/11, Otis m.fl., punkt 64; se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Cruz Villalóns förslag till avgörande i det målet (ovan fotnot 111), särskilt punkt 41.

116 Se, i detta avseende, återigen skäl 598 i det omtvistade beslutet, enligt vilket belgiska och internationella offentliga inrättningar tycks höra till de främsta offren för förfarandet med skenanbud.

117 Se, beträffande den omständigheten att kommissionen inte är en domstol, den rättspraxis som anges ovan i fotnot 107; se, beträffande domstolskontroll av kommissionens åtgärder, särskilt dom i mål KME m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 51), punkterna 102–106, i mål Chalkor mot kommissionen (ovan fotnot 78), punkterna 62–67, i mål KME Germany m.fl. mot kommissionen (ovan fotnot 78), punkterna 129–133, och i mål Otis m.fl. (ovan fotnot 115), punkterna 59–64.

118 Ziegler stöder sina skriftliga och muntliga argument beträffande den tredje grunden bland annat på Europadomstolens dom av den 15 december 2005 i målet Kyprianou mot Cypern (ansökan nr 73797/01, Recueil des arrêts et décisions 2005-XIII, 127 §), i vilken det förklaras att det kan finnas anledning att ifrågasätta en domstols opartiskhet om den har rollen som klagande, vittne, åklagare och domare på en och samma gång (… la confusion des rôles entre plaignant, témoin, procureur et juge peut à l’évidence susciter des craintes objectivement justifiées quant à la conformité de la procédure au principe établi en vertu duquel nul ne peut être juge en sa propre cause et, en conséquence, quant à l’impartialité du tribunal …).

119 Se punkt 115 i detta förslag till avgörande.

120 Dom av den 10 januari 2006 i mål C-344/04, IATA och ELFAA (REG 2006, s. I-403), punkt 95, av den 16 december 2008 i mål C-127/07, Arcelor Atlantique et Lorraine m.fl. (kallat Arcelor) (REG 2008, s. I-9895), punkt 23, samt domen i målet Akzo och Akcros (ovan fotnot 20), punkt 54.

121 Domen i målet Arcelor (ovan fotnot 120), punkterna 25 och 26, dom av den 1 mars 2011 i mål C-236/09, Association Belge des Consommateurs Test-Achats m.fl. (REU 2011, s. I-773), punkt 29, av den 17 mars 2011 i mål C-221/09, AJD Tuna (REU 2011, s. I-1655), punkt 93, och av den 12 maj 2011 i mål C-176/09, Luxemburg mot parlamentet och rådet (REU 2011, s. I-3727), punkt 32.

122 Dom i mål Arcelor (ovan fotnot 120), punkt 26, och i mål Luxemburg mot parlamentet och rådet (ovan fotnot 121), punkt 32.

123 Se den inledande formuleringen i punkt 35 i 2006 års riktlinjer för böter: I undantagsfall ...

124 Punkt 171 i den överklagade domen.

125 Enligt den allmänna principen att nya rättegångsregler ska vara tillämpliga på alla tvister som är anhängiga när rättegångsreglerna träder i kraft (fast rättspraxis, se dom av den 12 november 1981 i de förenade målen 212/80-217/80, Meridionale Industria Salumi m.fl. (REG 1981, s. 2735), punkt 9, ska beslutet om rättegångskostnader i det aktuella fallet följa domstolens rättegångsregler av den 25 september 2012, vilka trädde i kraft den 1 november 2012. Innehållet skiljer sig emellertid inte från artikel 69.2 jämförd med artiklarna 118 och 122.1 i domstolens rättegångsregler av den 19 juni 1991.